Här kan du krimturista i sommar
Under flera års tid har Ystad med omgivningar kunnat locka turister med Henning Mankells kommissarie Kurt Wallander. Visit Skåne beskriver Wallanders domäner som platser "där skandinavisk melankoli möter det typiska skånska lugnet intill iskalla Östersjön".
Här kan man, likt Wallander, åka ut till Ale stenar, för att fundera över livet och avsluta med en sillamacka i Kåseberga hamn. Kan man sin Wallander så vet man att här har två mördade personer hittats i en gummibåt. Kommissariens fotspår går över hela bygden och är noga kartlagda med allt från fikaupplevelser till strandhugg.
För den som gillar fiktivt krim så är inspelningsplatserna från både serien Bron och Tunna Blå linjen intressanta utflyktsmål. Man kan till exempel titta, på behörigt avstånd, på Saga Noréns hem i Västra hamnen eller besöka krogen där Magnus i "Tunna blå linjen" träffar sina dejter.
Sevärdheterna från Bron finns pedagogiskt listade på Visit Skåne medan platserna i "Tunna blå linjen" kan kräva lite lokalkännedom. Men det finns gott om hängivna fans som diskuterar platserna i olika forum ägnade åt serien och delar med sig av sevärdheterna.
Vattentornet på Södervärn, vänliga Värnhem. Ja, det är många fina miljöer som fladdrar förbi.
Tunna Blå Linjen kartquiz
Inför årets turistsäsong har Malmö stad, Destinationssamverkan och Hotellgruppen i Malmö tagit fram en quiz med karta som går i Tunna blå Linjens fotspår. Man kan till exempel bege sig till Lokstallarna på Kirseberg och reflektera över vem det är poliserna jagar här i serien och hur jakten slutar. Var äter poliserna sin falafel och var ska Magnus och Sara ska ha sin första dejt. Varför dyker han inte upp och vad gör Sara då? 20 frågor med 20 adresser knutna till serien. Majoriteten ligger centralt och nås till fots eller per cykel. I några enstaka fall, som Brofästet, är buss ett alternativ om man inte orkar trampa.
Kartquizet kommer att finnas på Malmös hotell.
Se också: 5 saker att tänka på när du går på loppis
Turista i "Ruskiga Majorna"
Att locka turister med fiktiv krim har visat sig vara ett lyckat paket. Att turista på verkliga brottsplatser är mer delikat. Verkliga brott river djupa sår och smärtar i generationer.
– Jag väljer medvetet bort nya uppmärksammade brott, säger Jan Palmén som leder Crime Walks i Göteborg.
Här kan en vandring handla om 1800-talets ruskiga Majorna "...om lönnkrogar, prostituerade, yxmordet, blodbadet och om änkan som kastade likkistan genom bordelldörren".
Jan Palmén, som har en bakgrund som kriminolog och civilanställd vid polismyndigheten, menar att han valt brott som ligger långt bort i tiden för att minimera risken för integritetsintrång.
– Jag tror att det sista fallet jag berättar om är ett ärende från 1910.
Men det har hänt att även gamla brott ger eko ännu idag. Jan Palmén berättar om en vandring med ett inslag om ett mord från 1862 i stadsdelen Haga. Det visade sig att en man i sällskapet var avlägsen släkting med mörderskan som Jan Palmén berättade om.
— Mannen blev överraskad, lite fascinerad och lätt chockad. Via mailkontakt fick jag senare veta att inte hade några problem med kopplingen och han fick ta del av mitt material.
Samma drivkrafter bakom brott
Samtidigt som Jan Palmén valt att hålla ett visst historiskt avstånd kan han dra paralleller till idag utifrån sina erfarenheter från polisen. Det finns många gemensamma faktorer i vad som drev folk till brott då med vad som driver män och kvinnor till brott idag.
– Bakgrunden till prostitutionen är väl inte helt olik. Vissa som har tvingats till det av nöd och några rena lycksökare. Morden har också flera likheter. De sker i fyllan och i nära relationer eller mellan bekanta som jobbar ihop till exempel.
Sedan kan de som går med på vandringarna vara intresserade av "färskare" brottsfall. En av vandringarna går till exempel förbi en plats knuten till det så kallade "koffertmordet" på en kvinna i Göteborg 1969. Ett bestialiskt styckmord som fick stor uppmärksamhet.
– Jag går förbi den adressen varje vecka och har fått frågor från folk som är med på vandringen. Så jag är medveten om vad som skett men jag nämner inte den.
Med tanke på historierna han berättar och ämnets svärta så låter det ändå som att vandringarna handlar mer om nyfikenhet än om att grotta i tragedier. Åtminstone för Jan Palméns del.
– Det här var ju bara ett sommarjobb från början och nu har jag hållit på med det i tre år. Det är något av det roligaste jag gjort.
True crimeturism, eller dark tourism som det också kallats, verkar dock bedrivas mest på egen hand. Att köra långsamt genom Knutby eller att ta en selfie med ortsskylten är till exempel inte helt ovanligt. Härom året rapporterade TT att det till och med fanns intresserade som ville titta på sommarstugan där "Arbogamorden" begicks.
Sala skyltar inte med Salaligan
På vissa orter är brott bland det första som gemene man associerar till när namnet nämns. Som en insändarskribent i Sala Allehanda uttryckte det 2013:
"Så fort man säger att man är Salabo kommer två saker upp – silvergruvan och Salaligan", skriver insändaren som anser att kommunen bör slå mynt av det intresset på något sätt.
Salaligans framfart med flera mord och rån finns dock ännu inte med i kommunens marknadsföring av orten. Men det har varit på tal, berättar Carina Eriksson, näringslivsutvecklare på Sala kommun.
– Det har pratats om det i flera år men det finns fortfarande anhöriga till brottsoffren på orten. Det är för känsligt.
Salaligans framfart är påtaglig för henne. Näringslivskontoret är inrymt i det gamla polishuset. Cellen där ligans ledare Sigvard Thurneman satt häktad ligger på gården. Nuförtiden används cellen som förråd.
– Jag är därinne flera gånger i veckan, säger Carina Eriksson som själv bor i samma by som ett av ligans offer. En kvinna som ligan rånmördade genom att leda in gas i bostaden 1934.
– Personligen kan jag tycka att berättelserna om ligan är lite spännande men man måste visa hänsyn. Därför har vi valt att inte lyfta det på något sätt i turistinformation eller liknande.
