Elise: ”Jag låg och led på stranden”
Elise Sjödahl, 40, satt framför teven och tittade på Top Model, mumsade choklad och tänkte att hon aldrig kunde bli så smal som modellerna på tv:n. Hon kunde lika gärna frossa vidare för hon skulle ändå aldrig få en kille, så tjock som hon var …
– Det var en ren orgie i uppgivenhet och självförakt. Jag tröståt för att jag vägde så mycket och inbillade mig att jag på något konstigt sätt skulle bli nöjd ju fler chokladbitar som trillade in i munnen, ner i magen och ut på låren.
Hon var smal tills hon var runt 25 år och den självbilden behöll hon.
– När jag såg bilder på mig själv efter att jag fyllt 30 blev jag chockad. Det där kunde ju inte vara jag. Vad var det för stor person på fotona?
När Elise var 32 träffade hon en kille som sa att han inte hade någon ambition om att vara tillsammans med en överviktig kvinna.
– Jag blev jättesårad men vi var ändå ihop i åtta månader. Inte för att det var särskilt lyckat. Men jag hade i alla fall en kille.
Det var en ren orgie i uppgivenhet och självförakt
Hon har blivit djupt sårad många gånger på grund av sin kropp, och för att dölja det blev hon rapp i mun när killarna sa att hon var så tjock att hon inte borde visa sig.
– Om man är tjock verkar det helt legitimt att kommentera det, likaså om man lyckats gå ner några kilo. Det var som om jag var allmängods.
Dolde magen
Elise minns med fasa soliga dagar på stranden där hon satt i obekväma ställningar och drog in magen för att inte kroppen skulle rinna ut på sidorna och för att se så smal ut som möjligt.
– Jag hade alltid höga bikinibyxor så att jag kunde stoppa in magen i dem. Och så la jag mig på magen för då syntes det inte. Jag fick väldigt ont i ryggen, men trots det låg jag hellre och led.
När hon var bjuden på fest tillsammans med personer som var väldigt utseendemedvetna skämdes hon ännu mer.
– De var så smala, la ner massor av tid och pengar på sitt utseende. Jag kände mig så liten i de sammanhangen, så mycket sämre än dem. Hur hungrig jag än var åt jag bara lite sallad för att inte få blickar om hur dåligt jag tog hand om mig själv.
Elise kände att hon måste göra något åt sin kropp, för hon ville så gärna duga. Hon började banta.
– Men jag insåg att det här med dieter och bantningsprogram inte var något för mig. Jag startade dieterna men slutade efter ett par dagar för att jag blev så sugen och hungrig. Och fick sorgset inse att jag inte hade den karaktär som behövdes. Jag kände bara ett stort misslyckande efter varje försök. Jag var så vilsen.
Elises mamma såg dotterns viktbekymmer och gav henne pengar till en fettsugning av magen.
– Jag var desperat, men trots det blev det inget av fettsugningen, vilket jag tycker är väldigt skönt i dag.
Gick på gym
Pengarna gick i stället till ett gymkort och en personlig tränare.
– I sex månader var jag igång med gymmandet, gick promenader så jag fick sår på hälarna och gick faktiskt ner 21 kilo. Jag mådde mycket bättre av all träning. På den tiden var jag singel och jag minns hur många fler killar som ville dansa med mig på krogen.
Vissa är runda och andra smala – inget mer med det
Elise fick de vanliga kommentarerna som de flesta som gått ner i vikt får. Men hon hanterade det lite annorlunda.
– När vänner sa att jag blivit så snygg och var så duktig och samtidigt sa att de fortfarande tyckte att de var jättetjocka blev jag så ledsen. Min glädje försvann och jag tyckte i stället bara synd om dem för att vi lever i en stenhård kroppskultur. Som den gången när jag hade en top där magen syntes och en vän sa att jag var så fin och att hon var så tjock. Det var så jag kunde börja gråta.
Hon tycker det är fruktansvärt att vi alla ska vara en storlek 36 för att kvala in.
– Vi är så påverkade av media och reklam som förtrycker oss med hur man ska se ut. Vissa människor är runda och andra smala. Så är det inget mer med det.
Lugn och trygg
Efter det framgångsrika halvåret på gymmet gick Elise dit mer och mer sällan och snart var hon uppe i sin tidigare vikt igen. Samtidigt insåg Elise att ingen bantning i världen skulle få henne att ändra synen på sin kropp. Här gällde något helt annat.
– Jag började intressera mig för mindfulness, läste mycket och gick kurser. Då planade kroppshetsen ut och jag fick frid, det var genom de insikterna och positivt tänkande kring min kropp som jag kom fram till den acceptens och glädje som jag känner i dag. Jag har förlåtit mig själv för att jag stressade mig så oerhört.
– Jag landade i att det bara är jag som kan ändra mig själv efter hur jag vill ha det. Inte vad alla andra verkar tycka. Jag har begåvats med en rund kropp som jag är mycket tacksam för och jag mår så bra, känner mig lugn och trygg i mig själv.
Fortfarande kan hon få höra kommentarer som ”du kommer inte bli smal om du äter så där”.
– Vem har sagt att jag vill bli smal?
I dag är Elise sambo och bor i en härlig villa tillsammans med hans två barn från ett tidigare äktenskap. Han älskar hennes kropp lika mycket som hennes inre.
– Själv är jag mest nöjd med min byst och min rumpa, säger Elise och skrattar.
Av Kicki Biärsjö
Kroppspositivism på Instagram
På Instagram finns flera normbrytande kvinnor som delar med sig av tankar, tips och bilder på sina kroppar för att förändra idealbilden av hur en kvinna ska se ut. Här är några av dem:
@matildajanzonn
@moaericsons
@fitnessfeministen
@faymeelmen
@stinawollter
@lindamariie
@en.pantertant.i.leopard
@kobranhuggertill