Lena träffades av blixten – förlorade båda öronen
Lena arbetade i Bolivia och skulle bara hänga upp tvätten i det fina vädret när mardrömmen slog till.
Lena Cornelissen, 20 år, från Tyskland jobbade som volontär i Bolivia. Hon var lärare i en lokal grundskola och arbetade också med olika projekt i det lokala samhället.
Se också: Alva fick livshotande skador, troligtvis av vanlig medicin
Den 22 april för två år sedan var det bra väder och Lena bestämde sig för att hänga ut tvätten så att den kunde torka.
– Jag hade precis tvättat håret och lyssnade på musik medan jag hängde upp de våta kläderna. Sedan kommer jag inte ihåg mer, säger Lena.
Plötsligt slog blixten ner, bokstavligen från klar himmel. Lena, som hade händerna på klädstrecket, började brinna.
Lenas kollegor hörde hur hon skrek och sprang dit. De lyckades släcka lågorna och ringde efter en ambulans.
Hjärtat stannade
På vägen till sjukhuset stannade Lenas hjärta, men ambulanspersonalen fick igång det igen. Väl framme på sjukhuset blev lena försatt i konstgjord koma under tiden läkarna försökte rädda livet på henne.
Lena hade brännskador på 60% av kroppen och hennes föräldrar satte sig på första flyget från Tyskland. De fick besked om att komma och säga farväl, det var inte säkert att deras dotter skulle överleva.
Folk stirrar på mig och viker undan
Efter åtta dagar i koma flögs Lena hem till Tyskland. Men hennes kropp klarade inte av påfrestningen och under flygresan blev hennes tillstånd kraftigt förvärrat.
När hon kom fram försattes hon åter i koma.
Denna gång låg Lena i koma i fem veckor under tiden läkarna kämpade mot organsvikt och blodförgiftning.
Många operationer
Lena förlorade båda sina öron och höger stortå, där blixten hade lämnat hennes kropp. Hon har även fått neurologiska skador på lillhjärnan och måste använda rollator för att kunna gå.
Sex gånger har läkarna tagit hud från oskadade ställen på kroppen för att kunna täcka de stora ärren efter brännskadorna. De räknar med att behöva göra minst 15 operationer till för att reparera skadad hud.
Lena är tacksam att hon lever men tycker ändå att det är svårt att livet har ändrats så fullständigt.
– Folk stirrar på mig och viker undan – som om jag hade en smittsam sjukdom. Det gör ont, säger hon.
Idag studerar Lena psykologi och försöker tänka positivt.
– Jag vet att livet kommer att bli bättre igen för mig, säger hon tappert.