Hen, de och dem – vilken språkpolis är du?

Det finns en inre språkpolis i många av oss. En sträng konstapel som vill dra batongen när lunchrestaurangen lockar med bearnaise sås och sallads buffé. Särskrivning leder direkt till fängelse utan att passera gå. En annan sorts polis vill att allt ska vara som det var förr. Det är den här typen av polis som skälver av obehag när kyrkan mixtrar med texten till Fader vår och låter "vårt dagliga bröd giv oss idag" bli det mesiga "ge oss idag det bröd vi behöver".

Ideologisk laddning

Nu har Språktidningen tagit samtiden på pulsen för att reda ut vilka ord som får gemene man att dra batongen. Det vill säga vilket ord som irriterar oss mest. I undersökningen, gjord av undersökningsföretaget Novus, vägs också faktorer som ålder, hemort och politisk hemvist in.

Mest irriterade blir vi alltså över särskrivningar och pronomet hen. Just hen var hett diskuterat när det introducerades men den glöden hade falnat. Ja, det var i alla fall vad Anders Svensson trodde tills han fick undersökningen i sin hand.

– Jag vet ju att jag har blinda fläckar men det här var jag inte förberedd på. Jag trodde att frågan om hen nästan var insomnad men så var definitivt inte fallet. Folk stör sig rejält på hen, säger Anders Svensson som menar att kritikerna ofta sätter hen i ett större sammanhang.

– Jag möter ofta tolkningen att hen är en del av ett feministiskt projekt. Att det handlar om ideologi. Irritationen är större bland äldre. Yngre har kanske till och med växt upp med att hen ingår i den normala pronomenfloran.

Efter reklamen: Se också: Nordslista – alla nya ord år 2021

Enligt undersökningen är det först och främst Sverigedemokrater som har problem med hen. 50 procent av Sverigedemokraternas väljare svarar att hen är den främsta källan till irritation. Men bland personer som sympatiserar med Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet är det bara 5 till 7 procent som rankar hen som det största störningsmomentet, skriver Språktidningen.

En annan källa till irritation är engelska låneord.

Häromdagen hörde jag migrationsminister Anders Ygeman säga "pleadgea" på bilradion. Alltså som att han lovade/förband sig (pledge) att göra något. Jag höll på att köra i diket och sätta kaffet i vrångstrupen på en och samma gång. Vad säger det om mig?

– Om jag ska utgå från statistiken och vara lite fördomsfull skulle jag gissa att du är lite äldre. De som är äldre kanske inte ha läst så mycket engelska och då blir det ett begriplighetsproblem. Sedan blir det ju ett knepigt ord att skriva ut för dig på svenska. Det kan man ju tycka är onödigt när det finns svenska ord som uttrycker samma sak. Han kunde sagt "jag lovar att".

Enligt den här skalan. Hur ser den typiska språkpolisen ut?

– Den typiska språkpolisen är ganska välutbildad, äldre än genomsnittssvensken, fler män än kvinnor. Det är sådana som reagerar på de och dem, var och vart. Det finns en annan typ av språkpolis bland unga. De som regerar på indian eller zigenare till exempel eller att en person som vill bli kallad hen inte blir det, säger Anders Svensson.

Vad sa du, sa du? Testet som avslöjar din ålder...

samhälleSpråkquiz: För att få alla rätt på de här orden måste du vara minst (!) 50 år

– För äldre är språket del av ett system som är uppbyggt på skrivregler och grammatik. Yngre pratar mer om värderingar vi lägger in i orden.

Det är lite samma generationsklyfta som det blev kring vad man skulle kalla chokladbollar?

– Precis. De som hade problem med ord som indian och lapp var yngre. De som är äldre har växt upp med orden på annat sätt, skolats in i att de är neutrala. Yngre uppfattar orden som kolonisatörernas benämningen. Lite bekymmersam, säger Anders Svensson.

– Om jag till exempel skulle gå in på ett gymnasieskola och hålla en föreläsning hade jag inte kunnat säga n-ordet. På en pensionärsförening hade det inte varit lika laddat. Då hade jag kunnat uttala det som ett exempel på ett ord vi lagt bakom oss.