Äldre lider oftare av psykisk ohälsa och får sämre vård
Gun Rasmusson, 83, tar emot i sitt hem på trygghetsboendet ”Havsuttern” i Malmö, där hon delar gemensamma ytor med sina grannar. På utpräglad göteborgsdialekt berättar hon om ett liv fyllt av resor till alla världens hörn, om kärlek, arbete inom vården och viktigast av allt familjen.
– Jag har levt ett oerhört privilegierat liv, mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn är verkligen livets efterrätt, säger Gun Rasmusson.
Livet tog en ny vändning
Men för sju år sedan tog livet en ny vändning. Guns sambo gick bort under julen 2011 och bara två år senare gick hennes bästa vän och ständige följeslagare bort under självaste julafton. Alla tre bodde i samma hyresfastighet.
– Det mörker som jag upplevde under den perioden hade jag inte upplevt sedan jag var barn. Ensamheten blev så påtaglig, det påverkar en negativt, säger Gun Rasmusson.
Ensamheten svår att hantera
Att bo kvar ensam blev ohållbart och Gun ställde sig i bostadskö med siktet ställt på trygghetsboendet Havsuttern. Men det skulle dröja 3,5 års väntan innan hon fick en lägenhet.
– Även om jag har turen att ha familj och inte vara allvarligt sjuk vare sig fysiskt eller psykiskt, så var det avgörande att jag fick flytta hit. Att inte längre vara ensam betyder mycket, säger Gun Rasmusson som gör sitt yttersta för att inkludera sina grannar i gemenskapen. Särskilt den som är tystlåten eller mår dåligt.
Vanligt med psykisk ohälsa bland äldre
Många äldre lider av psykisk ohälsa, det visar en rapport från Socialstyrelsen. En orsak som pekas ut är just den ensamhet som Gun Rasmusson lyckats bryta.
En tredjedel av alla över 65 år har vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. Det är dubbelt så hög andel jämfört med den vuxna befolkningen i övrigt. Samtidigt har äldre män en ökad risk för självmord jämfört med kvinnor, medan självmordstankar är vanligare bland äldre kvinnor.
– Det finns en generell syn bland gemeneman att äldre får räkna med att må lite dåligt. I en del fall även att de ingår att vilja dö när man är gammal. Men inget kunde vara mer fel. De som aktivt vill dö är nästan alltid deprimerade och vill inte alls dö efter att de blivit kvitt depressionen, säger Margareta Sandberg, enhetschef vid äldrepsykiatriska mottagningen i Helsingborg.
Flera orsaker bakom ohälsa
Den psykiska ohälsan kan bero på flera olika orsaker. Socialstyrelsen lyfter dels fram biologiska förändringar av hjärnan, låg fysisk aktivitet, bristfällig kost och läkemedelsbehandling.
– Det handlar också om ensamhet. Mindre sociala kontakter och färre inbokade aktiviteter i vardagen har ett tydligt samband med psykisk ohälsa. Det är viktigt med en vardag som inkluderar relationer och aktiviteter, men även att förbereda inför kroppens åldrande, säger Olivia Wigzell, generaldirektör vid Socialstyrelsen.
Äldre får sämre vård
Trots att äldre oftare drabbas av psykisk ohälsa, visar Socialstyrelsens rapport att de mer sällan får vård av en specialist. De erbjuds inte heller kombinerad vård med KBT eller annan psykologisk behandling i samma utsträckning. Istället hänvisas de enbart till mediciner. Omkring 15 procent av de över 80 år behandlas av tre eller flera psykofarmaka.
– Det stora antalet läkemedel tyder på brister i vården. Frågan är om det förekommer någon aktiv uppföljning eller om man överhuvudtaget vet att patienten tar så många läkemedel. Det riskerar att ge allvarliga biverkningar, exempelvis yrsel vilket är farligt för äldre, säger Olivia Wigzell.
För Gun Rasmusson, som har turen att vara i god psykisk- och fysisk form, är den frästa terapin vid mörkare stunder att vara aktiv. Att ha fått flytta till trygghetsboendet, där hon deltar i aktiviteter och inte sällan bakar åt sina grannar, har varit av stor betydelse för hennes välmående.