Dokumentären om Knutby – barnflickan Sara berättar

Historien om Knutby har berättats åtskilliga gånger vid det här laget. Men trots att församlingen, sedan ett par år, är upplöst fortsätter berättelserna att komma. Före detta pastorer ger sin version av hur det var att verka i en församling som med tiden fått stämpeln sekt. Barn som vuxit upp i den miljön berättar om sina erfarenheter. Olika vinklar och olika erfarenheter men smärtan är genomgående och frågan hur det kunde gå så snett?

Kombinationen av pastorer, sex, intriger och en kvinna som sades ha ett speciellt förhållande med gud gör att det mediala intresset för Knutby är intakt. Eftersom den senaste dokumentären är beställd av HBO Nordic kommer berättelsen om Knutby dessutom att nå en publik utanför Sveriges gränser. Och den har, som bekant, alla ingredienser som krävs. Man börjar från skotten i januarinatten 2004. Polis larmas till ett hus där det ligger en skjuten kvinna i en säng. I ett grannhus är en man skadad, skjuten i kinden och bröstet. Poliserna som är där lägger märke till att det är mycket människor i husen. Någon som säger ”detta hade inte hänt om Kristi brud varit här”. Ett märkligt begrepp i vilket sammanhang som helst.

– Det var lite twin peakskänsla, säger en polis i dokumentären.

Barnflickan Sara erkänner

Det visar sig att de skjutna är medlemmar av Knutby Filadelfiaförsamling. En församling som har många år på nacken men som fått ett uppsving och en injektion av flera drivande personer. En av dem är maken till den skjutna kvinnan. Han är pastor i församlingen och heter Helge Fossmo. Tidigt i utredningen blir det klart att det finns en mängd relationer att reda ut. Både inom och utom äktenskapet. Bland annat kommer det fram att Helge Fossmo haft en relation med en barnflicka, Sara, som bott i huset. Det visar sig också att Sara fått lämna Knutby efter att ha slagit Alexandra i huvudet med en hammare någon månad tidigare.

Barnflickan Sara blir misstänkt och grips i föräldrahemmet i Småland dit hon tagit sin tillflykt. Hon erkänner att hon skjutit Alexandra och grannen Daniel. Revolvern som hon använt har hon köpt på plattan i Stockholm. Efter mordet har hon dumpat den i vattnet vid Ölandsbron. Sara kan också visa utredarna var hon dumpat ljuddämparen som satt på revolvern och skorna som hon hade på sig mordnatten. ”Barnflickan”, som hon får heta i medierna, berättar att hon tagit bilen upp från Småland till Knutby. Hon har parkerat en bit från paret Fossmos hus, gått genom snön, tagit sig in i huset och skjutit Alexandra i sängen.

– Alexandra skulle hem till himlen som vi säger och det skulle ske genom mig, berättar hon senare i förhör.

Ett av den svenska kriminalhistoriens mest brutala brott.

samhälleTrippelmordet i Åmsele – vad hände egentligen?

Ställer sig bakom pastorn

Sara är ung, djupt troende och förefaller vara en kvinna som vill vara andra till lags. Hon vill blidka herren och sina medmänniskor. Speciellt Helge Fossmo får utredarna veta. Församlingen står till en början enade bakom sin pastor, vän och granne. Helge står, i deras ögon, över sådana misstankar. Saras berättelse, telefonavlyssning och sms-trafik ger dock polisen en annan bild. Enligt utredarna har Helge haft kontakt med Sara även efter överfallet på hans hustru med hammaren. Pastorn har dessutom haft en affär med kvinnan i grannhuset. Kvinnan vars man Sara sköt på mordnatten.

Åklagaren menar att Helge drivit Sara, bland annat genom massvis med SMS många anonyma, att mörda. Det är sms som inte uttryckligen är mordinstruktioner men som kan tolkas som indirekta uppmaningar. Som till exempel:

”Du behöver fatta ett beslut och inte fundera på om. Finn en säker lösning. Du bevisar din kärlek genom att befria honom. Han behöver det. Hans gräns är snart nådd.” Och ”Det första är ditt måste. Det andra kan du göra av kärlek. Det måste ske på något sätt. Din osjälviska hjälp skulle räknas dig tillgodo inför honom. Du kan.”

