Pia, 38, vrider sina svettiga händer och samlar mod för att berätta för sin dotter om den spirande nyhet som växer sig stor i hennes mage.

När hon äntligen fått orden över läpparna – att hon är gravid och ska bli mamma för tredje gången – inväntar hon nervöst en reaktion från sin 22-åriga dotter.

Ett stort leende sprider sig i Brittas ansikte när hon till slut utbrister:

– Det är jag också.

En oförglömlig dag

Det är en dag som ingen av dem glömmer.

– Vi kan fortfarande le vid tanken på att vi båda två hade förberett oss för att berätta för den andra att vi väntade barn, berättar Pia Romborg, nu 53 år.

Bredvid Britta och hennes mamma Pia vid köksbordet sitter Sofie och Holger, som båda fyllt 13.

Holger är Sofies morbror och Brittas bror – en familjekonstellation som under hela deras uppväxt varit föremål för undringar och frågor.

– Jag har blivit stoppad i korridoren i skolan och ute på skolgården när någon hört att jag har en jämnårig morbror. De frågar alltid hur det gått till, men det har ju jag ärligt talat lite svårt att svara på, säger Sofie.

Hade 22-årig dotter

Önskan om att få ett barn till satt djupt i Pia, och då hon träffade en ny kärlek gick det inte lång tid innan graviditetstestet gav positivt utslag.

Med två barn sedan tidigare, bland annat 22-åriga Britta, fruktade hon att beskedet skulle mottas med blandade känslor.

Men att Britta också var gravid, och lika långt gången som sin mamma, hade hon inte i sin vildaste fantasi räknat med.

Mor och dotter bodde då sju mil ifrån varandra på danska Jylland, Britta i Haderslev och Pia i Sønderborg, så tankar och funderingar kring graviditeterna utväxlades ofta på telefon.

Förlossningen närmade sig

Britta gick igenom graviditeten utan större besvär, medan hennes mamma drabbades av epileptiska anfall, ett knäckt nyckelben, en sprucken blindtarm i fjärde månaden och en hel del illamående.

Men när förlossningen närmade sig gladde de sig enbart åt att få se en ny liten bror och ett nytt barnbarn komma till världen.

Pia var beräknad att nedkomma en vecka före sin dotter och hon hade värkar i två dagar.

– Jag meddelade mamma på kvällen att jag skulle hälsa på henne dagen efter. Jag var övertygad om att hon skulle ha fött då, säger Britta Jensen, i dag 36.

När hon skickat meddelandet stängde hon av telefonen.

Läs också: Marie Mandelmanns barndomstrauma: ”Präglat mitt liv”

Födde sitt barn

Men Britta kom aldrig till Sønderborg dagen efter för att hälsa på sin mamma och träffa sin lillebror. Det gick nämligen bara ett par timmar efter att hon skickat meddelandet, innan hon själv hade fött barn.

Och när hon satte igång mobilen igen väntade ett besked från hennes mamma: Hon hade också fött – 39 minuter före sin dotter.

– Sjukhuspersonalen visste redan på ett tidigt stadium att mor och dotter skulle föda någorlunda samtidigt, så de hade slagit vad om vem som skulle nedkomma först. Det blev Sønderborg som vann, skrattar Pia.

En fin relation

Hon tog lite längre tid på sig än dottern att återhämta sig efter förlossningen. Därför åkte Britta redan dagen efter till Sønderborgs sjukhus, där Sofie och Holger fick träffa varandra första gången.

Under åren som gått har systerdotter och morbror utvecklat ett starkt band, även om de är helt olika personligheter.

Som liten var Sofie en temperamentsfull flicka och Holger var den enda som inte var rädd för henne.

– Jag minns att Holger en dag hade ont i magen, och Sofie var så bekymrad för honom. Så hon körde runt honom i en vagn, eftersom hon hävdade att han skulle må bättre av det, säger Pia med ett leende.

En helt ny roll

Hon har funderat mycket på hur hennes mormorsroll skulle vara. Hon erkänner att hon alltid varit en mormor som skämt bort sina barnbarn.

– Men när jag plötsligt hade ett barnbarn och ett barn i samma ålder, var jag tvungen att bestämma hur jag skulle förhålla mig. För jag kunde ju inte skämma bort Holger varje gång jag umgicks med Britta och barnen, säger Pia, som valde att behandla alla barnen lika.

Lekte tillsammans

Under den årliga semestern, som alltid gick både till Kreta och till sommarstugan, hade Sofie och Holger mycket glädje av varandra. När det inte fanns andra barn att leka med, kunde de plaska och leka tillsammans i poolen, medan Pia och Britta kunde koppla av.

För ett par år sedan valde Pia att flytta till Haderslev där Britta bor.

Vid denna tidpunkt hade Holger och Sofie börjat närma sig tonåren och behovet att av hitta sin egen identitet blev allt större. Men även om de hamnade i parallellklass, insåg de snabbt att det fanns en trygghet i att ha varandra nära.

– Om Sofie blev retad kunde hon säga att hon skulle hämta sin morbror om de inte slutade, säger Holger och skrattar.

Mycket att prata om

De har också åkt på en del klassresor och utflykter tillsammans.

– Vi har en hel del gemensamma saker att prata om. Även om vi är jämnåriga så betraktar vi inte varandra som syskon, så jag tror att vi kan prata om lite andra saker. Vi blir inte heller trötta på varandra, så som man kan bli på sina syskon, säger Sofie.

Britta och Pia tvivlar inte på att de båda fått ett starkare band av att ha fött barn samtidigt.

– Vi är fortfarande mamma och dotter, men vi har också mycket som vi delar i förhållande till våra barn. Sofie och Holger har så mycket glädje av varandra, och det har vi lyckligtvis också.

Av: Nina Sommer, foto: Gregers Kirdorf