Detta är familjeveckan – allt du behöver veta om reformen
Det var i somras som regeringen presenterade förslaget om en helt ny föräldrapenningförmån.
Syftet med förmånen – som kallas för familjeveckan – är att underlätta för föräldrar att få ihop vardagspusslet.
Förslaget innebär att två föräldrar får tre dagar var. En ensamstående får sex dagar.
Se också: 3 tips för att få en lycklig bonusfamilj
Då ska dagarna kunna tas ut
Familjeveckan ger föräldrar rätten till ledighet från arbetet med ersättning motsvarande tillfällig föräldrapenning för att ta hand om sitt barn under lov, när personalen på skolan har studiedagar eller för att delta i barnets utvecklingssamtal.
Man ska ha rätt till 80 procent av lönen och dagarna behöver alltså inte tas ut vid VAB.
Ersättningen är tänkt att gälla för barn mellan fyra och 16 år.
Alla Sveriges 1,6 miljoner vårdnadshavare ska, enligt förslaget, ha rätt till familjedagarna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 4 april 2022.
Politiskt spel bakom förslaget
Införandet av familjeveckan går tillbaka till januariavtalet (2109) som skrevs mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Från början ville Socialdemokraterna ha fem dagar men förslaget bantades ner till tre.
Pandemin har till viss del gett S vind i seglen för reformen. Det har blivit tydligt att arbetstagare med barn, som kunnat jobba hemma, fått en enklare och mer flexibel vardag än de som inte kunnat ta hem arbetet.
Socialdemokraterna anser att familjeveckan hade kunnat jämna ut klyftan som uppstått.
– Jag tror att den kommer att användas mest av dem som inte kan arbeta hemifrån. Det är självklarheter för dem med flexibla arbetstider men många har inte den möjligheten, sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi till Dagens nyheter tidigare i år.
Han menar att familjeveckan handlar om att skapa rättvisare villkor och att kunna vara med barnen när de är lediga.
Kritiken mot förslaget
Reformen beräknas kosta 3,5 miljarder kronor under 2022. I budgetpropositionen planerar regeringen att avsätta mer de kommande åren. År 2024 beräknas summan uppgå till 4,2 miljarder kronor.
Förmånen har kritiserats av oppositionen som anser att det är en alltför kostsam och onödig reform.
Günther Mårder, vd på intresseorganisationen Företagarna, är också emot förslaget. Han anser att Sverige redan har ett av världens mest generösa semestersystem. Och små företag kan få problem om en liten arbetsstyrka kan ta ut fler lediga dagar.
Åsa-Pia Järliden Bergström, tillförordnad chefsekonom på LO, välkomnar familjeveckan men är kritisk av helt andra skäl. Hon hade önskat att den även hade kunnat användas av studerande och arbetslösa.
Vad händer nu?
Regeringen, som består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, behöver stöd från andra samarbetspartier för att få igenom sin rambudget i riksdagen i november.
Det blir inte en helt enkel nöt att knäcka.
Centerpartiet har sagt att man kommer att lägga en egen budget i höst. Partiet har också framfört att det först tänker rösta på regeringens budgetproposition efter att det egna förslaget fallit.
I andra ringhörnan finns Vänsterpartiet som vill ha inflytande över budgeten som det ska beslutas om, men det har Centern sagt nej till.
Då är det skarpt läge
Riksdagen röstar om själva ramen till statsbudgeten i november. Då kommer det att visa sig om regeringens budget kan godtas eller om oppositionens budget går igenom.
I december väntar beredning i utskotten av de olika delarna av budgeten. Dessa delar kommer sedan röstas igenom var för sig. Då blir det skarpt läge för familjeveckan om den överlevt så långt i processen.
Så när vet vi om familjeveckan blir av? Kort svar: Sannolikt innan det här året är slut. Om det blir av beror helt på hur mycket Socialdemokraterna kommer att försvara denna reform som partiet gick till val på år 2018 och som sedan ingick i Januariöverenskommelsen.
Källor: regeringen.se, dn.se, svd.se.