Dorothy, 81, vill få oss att döstäda digitalt: ”Vem ska ta hand om allt?”
För sex år sedan, 2014, dog en kollega till Dorothy Béen och då blev hon insatt i hur det är att lämna efter sig digitala fotspår.
– Han dog plötsligt, var i 60-årsåldern, med en fru i 50-årsåldern och två söner som bara vara 13 och 16 år. Jag kände att det här orkar de inte själva ta hand om.
Så Dorothy, som tidigare arbetat som psykolog och personalutvecklingskonsult, tog tag i kollegans digitala liv, som bland annat bestod av hemsidor, kurser, föredrag och videofilmer.
– Jag tänkte att det var intressant för sönerna att se videorna när de blev äldre. Men i samband med detta blev det också uppenbart att det var problem att avsluta exempelvis Facebook-konton.
Har man inga lösenord kan man inte ta bort konton
I dag kan man själv styra vad som händer med sitt Facebook-konto när man inte finns längre (läs mer hur man gör här) men 2014 fanns inte den funktionen.
Men som tur var hade Dorothys kollega allting samlat på ett ställe.
– Förutsättningen var att vi hade lösenord, och min kollega hade en hel pärm med lösenord ordentligt sorterat så att vi kunde ta hand om hans konton på olika ställen.
Lämna tillgång till lösenord
Dorothy Béen kan inte nog understryka hur viktigt det är att efterlevande har tillgång till olika lösenord.
– Lösenord som man bara har i huvudet går inte att hitta, säger hon. Och fortsätter:
– Har man inga lösenord kan man inte ta bort konton. Och har man inte lösenordet till datorn kommer man inte åt foton och andra minnen som finns där.
Se också:
Dorothy har nyligen flyttat från ett hus med gott om förråd till en mindre lägenhet och reflekterat över skillnaden mellan fysiska och digitala ägodelar.
– Fysiskt ser man ju allting, det är prylar som faktiskt stå framme och är i vägen.
Men det digitala säger inte ifrån när det blir för mycket. Det kan bli hur fullt som helst och hur mycket som helst.
– Det är som en skattkarta, ingen vet att det ligger gömt i grottan liksom.
Därför är det viktigt att tänka på hur man organiserar sitt material.
– Ska någon annan komma åt det behöver ju den personen förstå hur just jag har tänkt så det är viktigt att beskriva det tydligt.
Döspara och döstäda
När man ändå går igenom sitt material handlar det inte bara om att döstäda utan även att döspara. Det kan handla om foton, filmer, kursmaterial eller recept som betyder extra mycket.
– Jag tycker det är ännu viktigare nu, att inte döstäda utan döspara. Vad vill jag ska finnas kvar? Vad tycker jag är värdefullt? Vad vill jag ha kvar så länge jag lever?
Dorothy tipsar om att spara det mest värdefulla på en hårddisk eller ett usb-minne, utanför datorn och mobilen.
Däremot kanske man inte ska spara precis allt man ramlar över.
– Tänk på två personer. Dig själv tills du dör men även på anhöriga. Man tror att saker man har är värdefulla för andra men sedan när man tömmer huset upptäcker man att ingen vill ha servisen som man sparat efter mamma, fortsätter Dorothy, och menar att man bör tänka på varför man sparar saker – är det för mig själv eller för någon annan?
Tål jag insyn?
Även våra immateriella tillgångar som foton, filmer, texter eller kursmaterial kan ha ett värde som ärvs om man inte omnämner det specifikt. Kanske är receptsamlingen mer intressant för kusinbarnet att få redan innan man går bort?
Spara kontaktuppgifter
Kontaktuppgifter kan också vara viktiga för efterlevande, det kan exempelvis finnas vänner som de anhöriga inte vet att man har.
Men det är viktigt att tänka på vem som kan se allt den dagen man inte finns längre. Vem ska man ge förtroendet att ta över efter mig? Vem vill man släppa in? Tål jag insyn? Vad har jag att visa?
– Jag har inga barn och ingen partner så jag måste tänka på vem som ska ta hand om allt efter mig.
Dorothy, som bor i södra Stockholm, var tidigt aktiv på Facebook och är även aktiv inom föreningen Seniornet där hon vill hjälpa andra att hänga med i den digitala utvecklingen och få fler att komma igång med att döstäda digitalt. Just nu lär hon ut detta via videokonferenstjänsten Zoom.
– Hade inte covid kommit hade jag börjat hålla föredrag redan i våras.
– Det som är bekymmersamt nu under pandemin är att man inte når dem som inte ens kan ta sig ut på nätet. Tidigare träffade man dem och kunde peka och visa. Man får hoppas på att anhöriga hjälper till, säger Dorothy.
Tycker då Dorothy Béen att man bör döstäda oavsett ålder?
– Jag fyller 82 i april och ju närmre döden man kommer ju mer aktuellt blir det såklart. Men nu med corona har vi ju lärt oss att allt kan hända.
– Det bästa är att skaffa sig goda vanor från början. Hålla reda på lösenord och hitta bra system för hur man sparar och sorterar sitt material. Avsätt tid för genomgång, storrensning och ett slags bokslut då och då. Precis som man gör när barnen flyttat hemifrån, när man byter jobb, slutar jobba. En del man tidigare använt och sparat blir inaktuellt. Annat blir mera kärt och värdefullt, säger Dorothy.
Tips för att döstäda digitalt
- Sortera och rensa allt digitalt med jämna mellanrum. Både på datorn, telefonen och eventuella externa hårddiskar.
- Skriv ner allt och märk upp infon tydligt så att det är lätt att hitta.
- Skriv ett digitalt testamente där det framgår vad du har sparat digitalt, vad du vill ska hända med dina sociala medier och vem som ska ha ansvaret för det. Det digitala testamentet bör ligga som en bilaga ihop med ditt fysiska testamente, inte i ditt fysiska testamente då det blir en offentlig handling.
- Skaffa fakta om vad som gäller för varje konto du har, vad kan du själv göra i förväg och var behövs fler instruktioner?
- Det finns flera ställen där man kan fylla i önskemål till anhöriga. vitaarkivet.se och livsarkivet.se är två av dem.
- Med en framtidsfullmakt kan du i förväg bestämma vem som ska ta hand om din ekonomi om du blir oförmögen att göra det själv. Banker kan ofta hjälpa till med en framtidsfullmakt och även Demensförbundet har tagit fram en mall.
Här kan du lära dig mer om Facebook, sociala medier och appar
Ännu mer om hur du hanterar digitala konton hittar du i boken Digitant: nya steg till ett enklare och roligare liv via nätet
Boken består av tio kapitel där läsaren exempelvis får lära sig vad som händer med ens Facebook-konto om man går bort, hitta roliga spel, och spelkamrater, koppla upp sig mot streaming-tjänster som Netflix och Spotify, beställa matkassar och bli en fena på att ta snygga bilder med telefonen.
I slutet av boken finns en praktisk ordlista över vanliga digitala ord och en förteckning över vanliga förkortningar som man ofta ser på internet.
Digitant-böckerna
– den perfekta presenten till dig själv eller någon som vill veta mer om den digitala världen!
Digitant: din nybörjarguide till den digitala världen
Digitant: nya steg till ett enklare och roligare liv via nätet
Digitant: Din enkla guide till säker vardagsekonomi på nätet
ANNONS Här kan du läsa mer och köpa Digitant-böckerna
