Argument mot kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet
1862 tilläts ett fåtal kvinnor rösta i kommunalvalet, dessa var antingen förmögna änkor eller ogifta, rika kvinnor som ansökt om att få bli myndigförklarade vid domstolen. 1903 startades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), och 1912 började de ge ut tidskriften Rösträtt för kvinnor.
Tidskriftens sista nummer gavs ut 1919 – eftersom målet då var uppnått. Den 24 maj fick äntligen Sveriges kvinnor rösträtt, och det var tack vare hård kamp – och regeringens rädsla för uppror.
Men alla var inte nöjda med beslutet om kvinnlig rösträtt, och motargumenten var lika många som de var absurda. Bland annat tyckte männen att kvinnornas kjolar för breda, och så fanns ju faktiskt risken att kvinnorna kunde rösta fel!
Utdrag ur Nya Dagligt Allehanda, 1913:
Kvinnornas impulsivitet och benägenhet att följa strömmen – lägg märke till deras slafviska lydnad under klädedräktsmoderna! – medför faran, att de under inflytande af en tillfällig stark tidsriktning kunna kasta en öfverväldigande röststyrka åt en sida, hvarigenom statslifvets jämnvikt och dess lugna utveckling äfventyras.
Tur är väl att hundra år har passerat sedan dessa röster hördes och att det i dag är väldigt få, om någon, som anser att argumenten från då känns rimliga.
7 märkliga argument mot kvinnlig rösträtt
Kjolarnas vidd
”Kvinnornas kjolar är för vida – om de ska sitta i riksdagen måste vi bygga om bänkarna! Och hur ska de få plats att gå i riksdagens trånga korridorer?”
Barn och hushåll
”Kvinnans plats är i hemmet – vem ska ta hand om hem och barn om kvinnorna börjar med politik?”
Lättlurade
”Kvinnor och proletärer kan inte tänka självständigt – de kommer att luras av starka ledare. Det är dessutom lätta att muta, eftersom de gillar dansnöjen mer än män!”
Förlorad kvinnlighet
”Kvinnligheten kommer att gå förlorad!”
Kvinnohjärnan
”Kvinnans hjärna är inte skapt för politik.”
Lathet
”Kvinnor har varken ork eller lust att engagera sig politiskt. De är helt enkelt försoffade och ointresserade!”
Lumpen
”Kvinnor gör inte värnplikt, så varför ska de rösta?”
Källa: SvD, Folk i rörelse
Av Sofia Börjesson/Femina