Lena plockar skräp på stranden – varje dag!
För några år sedan var det snäckor som Lena plockade då hon gick längs Malmös stränder. Idag samlar hon istället plast som ett slags sorgligt nutida vrakgods. Plast som spolas upp ur havet, plast som lämnas kvar efter fester, plast som kommer farande med vinden.
Lena Nordstrand Axberg, 74, är uppväxt på släktgården i Allsta utanför Sundsvall. Här byggde farfarsfar logen 1809, här hittade man sina respektive en roddtur tvärs över sjön. Det var glädjen över kattungar som föddes, sorg över djur som slaktades. Rötterna är starka och hon tror det är där hennes miljöengagemang föddes.
– Vi levde väldigt nära naturen. Ibland låg det en halv gris på matbordet, vi gjorde vår egen mat från grunden och såg hur allt gick till. Samtidigt har jag alltid älskat havet. Som 13-åring arbetade jag en sommar på en lastbåt där vi forslade kalksten från Gotland till Sundsvall. Idag när jag går längs havet ser jag allt skräp som hamnar i vattnet och sedan sjunker till botten. Vi tror det försvinner för att vi inte ser det.
Stoppade utbyggnad av miljöskäl
Genom livet har Lena engagerat sig i miljö- och fredsfrågor. I mitten av 1970-talet tog Lena och hennes väninna Lotta Friberg Larsson strid mot en planerad utbyggnad vid dåvarande Gränges aluminium i Sundsvall och drev fram mätningar av hur dålig luften var runt staden. Det skapades en rejäl debatt och förutom att frågan hamnade hos kommunen drevs den vidare till Naturvårdsverket och regeringen.
Engagemanget togs inte väl emot av alla och de avfärdades ofta lite hånfullt som ”flickorna Lena och Lotta”.
Vi hade inga fina titlar och många tyckte vi stack upp näsan
Lenas föräldrar skämdes och kontakten bröts under några av de mest intensiva debattåren.
– Vi var unga kvinnor, ensamstående småbarnsmammor som brydde oss om hur våra barn skulle växa upp. Vi hade inga fina titlar och många tyckte vi stack upp näsan. Men det var ett enormt slit. Vi arbetade och tog hand om våra barn samtidigt som vi behövde lära oss all fakta runt utsläppen. Vi kallade oss Rosgruppen och hade det många andra inte hade. Mod att utmana.
Många sundsvallsbor höll med, något måste göras åt den dåliga luften. 12 000 skrev under den namninsamling Lena och Lotta höll i, och mot alla odds stoppades utbyggnaden två år efter att Rosgruppen bildades. Samtidigt skärptes miljökraven.
– När vi vann hörde pappa av sig. Han sa ”du är som Gustav Vasa, du går före med stören”. Egentligen är det helt otroligt att två tjejer vann över en så stor koncern. Mina barn ville att jag skulle vara hemma och baka bullar, men de fick hänga med. Idag säger de att de lärt sig vidsynthet och mod av mig. Det tycker jag trots allt är rätt bra betyg.
Fokus på plast och skräp
Miljöengagemanget har hållit i sig. Sedan många år är Lena Malmöbo, och nu riktar hon uppmärksamheten mot plast och skräp. Skräp som i allt större mängd hamnar på marken och så småningom i vattnet.
– Jag går med hunden Musse längs havet flera gånger om dagen och ser hur det hela tiden blir allt mer skräp och plast, det är stor skillnad. Det är plastpåsar, frigolitförpackningar, sönderblåsta plastsjok från byggnadsställningar, gamla pizzakartonger…
Tänk på alla fåglar och grodor och de djur som misstar skräpet för mat, det ställer till enorm skada
Under sina promenader började Lena för fyra år sedan så smått plocka upp skräp i sin väg, en kasse här, en kasse där. Ofta fyller hon en stor sopsäck per dag, inte minst under den varma årstiden då många grillar och umgås. Hon försöker även engagera andra hundägare att göra som hon då de är ute på sina promenader.
För varje snusdosa, sugrör eller glasspapper som försvinner från marken gör skillnad.
Den norska miljöstiftelsen LOOP skapade den uppmärksammade kampanjen ”#5forhvalen- rydd verdens hav på farta”, då strandade valar visat sig ha magarna fulla med kilovis av dödande plast. Om var femte norrman dagligen plockar upp fem små skräpföremål som sammanlagt väger cirka 35 gram, resonerade LOOP, skulle potentiellt 35 ton kunna försvinna från marken. Varje dag. Enkelt, konkret och tillsammans.
– När jag går här med Musse ser jag vad allt vi slänger runt oss gör med naturen. Jag går runt dammar där plasten först fastnar i vassen och sedan sjunker. Tänk på alla fåglar och grodor och de djur som misstar skräpet för mat, det ställer till enorm skada. Tidigare generationer var förvaltare av jorden, vi måste tillbaka till det.
Lenas råd till dig som vill bidra till ett bättre klimat
- Plocka upp, både efter dig själv och andra som inte förstår bättre. Vi delar på den här planeten.
- Börja plastrensa hemma.
- Var uppmärksam och ta ansvar. Allt påverkar.
- Det behövs fler soptunnor på strategiska ställen.
Vad är Agenda 2030?
I september 2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030 för en hållbar utveckling. Alla 193 medlemsländer har förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till 2030. Agendan innehåller 17 globala mål, exempelvis ekosystem och biologisk mångfald, jämställdhet och hållbar energi för alla.
På nordisk nivå finns SUSTAINORDIC, en plattform och ett nätverk som ska främja hållbar konsumtion och produktion. Fokus är att samla in och sprida goda nordiska exempel
och stimulera utveckling av nordiska nationella handlingsprogram.
Av Marie Skoglund
Foto: Drago Prvulovic och Shutterstock/TT