Varför tror vi på det övernaturliga?

Influencers som säljer magiska kristaller, medium som letar spöken, skådespelare som saluför andedjur och butiker som erbjuder kontakt med änglar. Detta är populärare än någonsin.

Se också: 5 tillfällen där skrock hjälper dig

Efter reklamen: 5 tillfällen där skrock hjälper dig

Trots att vi aldrig har varit mer välutbildade växer nyandligheten. Varför tror vi att vi kan få kontakt med ”den andra sidan”? Finns det ens en ”andra sida”?

Sven Ove Hansson är professor i filosofi vid KTH och författare till cirka 30 böcker om vetenskapsteori och filosofi, däribland Vetenskap och ovetenskap. Han har ägnat ett särskilt intresse för spiritismen och dedikerat sig till att hitta vetenskapliga förklaringar för till synes oförklarliga fenomen.

– Det är viktigt att vetenskapligt undersöka orsaken till spiritistiska vanföreställningar. Jag intresserar mig särskilt på grund av effekterna i samhället, att vi glider bort från faktabaserad kunskap, säger Sven Ove.

Men hon är ändå lite lättad över att tv-programmet har pausats.

tvCaroline Giertz från Det okända: ”Jag tror inte på karma”

Vad är det som gör att vi tror på spöken och medium?

– Vanföreställningarna har ofta sin grund i önskan om att det ska finnas ett liv efter detta eller att man vill ha kontakt med avlidna anhöriga. Och spiritisterna använder ett antal vanliga tekniker för att verka trovärdiga. Samma sak gäller även spådomar och horoskop.

Du menar att vi blir lurade?

– Absolut. Spiritisterna, eller medierna, kommer långt med de här metoderna och de är ytterst medvetna om vad de gör. De vet absolut själva om att de är bedragare. Det är lätt att se. Titta bara på ett teveprogram med en spiritist och se hur teknikerna används, säger Sven Ove och tillägger:

– Att dras till spiritism handlar i stor utsträckning om att söka trygghet, förstå tillvaron och få tröst. Och man kanske kan betala för lite trygghet om man vet vad man betalar för, och om det inte finns ett lurendrejeri bakom.

Det verkar som att det är vanligare bland kvinnor att tro på övernaturliga fenomen?

– Det finns ingen generell könsskillnad när det gäller att tro på övernaturliga ting och kvinnor är inte mer benägna att tro på galenskaper. Vår tids allra farligaste galenskap – klimatförnekande – är extremt dominerad av män, liksom kreationismen. Men inom just spiritism är det flest kvinnor, säger Sven Ove.

Tron på det ovetenskapliga kan även påverka mycket viktiga beslut.

”Farligt att sätta tillit till andliga behandlingar”

Jenny Klefbom, legitimerad psykolog, har flera gånger stött på att svårt sjuka människor nekar behandling på grund av sin tro på det övernaturliga.

– Det är oerhört farligt när människor sätter sin tillit till andliga behandlingar. Det finns bland annat terapeuter som använder sig av tidigare liv-upplevelser i behandlingarna, säger Jenny.

Och det är svårt att reklamera behandlingen.

– Som legitimerad psykolog blir du av med legitimationen om du gör något sådant.

Varför är vi då så benägna att förlita oss till pseudovetenskap?

– Ganska många har en slags känsla av missnöje med livet, var det inte mer än så här…? Man vill ha något mer i vardagen – träda in i ett sagoland där allt är lite extra.

Vanföreställningar är vanligare än vi tror, menar Jenny.

– Väldigt många säger att de inte är religiösa men tror att det finns ”något mer”. Vi vill inte att vi bara ska försvinna när vi dör. Vi vill att det ska finnas belöningar i livet efter detta. Och vi längtar efter att kliva utanför naturens ramar.

Samma längtan gör att vi dras till exempelvis alkohol, dans, bungyjump – eller lek med tarotkort. I sin enkla form helt ofarliga nöjen.

– Faran uppstår när någon tjänar pengar på dig, eller då man avböjer vård för sin cancer för att man tror mer på aprikoskärnor, säger hon.

– Det är okej att tro på saker som inte finns. Men baksidan är om man inte tror på vetenskap. Det blir en normglidning som leder fram till att människor blir klimatförnekare, till exempel.

Många faktorer bidrar till normglidningen – ryktesspridningen sker både från aningslösa unga influencers men också från medvetna politiker med dunkla syften.

Många tjänar pengar på vår nyandlighet

– Despoter har stor nytta av att människor tappar greppet om vad som är verklighet och fantasi. Det är absolut inte vi själva som mår bra av detta. Både stora och små aktörer tjänar på vår nyandlighet. Det är allvarligt när Gwyneth Paltrow tjänar miljoner på att människor mår dåligt.

Gwyneth och hennes livsstilssajt Goop har hamnat i blåsväder sedan hon salufört kristallskålar mot infertilitet, klistermärken mot ångest, rosenolja mot depression, kristaller för ökad kvinnlig sexlust och D-vitamin mot cancer.

Handen på hjärtat, visst finns det saker i verkligheten som är intressant. Den faktabaserade omvärlden bjuder ju på allt från dinosaurier till svarta hål, menar Jenny:

– Det finns så mycket som har minst lika spännande kvaliteter som fantasivärlden. Till exempel är det nu vetenskapligt bevisat att träd pratar med varandra och gynnar sina egna barn genom att överföra näring till varandra under marken. Är inte det mer intressant än änglar? Träd finns ju på riktigt.

– Och det finns något positivt med att livet faktiskt tar slut. Då försöker vi göra något bra av den tid vi har, är schyssta mot våra medmänniskor och omvärlden.

Svenskar är andligast i Europa

• Mer än var tredje svensk tror på övernaturliga händelser, enligt Föreningen Vetenskap och Folkbildnings och Demoskops undersökning från 2015.
• 23 procent av svenskarna säger att de tror att det finns en gud. Många fler säger sig ha en andlighet av mer vag natur, i högre utsträckning än något annat europeiskt folk.

Källa: Forskning.se