Påskäggens historia i Sverige
Påskäggens historia är lång och brokig. Det började i ett kinesiskt kejsarpalats och fortsatte med något så vardagligt som konserver – barnens påskägg har ett spännande ursprung. I dag är de gamla äggen charmerande antikviteter och det finns allt från påskägg av porslin, metall och papier-maché.
Så kom påskäggen till Sverige
Om inte kineserna hade uppfunnit konsten att framställa papper ca 105 eKr hade vi i dag inte heller känt till den underavdelning av papper som kallas papp.
Och om inte Bryan Donkin år 1813 hade kommit på en metod att förvara mat i lufttäta burkar av tunn järnplåt hade senare generationer barn fått vara utan de charmiga påskägg som framställs än i dag.
Begåvade människors fantasi och uppfinningsrikedom har alltså präglat våra påskseder genom tiderna.
Förvarade maten i förtennade järnburkar
Engelske Bryan Donkin (1768–1855) var en genial ingenjör som från början arbetade inom pappersindustrin. Han fick idén att förvara mat i förtennade järnburkar. Donkins uppfinning blev mottagen med stor entusiasm av det engelska kungahuset, och den kom att revolutionera leveransen av mat till armén och flottan. På den tiden var burkarna tillverkade av förtennad järnplåt, medan moderna konservburkar huvudsakligen består av tunn aluminium.
Samlingsnamnet för dessa tunna metallplattor är bleckplåt. Av denna nya uppfinning satte man igång att tillverka leksaker, askar, hushållsobjekt och mycket annat som var billigt att producera. Plåtägg av tunn, ibland förtennad, järnplåt kunde således köpas även av de fattiga. Men i våra dagar kan välbevarade tidiga exemplar av äggen kosta stora summor.
Cai Lun, en anställd i kejsarpalatset under Han-dynastin, tillskrivs som uppfinnare av papperet. Innan dess skev kineserna på bambu, men det var opraktiskt och besvärligt, så Cai Lun började experimentera med bark, hamparester, silkesstrimlor, trasor och annat som finfördelades och rördes ut i vatten. Med tiden resulterade hans ansträngningar i papper. Inte förrän på 1300-talet lärde man sig i Europa att framställa papper, efter att tekniken hade färdats genom Japan och Persien och slutligen nådde vår världsdel.
De flesta äggen är klädda med bokmärken
Papp är ett kraftigt pappersmaterial som kan användas i många sammanhang – inte minst till påskägg. De flesta äggen är klädda med bokmärken, och tittar man noga ser man linjerna efter de hopfogade bokmärkesremsorna. Särskilt syns detta vid äggets rundning mot toppen och botten, där motivet ofta är något förvrängt för att följa äggets form.
Även papier-maché är en kinesisk uppfinning, som ursprungligen användes till hjälmar i armén, och som härstammar från tiden kort efter papperets begynnelse. I dag använder vi det franska ordet, som egentligen betyder ”tuggat papper”, sannolikt för att Frankrike var det första europeiska land som i mitten av 1600-talet tillägnade sig den nya tekniken.
Sönderdelat vått papper
Papier-maché består av mer eller mindre sönderdelat vått papper som pressas samman med lim och liknande. Även denna forntida teknik har satt sin prägel på vår påsk i form av figurer och ägg. Pappäggen hade sin storhetsperiod i Victoriatidens England, även om de flesta är av tysk härkomst.
Både pappäggen och plåtäggen kan delas, och tanken var att omtänksamma vuxna skulle fylla dem med godis och annat attraktivt. Möjligheterna var dock från början inte så stora som i dag. Och även om fågelägg alltid haft en stark symbolisk betydelse så var det inte en självklarhet att man gav varandra påskägg förrän under 1800-talet.
Färgade ägg till påsk
Visserligen berättas det år 1307 om den engelska kung Edwards hushåll att hovet betalade 18 pence för att få 459 ägg kokta och färgade eller täckta med bladguld till de anställda. Leonora Christine, Christian IV:s dotter, berättar i sin berömda skrift Jammersminde från 1600-talet om att hon under tiden som statsfånge mottog färgade ägg till påsk. Men det var verkligen inte vanligt förekommande, även om människor alltsedan forntiden har firat våren med att dekorera fågelägg.
Med tiden blev hönsägg de som användes flitigast i samband med påskfirande, men högtiden utmärktes av religiösa traditioner och stort allvar. Inte förrän papp- och plåtäggen kom – ungefär samtidigt som de första chokladäggen dök upp på marknaden vid 1800-talets början – kom det in mer lekfullhet i de gamla sederna.
Detta ska du betala för gamla påskägg
Priserna varierar mycket beroende på var man hittar påskäggen. Den som har tur att hitta ett på loppis kan få betala 20–30 kr/st. Men i antikvitetsaffärer och på nätet ligger priserna på de antika föremålen betydligt högre. Upp till ca 600 kr för ett plåtägg i gott skick, medan ett välbevarat gammalt pappägg ligger på ca 300 kronor och uppåt.
Av Lone Agerstad
Svensk bearbetning: Maria Ohlsson
Alla äggen kommer från en privat samling i Danmark.