Tiotusentals följer Adelinas utveckling på nätet
Adelina med Downs syndrom följs av tiotusentals på nätet
Under glada skratt och förtjusta rop leker Adelina med sina storasystrar Bea, 13, och Louise, 16, i villan hemma i Kungälv.
Hon låtsas att hon lagar mat till sina systrar på en leksaksspis och när hon ska servera ”maten” på tallrikarna visar hon med tecken att det är gott.
– I dag kan hon tecken för alla ord som hon behöver i vardagen. Hon kan teckna att hon vill ha något att dricka, vad hon vill dricka, hur hon mår och om hon till exempel har feber, säger hennes mamma Linda Wenthe, 40.
I stort sett varje dag lägger Linda och Adelinas pappa Niclas Wenthe, 43, ut nya filmer på Instagramkontot @teckensomstod. Hittills har det blivit 1 600 inlägg och antalet följare har växt från de närmaste vännerna och släktingarna till mer än 43 000.
– Vi började med det för att vi ville att våra släktingar som bor långt från oss skulle kunna följa med i Adelinas språkutveckling. Men efter att ha pratat med andra föräldrar i en föräldragrupp bestämde vi för att öppna kontot för alla, säger Linda.
Linda och Niclas beräknar att deras dotter i dag har långt över 500 tecken för olika ord. Hon lär sig nya hela tiden som Linda filmar och lägger ut på Instagram.
– Ibland blir det mer än ett tecken per film. Som i morse till exempel. Då lärde hon sig ”önskas”, ”leksaker”, ”hund” och ”häst”, säger Linda och berättar att Adelina till och med kunde forma tecknen till en berättelse när de strax innan jul åkte tåg mellan Stockholm och Göteborg.
– Då visade hon med tecken att hon från tågfönstret sett en jultomte köra motorcykel i skogen bredvid järnvägsspåret.
Att kunna teckna är jätteviktigt för Adelinas språkutveckling.
– Tecken som stöd för språket är viktigt för alla barn, inte bara de med Downs. Ta bara barnvisan Imse, vimse, spindel. Den är ett bra exempel på att tecken i kombination med ord är jätteviktiga.
Stora utmaningar
Långt innan Adelina föddes stod det klart för Linda och Niclas att de skulle kunna komma att ställas inför extra utmaningar som föräldrar. Redan när Linda var gravid i tionde veckan anade de att deras barn kanske inte var som alla andra.
– Eftersom jag var över 35 år när jag blev gravid med Adelina erbjöds jag ett tidigt ultraljud. Det visade att jag hade en hög sannolikhet att få ett barn med Downs syndrom, berättar hon.
Sannolikheten att dottern skulle födas med Downs syndrom, en kromosomavvikelse som innebär att barnet har tre kromosomer i par 21 i stället för två, bedömdes som en på 118.
– Vi valde att behålla barnet trots den vetskapen. Vi avstod också från att ta fler ultraljud eller fostervattenprov eftersom vårt barn var lika välkommet oavsett om det föddes med den diagnosen eller inte, säger Linda.
För henne var barn och vuxna med funktionsvariation inget okänt. Hon har jobbat inom detta område i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv. I dag arbetar hon med boendeplanering för personer med funktionsvariation i Göteborgs stad.
På grund av sin erfarenhet såg hon direkt efter förlossningen, före barnmorskan, att hennes dotter hade Downs syndrom.
– Det var så tydligt, säger hon.
Hennes man Niclas, som arbetar som tekniskt säljstöd, hade inte samma erfarenhet.
– Det var svårt för mig att förbereda mig och jag hade svårt att föreställa mig vad det skulle innebära. Men jag och Linda pratade mycket om det, säger han.
För släktens skull
Linda och Niclas bestämde sig tidigt för att vara öppna med att deras dotter hade Downs syndrom. De berättade det för släkten och för de närmaste vännerna.
– Det var också därför vi bestämde oss för att lägga upp Instagramkontot så att de släktingar Niclas och jag har i Danmark och Norge skulle kunna följa Adelina och hur hon utvecklas, berättar Linda.
En annan sak som de tidigt tog beslut om var att hitta ett sätt att kommunicera med sin dotter.
– Det var klart för mig redan när hon föddes att kommunikationen är den viktigaste delen eftersom barn med Downs oftast har en försenad språkutveckling, säger Linda.
Därför gick hon och Niclas en utbildning i tecken som stöd, TAKK. Redan när deras lilla dotter var två månader började de visa henne grundläggande ord.
– Även om hon kanske inte förstod i början tecknade vi med henne, bland annat när vi stod vid skötbordet och bytte blöjor på henne, berättar Linda.
När Adelina var 9 månader började hon teckna tillbaka. De första orden hon lärde sig var ”lampa” och ”duktig”.
Från det att hon var 1 1/2 år började Linda lägga ut bilder och små filmsnuttar där Adelina visade olika tecken. I början funderade de på om det var bra att exponera dottern på det sättet.
– Men vi kom fram till att det var det. Varför ska man inte visa att barn med Downs syndrom är en del av samhället? Genom Instagram kan Adelina sprida information och motverka fördomar samtidigt som hon hjälper andra barn och vuxna att lära sig teckenspråket.
Responsen har varit enorm. Linda får mycket mejl från andra föräldrar med både uppskattning och frågor om råd.
– Vi försöker lägga upp en film varje dag. Vi har även en hemsida www.teckensomstod.se där vi skriver lite mer om hur viktiga tecknen är för barnens språkutveckling.
Lär sig snabbt
Om Adelina inte hade kunnat kommunicera tror Linda att hon hade varit ett mycket olyckligt och frustrerat barn.
– Hur skulle hon då ha kunnat förmedla sina känslor och behov? säger Linda och berättar att Adelina lär sig nya tecken blixtsnabbt, ibland efter att bara ha sett dem utföras en gång.
– Hon har också lärt sig ljuda enstaka ord. Och hennes systrar Bea och Louise är fantastiska. De leker mycket med henne och använder tecken hela tiden.
Det hörs på de förtjusta ropen borta från leksaksspisen att Adelina har roligt när hon leker med sina systrar. Linda ler och tittar bort mot flickorna.
– Barn med Downs uppfattas ofta som alltid glada och sociala. Det stämmer verkligen in på Adelina. Hon är nästan alltid på gott humör och hon älskar musik. Men hon kan också vara envis och hyfsat bestämd med vad hon vill och inte vill.
Adelina går på en vanlig förskola med andra 3-åringar. I början fick Linda lära personalen några tecken för att de skulle kunna kommunicera med hennes dotter. Nu är det Adelina som lär de andra barnen att teckna med henne.
– Det är roligt att hon kan inspirera andra barn, både på Instagram och i verkligheten. Hon ger så himla mycket av sig själv och sprider otrolig mycket glädje genom att bara vara den hon är, säger hennes mamma stolt.
Fotnot: På @teckensomstod hittar du familjens Instagramkonto.
Av Per-Ola Ohlsson
Bild: Stefan Sandström