Avin Jomaa: Burkinin hjälpte mig att återta min frihet
27 år.
Så gammal var jag när jag kom fram till vad jag ville. Då tog jag beslutet att täcka mig och börja bära slöja. Först när jag var 27 år kände jag mig tillräckligt stark och mogen för att ta beslutet.
Ja, det krävdes styrka. Att bära slöja i dagens samhällsklimat är inte lätt – och det kräver styrka. Blott det faktum att jag är kvinna gör att jag är utsatt. Att jag dessutom gjort valet att bära slöja innebär, tråkigt nog, ytterligare risker för min säkerhet.
Innan jag var 27 och tillräckligt stark och mogen för att ta mitt beslut så brukade jag simma varje sommar. Jag älskar havet! Och jag älskar känslan av vatten som svalkar min kropp en stekhet sommardag.
Att simma innebar också en viss frihet. Att få flyta runt där i det stora, mäktiga havet och bara vara. Att få vara en liten del av det djupa och okända.
Skulle jag frivilligt utsätta mig själv för allas blickar genom att komma till stranden iklädd en burkini?
Lika mycket som jag älskade havet, så hatade jag miljön där runtomkring. De ständiga blickarna och bedömandet av min kropp. Idealen som alla skulle uppfyllas och den konstanta kritik som aldrig verkar ta slut. Oavsett hur du beter dig eller klär dig. När jag tog på mig slöjan hade burkinin ännu inte kommit och mitt val innebar att jag inte längre kunde bada. När burkinin väl lanserades blev jag exalterad: Detta skulle innebära att jag kunde bada igen!
Men skulle jag våga? Skulle jag frivilligt utsätta mig själv för allas blickar genom att komma till stranden iklädd en burkini? Jag vågade inte. Inte i Sverige. Jag lät bli och slog fast för mig själv att jag fick vara utan bad och simning. Det var inte för mig.
Till en dag när jag var i Tunisien för att gifta mig. Mina svärsystrar övertalade mig att köpa en burkini så att jag skulle kunna bada med dem. De bar inte slöja själva, men precis som många andra i Tunisien så hade de burkini på sig när de badade. Jag tvekade och tvekade – men till sist gav jag med mig och bara gjorde det: Jag badade igen! Känslan av frihet sköljde över mig och jag plaskade runt som ett litet barn och bara njöt. Det var alldeles underbart!
Där och då kom jag också till insikt. Varför hade jag oroat mig så mycket tidigare? Varför brydde jag mig ens? Jag vet att jag på så många sätt är en stark kvinna – men ändå hade jag låtit rädslan ta över.
Men inte mer. Jag tog tillbaka makten genom att våga och när jag var tillbaka i Sverige tog jag på mig min burkini, gick ner till stranden och badade.
Jag hade återtagit min frihet.
…så länge jag kan stå upp för det så kommer den alltid att innebära en trygghet för mig.
Vi hittar vår frihet på olika sätt. Vissa hittar sin när de kastar sina kläder och intar stranden med färre eller rent av inga plagg. Men för vissa infinner sig samma frihetskänsla genom att täcka sin kropp.
Vi är alla olika och det som får oss att hitta inre ro kan skifta och bero på väldigt många olika faktorer. De flesta kvinnor i Sverige som i dag bär slöja har någon gång blivit utsatta, antingen verbalt eller för fysiskt våld, enbart på grund av att de valt att täcka sig. Men jag bestämde mig för att inte låta mig skrämmas. Jag bär min slöja av en anledning och så länge jag kan stå upp för det så kommer den alltid att innebära en trygghet för mig.
I slutändan är min tro det allra viktigaste för mig och det betyder massor att jag kan visa upp det.
Detta är Avin Jomaa
Namn: Avin Jomaa
Ålder: 35 år
Yrke: Lärare
Bor: Malmö
Foto: Privat och TT