Idag är det Frufridagen – in med männen i köket!
”Söndagen den 24 januari, så ska i detta landet varenda äkta man sköta allting hemma. Han ska bädda, han ska diska, han ska laga maten, han ska sköta barna. Hon ska få vara alldeles fri och för en gångs skull göra precis det hon vill.”
Lennart Hylands idé
När Lennart Hyland i radioprogrammet Karusellen 1954 föreslog en dag då männen skulle ta över allt hushållsarbete som kvinnorna normalt gjorde, ledde det till en storm av reaktioner runt om i landet. Befolkningen delades i två läger – ett för Frufridagen och ett emot.
Lennart Hylands idé var att männen skulle ta ansvar för all skötsel av hemmet medan kvinnorna fick lite välförtjänt vila. En dag om året skulle männen svabba golven, tvätta fönstren, mangla lakanen, stryka gardinerna, byta blöjor och förstås steka köttbullar, koka potatis, baka drömmar, safta och sylta. Under tiden skulle kvinnorna få göra precis det de hade lust till i stället för att vara stationerade i köket eller tvättstugan, var Lennart Hylands tanke.
Alla hade en åsikt om Frufridagen
Det som han hade sett som en rolig lek, togs på största allvar av det svenska folket. I stort sett alla hade en åsikt i frågan. Tidningarnas insändarsidor fylldes av debattinlägg och idrottsrörelsen undrade oroligt hur det skulle gå med tävlingar och lagträningar om männen var tvungna att stå framför spisen en hel dag.
Speciella produkter
Kommersiella aktörer utnyttjade debatten, exempelvis erbjöd SJ alla kvinnor tågbiljetter till halva priset under Frufridagen. Företag annonserade sina produkter – kastruller, kaffebryggare och sängar – med budskapet att männen nog skulle klara av Frufridagen så länge de köpte produkten. Tidningarna publicerade recept för att hjälpa vilsna fäder, och Lennart Hyland själv ställde upp i journalfilmer som visades på landets biografer där han demonstrerade hur man diskar tallrikar och bestick på bästa sätt.
Povel Ramel sjöng
Dagen innan dagen D, den 23 januari, bjöds Povel Ramel in till Karusellen-studion. Han framförde en omgjord variant av sin egen sång Titta det snöar:
Titta jag diskar – här uti köket.
Söndan är tillbragd – som jag blev tillsagd.
Hyland har talat – och jag har skalat
nitti potatis – banne mej gratis! (…)
Här ligger man och offrar sig på ömma skurgumsknän
för Karusell-idén,
vart tar det vägen me’n?
Om Hyland gav oss order att gå ut och äta sten,
så tror jag tamejtusan att vi gjorde’t!
”Både spännande och lärorikt”
Så hur gick det då, den 24 januari 1954? Ställde sig männen framför grytorna? Jodå, enligt samtida rapporter var det många män som tog över åtminstone delar av ansvaret för hemmet. ”Tusentals husfäder upptäckte att det faktiskt var både spännande och lärorikt att ge sig ut på spaning i skafferiets hyllor med föresatsen att laga en ätbar middag.”, rapporterade Aftonbladet dagen efter.
Jämställdheten i Sverige idag
Man kan lugnt konstatera att det har hänt mycket med jämställdheten sedan 1950-talet. Men helt jämställda är vi fortfarande inte, enligt statistik från SCB:
- Kvinnor ägnar 3,5 timmar per dygn åt obetalt hemarbete, jämfört med männen som lägger ner 2,5 timmar på obetalt arbete.
- Under en vecka utför kvinnor i snitt 26 timmars obetalt arbete och män i snitt 21 timmar.
- Kvinnor förvärvsarbetar i genomsnitt 30 timmar per vecka, medan män arbetar i snitt 37 timmar per vecka.