Sex en lydnadshandling

Förhörsledarna får bättra på sina kristendomskunskaper för att försöka förstå miljön, sammanhanget och språket i Knutby. De får reda i uppfattningen om himmel och helvete och försöka förstå de jordiska hierarkierna i församlingen. Andliga strider, får de veta, kan betyda sex. Helge Fossmo ska, enligt Sara, ha beskrivit sexet som en lydnadshandling mot herren snarare än ett jordiskt äktenskapsbrott. Han ska senare kommentera kommentera det faktum att han var gift samtidigt som han hade affärer med både sin barnflicka och grannfrun.

– Jag levde i en helt sjuk tillvaro med tre olika kvinnor samtidigt. Det var en ansträngande tillvaro och jag mådde inte bra.

När Helge grips handlar det dock inte bara om anstiftan för mordet på Alexandra och mordförsöket på grannen. Hans första fru Heléne hade dött i december 1999. Hon hittades död i badkaret med nattlinne på, en hög dos av det smärtstillande preparatet dextropropoxifeni i blodet och en skallskada. Då hade dödsfallet skrivits av som en tragisk olyckshändelse men i ljuset av vad som senare skett i samma hus ansåg åklagaren att det fanns skäl att misstänka mord. Dynamiken i fallet och dramat gör att samhället och församlingen etsar sig fast i allmänhetens medvetande. Namnet Knutby blir så mycket mer än bara en ort.

Se också: 4 krimfall som skakat världen

Efter reklamen: 4 krimfall som skakat världen

Helge Fossmo: "Jag är inte anstiftare"

När det är dags för rättegång har församlingens stöd för Helge Fossmo förvandlats till totalt avstånd. Han är, om inte hin håle, så åtminstone något i den vägen. Barnflickan Sara lämnar en ytterst detaljerad berättelse från mordnatten. Hur hon rört sig och vad hon gjort. Sara fälls i både tings- och hovrätt för mord och mordförsök och döms till rättspsykiatrisk vård. Helge Fossmo döms, mot sitt nekande, till livstids fängelse för anstiftan till brotten, det vill säga att han förmått Sara att döda.

Idag har Helge Fossmo släppts från anstalt för att flytta till ett utslussningsboende. Han kan bli villkorligt frigiven i januari 2022. I dokumentären vidhåller den före detta pastorn att han är felaktigt dömd. Det är en annan person som ligger bakom de anonyma sms som triggade morden. I dokumentären får han frågan om varför han väntat i 17 år med att berätta sanningen.

– Dels så var jag naiv och tänkte att det är klart man inte kan bli dömd för något man inte gjort. Jag är inte anstiftare så det är klart man inte kan döma mig för det. Jag trodde som väldigt många gemene svensk gör, att i Sverige blir man inte felaktigt dömd, säger Fossmo i dokumentären. Att han teg under rättegången 2004 handlade om rädsla.

– Jag var väldigt rädd att svika min ledare…Hon fick mig att lova inför Gud att aldrig avslöja att hon var den som låg bakom sms:en. Om jag nånsin bryter det löftet skulle jag förlora min dotter-och det vågar jag inte.

Morddömda Johanna Möller får erbjudanden om bland annat sex.

samhälleKärlek i fängelset – fångar berättar om sina beundrare

Helge riktar alltså återigen ett anklagande finger mot Åsa, kvinnan som kallats Kristi brud, men presenterar inga ytterligare bevis för påståendet. Åsa har tidigare avfärdat Helge som lögnare men har tackat nej till att vara med i HBO-dokumentären.

”Vad jag än säger spelar ingen roll. Det klipps och klistras ihop så att det passar medias story. Och att kommentera eller dementera andras påståenden och uppgifter känns meningslöst”, förklarar hon i ett brev.

Sara: "Jag var bara ett skal, en robot"

Under tiden som Helge Fossmo suttit i fängelse har församlingen i Knutby både hunnit uppleva en ny vår och en dramatisk upplösning. I efterhand har både tidiga ledare och församlingsmedlemmar konstaterat att de levt i en sekt med skeva värderingar. Å ena sida kärleksfull men å andra sidan fördömande. De som var ”rätt” fick njuta av ledningens nåd, de som var ”fel” frystes ut. Barnflickan Sara var en av dem som befann sig i värmen i den innersta cirkeln men som kastades ut i kylan. Ut ur nåden. När hon berättar om bakgrunden i dokumentären så beskriver hon det som att hon befann sig i helvetet i Knutby. Att hon var en slav.

