Johanna Bladh: Därför måste alla läsa hatbrevet skickat till Soraya Lavasani
Hon är anställd för att läsa nyheter, göra intervjuer och möta människor framför kameran. Men när TV4-programledaren Soraya Lavasani i veckan fick hemskickat ett handskrivet brev handlade innehållet om något helt annat. Nämligen hennes rumpa.
“Visa respekt! Klä dig efter storlek! Vi vill inte se din stooora rumpa och lår (obehagligt tycker många)”, stod det skrivet i brevet, och jag önskar att hela världen tog sig tid att läsa just dessa raderna.
Se också: Glädjen när Soraya får en rumptårta
Detta är nämligen, svart på vitt, en inblick i hur det är att vara kvinna 2021. Att oavsett vilken utbildning, kompetens eller bakgrund du har, ändå bli bedömd efter ditt utseende.
För den som inte är kvinna är det lätt att hävda att det här bara handlar om en enda sur tittare som har för mycket fritid och fick för sig att skriva ett taskigt brev till den första hen såg i rutan.
Ständigt ifrågasatta
Men för oss som växt upp med att ständigt bli bedöma, ifrågasatta och nedvärderade utifrån hur vi ser ut – är det här en plågsam påminnelse om att vi fortsätter leva i en ojämställd värld. Brevet är toppen av isberget, det är att skrapa på ytan kring alla de berättelser kvinnor bär med sig från alla gånger deras kroppar blir ifrågasatta.
Varje torsdag ber jag mina följare att berätta om upplevelser eller känslor som de tror att de är ensamma om att uppleva. Jag kallar det #TruthThursday, och när jag fått in berättelserna delar jag allt på mina sociala kanaler.
Och varje vecka brinner orden på skärmen framför mig. Samma berättelser, om kvinnokroppen som ständigt blir bedömd.
“Mina klasskompisar sa att jag är för tjock för att ha kjol”
“Mitt ex skrev att det nästan ser äckligt ut när man har så små bröst som jag”
“Fick höra att min mage ser missbildad ut efter jag fött barn. Nu vågar jag inte ha bikini längre.”
Hemska ord till kvinnor
Och förutom att det brinner i mig av ilska över vilka hemska ord dessa kvinnor behövt höra, så är det en annan känsla som drabbar mig. Frustrationen över att de här berättelserna skickas in som något kvinnorna tror de är ensamma om att uppleva. Att det skulle vara just deras stora rumpa, platta bröst eller mulliga midja som är problemet.
Det är inte sant.
Din kropp är perfekt precis så som den är, problemet ligger i att kvinnokroppen systematiskt blir bedömd och värderad utan att någon ens bett om en recension. Jag önskar att alla läser hatbrevet Soraya fick skickat till sig, och förstår att vi har en lång bit kvar till ett jämställt samhälle, där en kvinna slipper bli bedömd utifrån sitt utseende överallt – till och med på sin arbetsplats.
Äg din kropp
Men tills dess: äg din kropp kvinna, som Stina Wollter sa. Äg dina lår, precis som de är. Äg dina hängpattar, dina pigmentsfläckar, din platta byst och din stora röv. För ingen äger rätten att utvärdera om någons bröst är för små. Ingen äger rätten att tycka att någon är för tjock för att bära en kjol.
Och ingen får ta sig friheten att bestämma vems röv som är lagom storlek för att få visas i tv.
