Lästips:NYTT! Korsord Läsarberättelser Gratis stickmönster Smarta städknep Livet med katt Julpyssel Novent Trädgårdskalender November

Mer pyssel, mindre shopping – så blir livet efter corona

07 aug, 2020
author Anki Sydegård
Anki Sydegård
En glad kvinna vattnar sina plantor.
”Odla din trädgård” blir kanske framtidens ledord…
Livet kommer att bli annorlunda efter corona. Men hur? Det här är vad forskarna tror.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Stora delar av världen har stått stilla. Livet har saktat ner. Vi har tvingats lära oss nya vanor – och tänka ut lösningar på de problem som uppstått.

Men kommer coronakrisen att påverka hur vi lever vårt liv långsiktigt? Blir vår vardag annorlunda efter pandemin?

Ja, tror Anna Lund och Andrea Voyer, som forskar i sociologi vid Stockholms universitet – åtminstone om pandemin fortsätter, och det dröjer med vaccin och behandling som får ner dödstalen.

Andrea Voyer, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.
Andrea Voyer forskar i sociologi vid Stockholms universitet.

I sitt arbete tittar de bland annat på hur vi människor påverkas av stora förändringar, som under kriser.

– Vissa saker vi gör kommer att hålla i sig, men framför allt handlar det om tid och hur länge vi uppmanas att vara mer eller mindre i karantän, säger Anna Lund.

Nya rutiner

De nya rutiner vi levt med – som att tvätta händerna ordentligt, hålla social distans, cykla i stället för att ta bussen – håller bara i sig om vi håller på med dem under en längre tid.

– När en kris inte håller i sig så länge, så är det lätt att återvända till gamla vanor. Men, om krisen fortsätter så kan förändring ske. Då kan vi börja bete oss på nya sätt. Det tar omkring två månader för att det nya beteendet ska bli en vana, säger Andrea Voyer.

Det är med andra ord stor chans att vi kommer fortsätta med våra nya vanor – och då kommer vardagslivet, och i förlängningen också samhället – att förändras.

Många vill glömma

Kanske kommer coronakrisen också att bli något som förenar oss, som skapar en slags gemenskap när vi pratar om det i framtiden. Ungefär på samma sätt som ett stort tv-program kunde fungera som socialt kitt för 30 år sedan.

Annons

Men det är också viktigt att komma ihåg att många bara kommer att vilja gå vidare med sina liv – lämna coronakrisen bakom sig och kasta sig ut i det normala igen.

Anna Lund, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.
Anna Lund forskar i sociologi vid Stockholms universitet.

– Jag tror att för många kommer den initiala reaktionen bli att de kommer att försöka glömma, eftersom deras liv har förändrats. De kan ha förlorat någon de älskar eller jobbet. Vi har lärt oss att trots all teknisk och vetenskaplig kunskap är det väldigt lite vi kan göra för att skydda oss och de som vi älskar. Det är traumatiskt, säger Andrea Voyer.

Se också: Håkan byggde en Coronahatt. Nu håller andra distansen.

Håkan byggde en coronahatt – nu håller folk avståndetBrand logo
Håkan byggde en coronahatt – nu håller folk avståndet

Därför kan det finnas ett behov av att bara se krisen som några månader när man var fast hemma och inte göra det till något stort, livsomvälvande. Och det måste vi respektera tycker hon.

– Kan vi lära oss något av det här? Ja. Men behöver det vara något som förändrade allt? Nej, det behöver det inte. Kommer det att ändra saker i samhället? Ja. Men behöver vi alltid minnas det här som något speciellt? Nej.

8 områden som forskarna tror kommer att påverkas:

1. Större hänsyn

För bara några månader sedan pressade vi oss in i överfulla tunnelbanevagnar, bussar eller tåg och reagerade inte när vi gick in i människor på trottoaren. Nu tänker vi social distansering och det kommer vi fortsätta att göra, tror Anna Lund:

– Vi kommer att se varandra och gå åt sidan om vi känner att vi är för nära någon. Det blir ett helt nytt sätt att uppföra sig i det urbana landskapet.

Annons

– Förut var det ett sätt att visa att man inte respekterade en person, nu blir det ett sätt att visa ”jag respekterar dig och jag tar mitt ansvar för att avståndet blir korrekt”. Den personliga zonen förändras, vad som anses vara normen.

En ung kvinna med dator under armen håller i en cykel.
I våra nya rutiner väljer vi bort buss och bil när det är möjligt, tror experterna.

