Från behån till bussen – sakerna som frigjorde kvinnorna
I boken Kvinnosaker – Ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål berättar historikern Karin Carlsson om motståndet kvinnor fick kämpa mot för att få en enklare, bekvämare och mer jämställd vardag. Det handlar om allt från behån som befriade sekelskiftets kvinnor från den trånga och begränsande korsetten till cykeln som innebar frihet på två hjul och en plats i det offentliga rummet.
– Att det gjorts skillnad mellan män och kvinnor genom historien vet jag. Jag har forskat och undervisat om det. Men ofta har jag som forskare fokuserat på en sak, ett tema. Men under arbetet med den här boken – som spänner över relativt lång tid – och som omfamnar vitt skilda teman tappade jag ändå hakan av förvåning. Motståndet som kvinnor mött genom tiderna kommer från så många fronter, säger Karin Carlsson och tillägger:
– Det är befriande att läsa om oerhört modiga kvinnor som gjort motstånd och brutit mot normer. Kvinnor som protesterat och organiserat sig fackligt och politiskt för att få sin röst hörd.
Cykeln
I slutet på 1800-talet ansåg många att det var lika otänkbart som omoraliskt att en kvinna skulle gränsla en cykel och fara fram på två hjul. Men kvinnorna började cykla och trampade framåt mot självständighet, oberoende och en självklar plats i det offentliga rummet – trots långa kjolar och manligt motstånd.
Hushållspappret
Husmors händer blev röda och nariga av alla trasor hon skulle använda och hålla reda på för hemmets rengöring. I början på 1900-talet skulle det var olika trasor till golv, fönster, disk, damm, putsning och såklart en särskild till pottan. På 1950-talet kom hushållspapper på rulle och det blev mycket enklare att torka rent.
Se också videon: De största framstegen för feminismen de senaste 20 åren
Behån
Amerikanska Mary Phelps Jacobs tog 1914 patent på behån och befriade kvinnorna från korsetten, som begränsade rörligheten. På 1960-talet sågs befriaren som en symbol för kvinnoförtryck och många kvinnor skippade behån. Även i dag finns olika åsikter: nödvändig och bekväm – eller ett pyntat plagg som gör kvinnan till sexobjekt?
Pessaret
Tack vare pessaret kunde kvinnorna ta kontrollen över reproduktionen. Att njuta av sex var ingen självklarhet när en oönskad graviditet innebar katastrof för många kvinnor. Antingen för att de blev socialt utstötta som ensamstående mödrar eller för att många förlossningar gjorde dem fysiskt och psykiskt utslitna. I början på 1900-talet när det enligt lag var straffbart att upplysa om preventivmedel åkte Elise Ottesen-Jensen (bilden) landet runt och provade ut pessar.
Gatlyktan
Många kvinnor tycker att mörka gator nattetid känns otrygga och farliga. 80 procent av kvinnorna väljer att inte gå ut efter det blivit mörkt jämfört med 45 procent av männen. Gatlyktan lyser upp och gör vägen hem tryggare. Numera finns också ökad kunskap om hur staden kan planeras för ökad trygghet, där gatubelysningen har en viktig roll.
Röstkortet
Motståndet mot kvinnlig rösträtt var länge hårt och först 1921 kunde Sveriges kvinnor rösta efter att i årtionden förlöjligats och dumförklarats. Många menade att kvinnor var olämpliga att fatta politiska besluta eftersom de var ”känslosamma och irrationella”. I dag är 46 procent av riksdagsledamöterna kvinnor, det finns kvinnliga partiledare och ministrar– men Sverige har fortfarande inte haft någon kvinnlig statsminister.
Se också: Ta kontroll över dina bröst
Bussen
Efter första världskriget konkurrerade den bensindrivna bussen ut tråd- och rälsbussarna. Kollektivtrafiken har haft och har fortfarande en majoritet av kvinnliga resenärer. Det finns en direkt koppling mellan kollektivtrafik och jämställdhet – att alla ska ha samma möjlighet att ta sig till arbete och utbildning är en förutsättning för ekonomisk självständighet. För många kvinnor är det också nödvändigt att åka kollektivt till och från bostad, barnomsorg och mataffärer.
Offentliga toaletten
Vid förra sekelskiftet fanns endast offentliga toaletter för män, urinoarer. I jämställdhetens namn måste ju även kvinnor ha tillgång till toaletter när de rör sig i staden och först blev Malmö som 1912 inrättade fyra nya offentliga toaletter med en avdelning avsedd för kvinnor. Priset var fem öre för kvinnor och tio för män.
Kylskåpet
Turerna för att köpa mjölk, grönsaker, fisk och kött blev många innan det fanns kylförvaring i hemmet. 1950 konstaterades att kvinnorna fick lägga orimligt mycket tid på inköp varje dag. Kylskåpet effektiviserade hushållsarbetet och frigjorde tid för kvinnorna.
Konservburken
Konservindustrin expanderade snabbt under 1900-talet och alla kvinnor som saknade tid, lust eller kunskap att laga mat från grunden uppskattade förenklingen. Såväl vardagsmat som kåldolmar och korv fanns på burk liksom festrätter som gåsleverpastej och sköldpaddssoppa.
Boken ges ut i samarbete med Kvinnohistoriska museet i Stockholm. Läs mer på kvinnohistoriska.se