– Jag ville aldrig döda, jag ville inte det. Men jag var så tvingad, jag hade inget val. Den som tvingade mig var Helge och han använde skräcken för att Åsa dömt mig till helvetet. Och han sa att jag måste göra detta för att få nåd från gud.

Sara, då 23 år, beskriver hur borta hon var under den här tiden.

– Hade jag fått ett sms där det stod ”skjut dig själv” så hade jag gjort det. Det menar jag. Jag existerade inte. Jag var bara ett skal, en robot. Jag var så förintad, så tillintetgjord, säger Sara Svensson.

Frågetecken i utredningen

Sara har ända sedan de inledande förhören hävdat att hon agerade ensam natten då skotten föll. Det gör hon än idag. Och det finns inget i domarna som säger något annat. I dokumentären skärskådar journalisterna Anton Berg och Martin Johnson utredningsmaterialet för att se på händelserna med nya ögon. Och det finns, menar de, frågor som är obesvarade. Ett frågetecken handlar till exempel om spåren i snön under mordnatten. Det finns spår som leder bort från husen där skotten föll men inga som leder dit från hennes bil. Kan Sara ha fått skjuts?

Ett annat frågetecken handlar om rekonstruktionsvideon visades i tingsrätten där Sara visar hur hon agerar under mordnatten. Bland annat får Sara visa, med vapen i hand, hur hon går in i Alexandras sovrum och skjuter henne i sängen på nära håll. Frågan är hur nära. Enligt den tekniska undersökningen är de sista skotten ”påsittande”, det vill säga avlossade intill eller nästan intill huvudet. I rekonstruktionen står Sara längre ifrån än så.

Råmaterialet till rekonstruktionsfilmen består av flera timmar inspelat material. Det som sedan spelades upp i rätten är en avsevärt nerklippt version. Men på råmaterialet hörs det att Sara får frågor av poliserna som är med under inspelningen om hur hon stått och gått under mordnatten. Är hon riktigt säker på att hon inte stod närmare? I dokumentären riktar flera experter kritik mot den här typen av ”regi” i en rekonstruktion. Helge Fossmos försvarare Anton Strand menar att det pekar på en svaghet i utredningen och i förlängningen domen som lutat mycket mot Saras berättelse.

Heléne Fossmos föräldrar får inga svar

Inger och Ingvar Johansson, föräldrarna till Heléne Fossmo, är med i dokumentären. De har tidigare sagt att deras dotter liksom alltid hamnat i skymundan för allt det andra som hände i Knutby. Misstankarna mot deras tidigare svärson lades ner trots besvärande indicier. Varför hade hon till exempel nattlinne på sig i badkaret? Hur hade hon fått i sig en toxisk dos av det smärtstillande läkemedlet?

Heléne avled vid 14-tiden på dagen. Det var först senare på kvällen, vid 21, som polisen kom till gården utanför Sala och informerade hennes Inger och Ingvar. Vid 22.30 kontaktade Helge dem. Varför väntade han med att informera svärföräldrarna? ”Hade vi fått vetat tidigare hade vi självklart satt oss i bilen och åkt till Uppsala”, skriver Inger i ett mejl. Dessutom hade Helge redigerat Helénes obduktionsprotokoll innan föräldrarna fick se det.

Han förklarade att han gjorde det av omtanke. Han ville inte att Helénes föräldrar skulle tro att deras dotter begått självmord. Och Inger är före detta sjuksköterska. Hon hade reagerat. Redigeringen är något Helge ångrar gruvligt idag, säger han i dokumentären där han också bedyrar att han älskade Heléne. Han beskriver förlusten av henne som en livssorg både för honom och för barnen.

Inger och Ingvar Johansson har ännu inte fått några svar om vad som hände i villan den där dagen då deras dotter dog.

– Nej, tyvärr. Man hoppas ju på att de som vet ska berätta, säger Inger.

Att Knutby vänts in och ut genom åren innebär inte allt är sagt ännu.

– Jag tror det finns mycket som är dolt. De som vet har hållhakar på varandra.

Helge är friad från misstankarna i domstol och säger själv i dokumentären att han är oskyldig till Helénes död. Hennes föräldrar är inte helt övertygade.

– Skulle han vara helt oskyldig kunde han höra av sig till oss och det har han inte gjort.

Källa: Knutby-I blind tro (HBO Nordic), Aftonbladet, Expressen