Nostalgi: Detta kostade bion, kaffet och mjölken förr i tiden
Det är lätt att få en känslomässig anknytning till vad en specifik vara ska kosta. För undertecknad, född 1983, ska en Piggelin kosta fyra kronor. Det gjorde den nämligen under början av 90-talet.
Sedan höjdes den till fem kronor och har fortsatt hela vägen till dagens på pris kring tio kronor.
Känslan: Rena rånet.
Vad som då glöms bort av denna artikels skribent är inflationen. Effekten som uppstår när den allmänna prisnivån i samhället stiger i snabbt takt. Inflation är – enkelt uttryckt – att en kundvagn med samma varor blir dyrare med tiden vilket betyder att man kan köpa färre saker för samma pengar. Ofta följer löner och liknande med (men inte alltid) vilket gör att köpkraften i viss mån hålls intakt.
Dock finns det varor som blivit oproportionerligt dyrare än andra (medan andra har blivit billigare). Piggelin är en vara som faktiskt stigit mer än inflationen. En vara som kostade fyra kronor år 1994 borde kosta strax under 6 kronor idag. Detta enligt SCB:s verktyg för att räkna ut hur inflationen påverkat penningvärdet.
Så med andra ord har man rätt att reagera på dagens prissättning, i alla fall ibland. Men det finns också andra faktorer som gör att det finns skäl för producenterna att höja priserna. Råvarubrist eller ökade produktionskostnader är exempel på det.
Skälen är många.
Här får du några exempel på vad livsmedel kostade förr.
Detta kostade sju olika livsmedel förr i tiden
1. 1940-talet
Vid detta årtionde kunde man köpa en liter mjölk för 30 öre. Ett halvt kilo kaffe kostade 2,25 kronor (när ransoneringen hade släppt). Man köpte hela bönor och gick och malde för hand i kvarn.
Ett biobesök gick på 75 öre.
Just biopriser är ett ständigt återkommande ämne om något som blivit dyrt. Det stämmer faktiskt – bio har blivit oproportionerligt kostsamt. Särskilt om man följer biopriset från 1970-talet. Om priset skulle ha följt inflationen sedan dess, borde en biljett kosta cirka 63 kronor i dag. Priset för en biobiljett ligger numera på minst det dubbla.
2. 1950-talet
Det var först efter andra världskriget som apelsinerna började bli en vanlig frukt i Sverige. Men priset var fortfarande högt. Ett kilo kostade 2 kronor år 1954 vilket motsvarar cirka 29 kronor jämfört med dagens penningnivå.
3. 1960-talet
1 liter mjölk kostade 0,91 öre. 1 kilo smör gick på 7,95. 1 kilo nötfärs kostade 11,68. En rågsiktslimpa fick du ge 1,67 kronor för.
4. 1970-talet
Även om det känns som att matpriserna bara skenar, var det relativt dyrt under mitten av 70-talet. Mjölk och knäckebröd kostade ungefär lika mycket år 1975 som i dag, jämfört med dagens penningvärde, men mycket av våra vanligaste matvaror var dyrare. Det skriver Aftonbladet i en artikel som gått på djupet med matpriserna.
Ett halvt kilo kaffe kostade 15,40 kronor i mitten av 1970-talet. Det motsvarar 85 kronor i dagens penningvärde. Med andra ord var kaffe förhållandevis dyrt som tusan under denna tid.
Glassen Piggelin lanserades år 1972 och kostade för det mesta 50 öre. Nedan syns en skylt där handlaren kunde fylla i sina egna priser.
5. 1980-talet
Kött och ost var som dyrast under året 1985. En färsk nötstek kostade 89.70 kronor per kilo, vilket motsvarar drygt 180 kronor kilot i 2013 års penningvärde och nästan dubbelt så dyrt som år 2005.
Priset på kött sjönk sedan i slutet av 80-talet då det gjordes ett antal avregleringar. Efter inträdet i EU år 1995 uppstod en import av kött och priset sjönk. Sedan mitten av 1990-talet har prisutvecklingen för kött varit oförändrad, skriver Jordbruksverket i en rapport.
6. 1990-talet
Detta var året då vi alla ville känna oss lite fräsiga och internationella. Vi köpte kvisttomater, ruccola och kryddstarka korvar som chorizo. Knäckebröd förlorar terräng medan ciabatta läggs ner i kundkorgarna.
Priserna då? Här får du två exempel.
I mitten av årtiondet kostade ett halvt kilo kaffe kostade 36,50 kronor vilket motsvarar 51, 80 kronor i dagens penningvärde.
En liter mjölk kostade 4,80 kronor, cirka 6,80 kronor i dagens penningvärde.
