BUFFF hjälper barn med föräldrar i fängelse
Det är inte alla som vet hur det ser ut eller fungerar i fängelset. Får de intagna mat, har de fotbojor, kan de rymma, får de se på tv? Det är sådana enkla och konkreta frågor som barn kan ha, berättar familjestödjarna Cecilia Lundgren, Jessica Cederlund och verksamhetsledaren Ann Clarentius på organisationen Barn ungdomar förälder familjemedlem i fängelse (BUFFF).
Verksamheten har sina lokaler i en källare nära Nobeltorget i Malmö. Det finns pingisbord, ett indiantält och teckningar på väggen som vittnar om att det är barn och unga som dikterar villkoren för umgänget.
Bord och stolar för de vuxna att sätta kaffekannan på och fika kring.
Ann berättar att hon och Jessica är ute på de häkten och anstalter som ligger i södra Sverige, enligt ett rullande schema, och berättar om verksamheten.
BUFFF ger stöd till barn med föräldrar i fängelse
De erbjuder de som sitter på insidan en möjlighet till kontakt med familj och barn på utsidan.
– Vi pratar med dem om barnen. Frågar om barnen vet var de finns och berättar om vad vi kan göra, säger Ann.
Gången är att det är de vuxna på insidan som måste ta kontakt med de på utsidan för att de i sin tur ska ta kontakt med BUFFF.
I det första skedet har familjestödjarna, som är förbundna till sekretess, ingen aning om vilket sorts brott som de vuxna avtjänar straff för.
De kan välja att berätta, men det är upp till dem.
Arbetet innebär att de stöttar barn och föräldrar på varsitt håll. Barnen kan till exempel vara med på aktiviteter tillsammans med andra barn och ungdomar som är i samma situation. På samma sätt kan släktingar på utsidan träffas och jämföra erfarenheter.
Arbetet kan vara både teoretiskt och konkret. På insidan pratar familjestödjarna med intagna om hur relationen till barnen är och hur den kan förbättras. Vad kan de göra för att stärkas i sin föräldraroll?
Berättar för barnen om fängelse
För det kan ju vara så att den intagne varit en frånvarande förälder under många år och plötsligt får för sig att han eller hon ska plocka upp den tråden igen.
– Och om det där engagemanget bara finns på insidan så finns det ju inte att bygga upp med, säger Cecilia Lundgren.
Men, rent konkret, kan Ann, Jessica och Cecilia till exempel vara med och förbereda både barn och förälder för ett besök.
Berätta för barnen hur det ser ut innanför murarna och vad mamma och pappa gör på dagarna. Förklara att det inte ser ut som Björnligan i Kalle Anka.
Ann berättar att det har hänt att de följt med vid besök och liksom fått hoppa in och rädda samtalet när det gått trögt. Det kanske har gått ett tag sedan de sågs sist och det är ju lite skillnad i tempo och variation på livet innanför murarna och utanför. En skillnad som kan vara svår att överbrygga.
En bro mellan insidan och utsidan är Godnattsagor inifrån. Ett projekt som innebär att den intagne läser in en saga på cd. Skivor som barnen sedan kan lyssna på därute.
– Där har jag varit med och sett när ett syskonpar fick det från sin pappa. Dom lyssnade på det och sedan hade de cd-skivan under kudden hela natten. Då blir man sådär ”wow”, säger Ann.
– Och när jag berättade det för pappan förstod han ju att han hade gjort något bra.
Familjestödjarna arbetar efter principen att relationen mellan förälder och barn är viktig för alla inblandade. Dels för att motivera föräldern att bryta med det kriminella livet och dels för att ge barnet den förälder den har rätt till. Men det är barnets behov som är i fokus.
Vill barnet inte ha kontakt och det inte har funnits någon vardagskontakt tidigare så är det vad som gäller.
– Då får vi stötta barnet i det. Sedan behöver det ju inte vara för alltid, säger Cecilia.
– Vi är barnens röst i detta. Det är jätteviktigt, säger Jessica Cederlund.