Vilka gränser ska jag sätta för min tonåring?
Det är en utmaning att vara tonåring, mycket händer i livet under kort tid. Men det kan också vara en utmaning som förälder att hänga med i dessa dramatiska svängar.
Utgångspunkten måste alltid vara att inse att tonåringen gör så gott denne kan.
– Man behöver möta sin tonåring i denna utveckling med värme och intresse, säger Elisabet Nord, legitimerad psykoterapeut.
Stöd till föräldrar och ungdomar
Elisabet har en bakgrund som beteendevetare och har tidigare arbetat inom socialtjänsten med barn och familjer.
I dag arbetar hon vid Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling. Mottagningen riktar sig till barn och ungdomar som har varit med om svåra händelser och som inte fått sina behov av stöd och behandling tillgodosedda.
Vid sidan om behandlingsverksamheten erbjuds konsultation hos andra professionella inom exempelvis socialtjänst, barnpsykiatri, elevhälsa och sjukvård. De ger också råd och stöd via telefon till allmänheten.
– En av de vanligaste anledningarna till att just tonårsföräldrar hör av sig är att de känner oro när tonåringen vill testa gränser, de vill kunna förhindra att denne råkar illa ut, berättar Elisabet.
Tonåringar på väg mot vuxenlivet
Tonåringen är ofta ivrig inför att utforska sin omvärld – och så ska det vara. Barnet lär sig av erfarenheter på sin väg mot vuxenlivet. Som förälder eller vårdnadshavare kan man känna att man inte längre har samma kontroll över vad tonåringen gör, med vilka hen umgås och var hen befinner sig.
– Det är viktigt att kunna falla tillbaka på en förtroendeingivande relation. Redan när barnen är små bygger man den genom att lyssna och vara närvarande.
Du är viktig för din tonåring
Och dessa två verb är A och O även när barnet växer upp och kommer in i tonåren – lyssna, vara närvarande.
– En sak är väldigt viktig: hur avvisande din tonåring än verkar så får du inte glömma bort att du är en väldigt viktig person i dennes liv!
– Forskning visar faktiskt att många tonåringar saknar sina föräldrar och vill ha mer tid med dem.
Intensiv frigörelse
Dörrar som slängs igen och högljudda skrik – frigörelsen kan ofta vara väldigt intensiv och som förälder måste du försöka behålla lugnet och skapa trygghet, oavsett om det handlar om att sätta gränser eller att stå för hoppet: att i den känslomässiga berg-och-dalbanan visa att det kommer att ordna sig och att du finns där.
– Genom att vara nyfiken på din tonåring och visa att du finns där i alla lägen visar du att ni har en bra relation, säger Elisabet.
Lyssna på din tonåring
Vill tonåringen åka på konsert med kompisarna och du blir orolig? Visa det, var öppen med din oro, berätta vad som bekymrar dig. Lyssna och stäm av – vilka ska följa med? Vart ska de åka? Låt tonåringen berätta innan du säger stopp och nej.
– Tonåringar har svårare än de flesta vuxna att förutse risker. Använd din erfarenhet, sätt meningsfulla gränser.
– Och använd även er gemensamma erfarenhet – hur gick det sist tonåringen åkte iväg? Ringde hon kanske hem som hon lovat? Då kan det kanske gå bra även denna gång? Låt det vara en stegvis frigörelseprocess.
Får kompisar ”göra allt”?
Och inte minst, ta kontakt med kompisarnas föräldrar, stäm av, hjälps åt. Stämmer det som din tonåring säger att kompisen ”får göra allt”?
– Men det är du som bestämmer i slutänden. Det finns inte ett sätt att agera på, inte ens två, utan många, påpekar Elisabet.
Självklart måste även åldern avgöra när det handlar om vilket ansvar man ska ge. Det är skillnad på vad man klarar av när man är 13 och 16 …
– Det är ju också skillnad på hur mogen man är som person vid en viss ålder.
Stötta din tonåring
Frågan som många ställer sig är: vilken är bästa strategin för att ta sig igenom dessa år – vara kompis eller mer strikt och sträng?
– Det är jätteviktigt för tonåringen att ha en förälder som har kunskap och livserfarenhet.
– Och det är viktigt som förälder att bli inbjuden i tonåringens liv, att skratta ihop och göra kul saker tillsammans. På så sätt vidmakthåller man en god relation.
Tonårstiden handlar mycket om att hitta sin identitet och det är ett tufft arbete. Som förälder måste man vara stöttande i detta, låta tonåringen ta den platsen.
Undvik straff och hot
Något Elisabet däremot inte vill råda till är att vara straffande, hotande och klagande.– Det tillför inget bra, det finns forskning som visar det. I stället är det viktigt att visa att man ser tonåringens ansträngningar och slit med sig själv. Visst är det kul att det gått bra på ett prov, men det man framför allt ska uppmuntra är ansträngningen.Hans tonårsdotter gjorde livet till ett helveteLäs mer
Om vi enbart kritiserar kan tonåringen utveckla en kritisk självbild. Genom att i stället återspegla det tonåringen gör bra bidrar det till att han eller hon skapar en positiv bild av sig själv. Och det måste ju vara målet, eller hur?
Av Ann-Sofie Lindell