2. Fler cyklar

Plötsligt är markerna fulla av människor som är ute och går och cykelförsäljningen ökar. Vi väljer helt enkelt att ta oss fram för egna krafter i stället för att använda kommunala färdmedel eller bil. Och det kommer att fortsätta, tror forskarna.

Det handlar om nya rutiner som sätter sig, och om att vi inte vill trängas på bussen, men också om att vi sannolikt måste anpassa oss till en hårdare ekonomisk verklighet efter corona. Vi kommer att behöva spara in på pengarna det kostar att ha bil eller månadskort.

3. Mer uteliv

De senaste månaderna har vi börjat umgås mer utomhus och det blir en bestående trend, tror forskarna. Vår nya riskmedvetenhet kommer att märkas i vardagen. När vi ska göra något tillsammans kommer vi att fråga oss: Går det här att göra utomhus?

– Nu är parkerna är fulla av utomhusträning, crossfit, yoga-grupper. Det här kommer förmodligen att hålla i sig. Nu försöker till exempel restaurangerna att anpassa sig, så att det blir mer bekvämt att sitta utomhus. Vi vill äta någonstans, men vi vill vara utomhus, säger Andrea Voyer.

4. Färre resor

Resandet kommer att minska och då inte bara till andra länder. Sannolikt kommer vi att vilja minska det även på hemmaplan och hålla oss i våra egna trakter – och det kan göra så att lokala verksamheter blommar upp: Caféer, affärer, skolor…

Annons

Vi kanske behöver kaffeautomater där vi inte behöver trycka på knappar

Och det kan märkas rätt snart.

– En anledning till att gymnasiestudenter och universitetsstuderande varit hemma är att de måste resa så långt för att komma till skolan. Ett resultat av detta kan bli att de som väljer gymnasium i år i högre utsträckning tar skolor som ligger närmare hemmet, tror Andrea Voyer.

5. Nya arbetsrutiner

I pandemins spår kommer vissa arbetsplatser att bli mindre attraktiva: som öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor där ingen har en egen plats. Vi kan behöva smittsäkra våra arbetsplatser genom att sitta glesare – men även på andra sätt.

– Vi kanske behöver kaffeautomater där vi inte behöver trycka på knappar, utan där allt styrs med sensorer, hissar vi inte behöver använda händerna för att åka med… Så även tekniska förändringar blir en följd av det nya sättet att tänka, säger Anna Lund.

Många har arbetat hemifrån under de senaste månaderna – det kommer också att bli ett vanligare sätt att jobba, för de som har den möjligheten.

En ung kvinna sitter på golvet bland garner och stickar.
Coronakrisen har lett till att fler bakar bröd, pysslar och håller på med handarbete.

6. Ökad kreativitet

Under coronakrisen har jäst varit en bristvara eftersom allt fler bakar bröd och lagar mat från grunden. Även handarbetandet har ökat – att döma av försäljningen av garn och annat pyssel. Så kreativiteten har ökat, både för att vi har varit uttråkade och så småningom kanske även av ekonomiska skäl.

Och det kommer att fortsätta, tror Anna Lund:

– Det är lätt att hitta möjligheten att producera saker när du är hemma, om det nu är handarbete, matlagning eller att renovera sommarhuset. Du behöver ju tid till det. Kreativitet hänger ihop med att hitta tid att vara kreativ, säger hon.

Annons

– Det är en trend som redan fanns, men förut kanske mer i tidningar och på tv än i folks vardagsliv.

7. Mindre shopping

Konsumtionen kommer att minska. Främst på grund av den ekonomiska kris som sannolikt blir följden av att världen stått stilla under pandemin. Men vi kommer också att konsumera ännu mer på nätet än förut – och det kommer att påverka våra butiker och kedjor.

Det kommer att påverka hur folk ser på shopping

– Jag tror det kommer att påverka hur folk ser på shopping. Det kommer inte längre att vara en fritidsaktivitet.

– Det kommer att accelerera något som redan varit på gång: Att folk ofta går till affären och tittar, men sedan går hem och handlar online. Så affärerna blir som showrooms. Då behövs mindre och färre affärer. Det kan vara något vi kan förvänta oss, säger Andrea Voyer.

8. Mer ”prepping”

En ny krismedvetenhet kommer att bli en del av vårt vardagsliv. Det här blir inte den sista pandemin eller krisen – och det börjar alla bli mer medvetna om.

– Jag tror att både på individuell och statlig nivå måste vi ha någon slags krisberedskap, en ökad medvetenhet. Som att ha mat som räcker fyra dagar hemma. Vi har länge trott att vi är ett av de säkraste länderna och börjat känna oss odödliga. Det gör vi inte längre, säger Anna Lund.

Annons