Guide: Vilken typ av påse är bäst för miljön?

Poängen med återvinning har nog inte gått någon förbi. Medvetna hushåll ägnar mycket tid åt att skilja plast från brännbart och papper.

Och det blir mer och mer att sortera. Men det handlar inte enbart om hushållens påsar, utan även om plast i bland annat byggindustrin, vården och industrin.

Men möjligheterna att sortera på högre nivå än i de enskilda hushållen är det lite si och så med. I dag saknas det system som möjliggör att verksamheter som byggbolag, industrier och sjukhus kan sortera ut plast från annat avfall. Även kommunernas insamling av uttjänt plast är begränsad.

Det mesta av plasten går till energiåtervinning och bränsle. En mycket liten del av återvinns i form av ”nya” plastprodukter.

Om Sverige ska nå de klimatmål som satts upp måste mer plast återvinnas i stället för att brännas.

Dyrare plastpåsar

Plastbanta – miljövänliga alternativ till plastkrukor

Läs mer

Ett sätt att få ner plastanvändandet är, som alla säkert märkt, att plastpåsarna börjat kosta pengar i fler och fler butiker. Och enligt ett förslag från regeringen kan de bli ännu dyrare genom en skattehöjning från och med 2020. Skatten kan göra att en plastpåse blir flera kronor dyrare.

Reaktionerna på den aviserade prishöjningen har inte låtit vänta på sig. Debatten handlar bland annat om vilken sorts påse som egentligen är bäst för miljön att bära hem mat och annat i.

Hur mycket plast använder vi?

300 000. Så många ton har plastanvändningen i Sverige ökat med årligen mellan 2010 och 2017. Det motsvarar 30 kilo per person och år.

Saknas insamling av gammal plast

Visste du att bara 70 av landets 290 kommuner har separat insamling av gammal plast på återvinningscentraler, för trädgårdsmöbler, blomkrukor och liknande?

Så många plastpåsar bör vi använda

40 plastpåsar per person och år bör förbrukningen vara nere på till år 2025, enligt ett EU-mål. I dag ligger den kring mer än det dubbla i Sverige: 102 påsar per person.

För och emot? Vilken typ av påse ska man välja?

Här listar vi för- och nackdelar med olika typer av påsar.

Tygpåse

• Fördelar: Tygpåsen i bomull har den uppenbara fördelen att den kan tvättas och användas om och om igen tills den är utsliten. Man kan även hitta påsar gjorda av bomull som är fair trade-märkt eller gjord av ekologiskt odlad bomull.
• Nackdelar: Det går åt mycket energi och koldioxid för att odla bomull och färdigställa en påse. Det krävs till exempel väldigt mycket vatten. I Indien, som är en storproducent av bomull, används i snitt 22 500 liter vatten för ett kilo råvara. Till det kommer faktorer som transport, användning av bekämpningsmedel och gödsel

Papperspåse

• Fördelar: Är att papperspåsen kan produceras på återvunnet material och man behöver alltså inte tulla på jordens resurser. Papperspåsen kan återvinnas och materialet är nedbrytningsbart.
• Nackdelar: Är att papperspåsen är energikrävande att tillverka. Det hänger ihop med att pappret kommer från skogsindustrin och att trädet måste transporteras för att bli papper och, så småningom, en påse.

Plastpåse

• Fördelar: Plast är ett material som hamnat i stark motvind efter rapporter om bland annat nedskräpning i haven. Det har dock fördelen att det är ett energisnålt material. Plastpåsarna är lätta och tunna och det går inte åt så mycket råmaterial per påse. Plastpåsen kan återvinnas.
• Nackdelar: Plastpåsen har dock den nackdelen att den är gjord av ett icke förnyelsebart material – förutom alternativen gjorda av sockerrör, majs eller hundra procent återvunnen plast till exempel. Dock kan plastpåsen skräpa ner i naturen och materialet tar väldigt långt tid att bryta ner.

Plast, papper eller tyg – vilken påse är bäst?

• En vanlig plastpåse har lägst miljöpåverkan av de olika påsarna om den även används som soppåse och sedan bränns upp.
• Den oblekta papperspåsen har ungefär samma miljöpåverkan som plastpåsen.
• För att gå jämt upp med plastpåsens klimatavtryck skulle man behöva använda en bomullspåse 7100 gånger.
• Med ekologisk bomull rör det sig om ännu mer, eftersom den ekologiska odlingen är mindre effektiv än den konventionella.
• I denna slutsats är dock inte nedskräpning med i beräkningen – det vill säga hur plastpåsar påverkar natur och djurliv.

Fotnot: Jämförelsen har gjorts av Miljøstyrelsen, den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket. Forskarna utgick från 15 olika faktorer i jämförelsen, däribland giftighet, vattenåtgång, koldioxidavtryck och ozonpåverkan.

Källa: Naturvårdsverket, TV 4, Expressen, Råd & Rön, Ekocentrum

Av Henrik Högström

Foto: TT, Nora Lorek/TT