Mark höll sig undan rättvisan i 24 år-sanningen avslöjades under hans begravning
Blomdoften vilade tungt i kyrkan där familj och vänner samlats för att ta farväl av Mark Attwood. Sörjande från hela världen hade den 24 november 2011 sökt sig till den lilla 1200-talskyrkan St Mary’s church i byn Begelly i Pembrokeshire i södra Wales.
De hade samlats för att ta ett sista farväl av en trogen vän, en lojal chef och kollega som bara hann bli 51 år. Närmast kistan satt den nyblivna änkan Chatchanok och de sex barnen som så hastigt blivit faderlösa. Mark hade lämnat ett stort tomrum efter sig efter att ha avlidit efter en kraftig hjärtinfarkt i sitt hem i Goa i västra Indien. Chatchanok hade genom att anordna begravningen i den lilla landsortskyrkan uppfyllt sin döde makes sista önskan, han ville bli begravd i den trakt där han vuxit upp. Men innan kantorn hann påbörja inledningspsalmen anlände två oväntade gäster – två ovanligt bistra poliser. Begravningsentreprenören Stewart Treharne slöt upp vid polisernas sida och röjde inte med en min vad de sa till honom. Lugnt och stilla gick Stewart Treharne fram till den sörjande änkan, tog henne åt sidan och viskade tyst i hennes öra. Sedan ställde han sig längst fram i koret och förklarade att det framkommit omständigheter som gjorde att begravningen inte kunde slutföras där och då. Anledningen till den uppskjutna begravningen fick den dödes nära och kära att häpna. Polisen hade fått tips om att den döde i själva verket var Andrew Paterson, en man som varit efterlyst i 24 år. För att kunna bekräfta, eller förkasta, tipset var polisen tvungen att ta fingeravtryck på den avlidne.
Mark var Andrew
Kistan avlägsnades från kyrkan och de samlade höll, utan kistan, en gemensam minnesstund för mannen som betytt så mycket för dem.
Tre veckor senare tog den sörjande änkan ensam ett sista avsked av mannen hon älskat och delat sitt liv med. Fingeravtrycken visade att den 51-årige Attwood i själva verket var den efterlyste Andrew Paterson som på goda grunder misstänktes för att 1987 ha försnillat 17 000 pund. Chatchanok fick också veta att hennes man föddes 1953, alltså var han sju år äldre än han sagt till henne. Däremot stämde det andra, att han växt upp i det lilla samhället Kilgetty med 2000 invånare i Wales. Någon pappa fanns inte med i bilden, utan Mark, eller Andrew som han ju hette, hade vuxit upp med sin ensamstående mamma Phyllis som drivit en liten kvartersbutik. Efter grundskolan flyttade Andrew till London där juridikstudier på universitet väntade. Efter sin juristexamen fick han arbete i Guildford i Surrey. Han gifte sig med sin kärlek Pat, men paret kom att gå skilda vägar då en ofrivillig barnlöshet splittrade paret. Kanske var det sorgen efter skilsmässan som gjorde att den ansedda juristen klev över till fel sida och blev inblandad i en härva med stulna bilar.
Åklagaren ansåg sig ha gott om bevis för att Paterson skulle ha försnillat 17000 pund och valde att åtala honom. Den 13 oktober 1987 skulle juristen ställa sig på de anklagades bänk i domstolen i Guildford. Men när det var dags för förhandlingarna i tingsrätten gapade den åtalades plats tom.
Blev framgångsrik affärsman
Andrew Paterson hade lämnat landet, han hade tagit sin tillflykt till en av Kanarieöarna, Teneriffa, där han bytte identitet och blev Mark Attwood. På Teneriffa upptäckte Mark att hans vältalighet, den som tjänat honom så väl under åren som arbetet som jurist, passade honom väl också som försäljare. Den forne juristen blev snart en framgångsrik säljare. Han imponerade på den framgångsrika entreprenören John Spence från Australien som också han var verksam på den spanska Atlantön. Tillsammans beslöt de två att 1993 starta exklusiva semesteranläggningar i Asien. Därmed togs ytterligare ett steg bort från Marks förflutna som Andrew, en brottsling på andra sidan jordklotet.
Andrew njöt av sitt nya liv som Mark Attwood. Han slog sig ner i Goa och gifte sig så småningom med Chatchanok som kom att bli en älskad extramamma till de barn han fått med andra kvinnor och mamma till de barn paret fick tillsammans.
Och hans kompanjon John Spence tyckte inte att han kunde få en bättre partner:
”Marks starka sida var att motivera sina anställda. Han var flitig, trevlig, ärlig, en bra chef och en ännu bättre försäljare!” berättade han i en intervju.
Samtidigt konstaterade Spence att det tuffa arbetstempot och de många resorna hade slitit hårt. Även vännen Lloyd Heston beskrev Mark i en intervju som en man som levde livet fullt ut.
”Mark var en oerhört generös person och en baddare på att berätta historier. Jag var glad när jag började arbeta på Bali och insåg att Mark befann sig i närheten.”
Glömde aldrig hembygden i Wales
Men Mark var en arbetsnarkoman. Inte ens när han fick prostatacancer slog han ner på arbetstakten, i stället jobbade han som vanligt från sjukhussängen. Det hårda arbetet tog dock till sist ut sin rätt och den femte oktober 2011 får Mark en hjärtinfarkt hemma i Goa i västra Indien, platsen som blivit hans hem. Infarkten är massiv och hans liv går inte att rädda.
Trots att den lille pojken blev en förmögen man, med hela världen som sitt arbetsfält, glömde han aldrig platsen där han växte upp. Där vilar han nu, vid sidan av sina avlidna släktingar.
På hans gravsten står det: ”Andrew Paterson, även känd som Mark Attwood.” Det faktum att Mark dolt sin sanna identitet och avvikit från lagens långa arm spelade inte så stor roll för de människor som tyckte om honom. De älskade honom för hur han behandlat dem.
”Jag bryr mig inte alls om Marks tidigare liv eller vad han gjort sig skyldig till. För mig var han chefen med den bländande personligheten som alltid stod vid min sida vad som än hände”, har en av hans nära medarbetare kommenterat i en intervju i The Telegraph.
Företaget han startade, Karma group, har valt att hedra honom. Puben på anläggningen i Goa bär hans namn, The Attwood pub.