Småbarnsmamman Carolina: Jag blev änka som 29-åring

Carolina Mattsén, 38, vill inte att någon ska tycka synd om henne för att hon blev änka och ensam med två små barn.

– Jag känner mig inte som ett offer. Det låter kanske konstigt, men jag är tacksam. Inte för att Joakim dog. Men jag är tacksam för erfarenheten jag har fått och för tiden vi hade tillsammans.

Hon sitter i den röda trävillan i Mönsterås där hon bor med sin familj. Hunden Siv vill ha uppmärksamhet medan Carolina berättar om sitt liv.

Carolina var bara 17 år när hon träffade Joakim Mattsén. Hon var från Örebro, han från Oskarshamn. De blev ett par och flyttade ihop i Mönsterås.

De fick barnen Natalie och Gustav och levde ett familjeliv med utlandsresor och båt. Joakim hade ett medfött hjärtfel. Han hade lite sämre ork, men i övrigt levde han som vanligt.

Läs också: Han lurade döden: Läkaren höll hjärtat i handen

När han fick sämre kondition gjordes ett hjärtklaffsbyte. Därefter var hans liv totalt förändrat.

– Från att vara en frisk pappa och make blev han multisjuk. All energi gick till att få hjärtat att jobba.

Carolinas svärföräldrar var ett stort stöd. Carolina arbetade heltid och skötte barn, hem och Joakim.

– Jag tänkte att jag kör en vecka till, sedan måste det vända. Helt plötsligt hade det gått en månad, två månader, och man hade inget annat val än att köra på.

Gick åt fel håll

På något sätt kände hon att det skulle vända. Läkarna hade sagt det. Men nej, det vände inte.

Carolina stannar upp, tar en klunk kaffe och fortsätter att berätta om Joakim. Han åkte in och ut på sjukhus. Organen sviktade. Han drabbades av olika infektioner.

Läkarna var villrådiga och förstod att det gick åt fel håll. Joakim fick olika behandlingar men inget hjälpte.

Till slut återstod bara ett sätt, där hjärtat skulle avlastas med hjälp av en maskin. Det var en riskabel åtgärd, men Joakim valde ändå att testa metoden.

– Sista kvällen före operationen körde de in en extra säng i salen och vi fick sova bredvid varandra. Det var bara vi två. På skoj skrev vi testamente på en liten papperslapp. Fast vi sa att det kommer att gå bra, men det gjorde det inte.

Joakims hjärta orkade inte. Den 18 juli 2008 avled han. Carolina minns ögonblicket när hon fick beskedet av en läkare.

– Det gick inte att ta in. Det blev bara som att jag var i en annan värld.

Carolina, som då var 29 år, var helt plötsligt ensam med barnen. Natalie var 3 år och Gustav var 5 år.

– Det var otroligt tomt. När någon går bort försvinner den personens energi, säger Carolina.

Sorgen gav styrka

I drygt ett år hade all hennes tid gått åt till att arbeta, ordna med mediciner och vård av Joakim, sköta hem och barn. Vad skulle hon göra nu? Vem var hon?

– Det var som att gå från tre heltidsjobb till att bli arbetslös. Förut var jag anhörig, vårdare, medarbetare, administratör, fru och mamma. Sedan var jag bara mig själv. Plötsligt hade man tagit bort 90 procent.

Redan innan Joakim gick bort hade Carolina börjat blogga, som en ventil, men bloggen blev också ett verktyg för att finna sig själv i sorgen och livet som änka.

Att få skriva av sig och komma i kontakt med andra människor hjälpte henne. Hon fann även stort stöd från en väninna som separerat. De hjälpte varandra i vardagen och pratade mycket om det som de gick igenom.

Sorgen gav henne styrka. Carolina ville ta vara på sitt liv, eftersom hon sett hur skört det är.

– Hade jag fått gåvan att fortsätta mitt liv måste jag göra det bästa av situationen. Jag kunde inte gräva ner mig och ge upp, eller inte ta tillvara på det liv jag hade.

Sorgen blev en spark i baken på Carolina att våga satsa på ett eget företag. I dag säljer hon egendesignad inredning och konst, föreläser om att ta sig igenom sorg och arbetar med att motivera kvinnor att förverkliga sina drömmar.

– Det har varit mitt mål hela tiden, att ta med mig erfarenheterna till att kunna motivera andra att ta tag i sina liv.

Hittat ny kärlek

I jakten på sin identitet – vem hon var och vad hon ville göra – var det först vid 37 års ålder som hon hittade den. Det var när hon släppte tvivlen och vågade satsa på sitt företag.

– Jag liknar det lite vid en puppa som blir en fjäril. Jag har gjort min resa, från larv till puppa, och det är nu som jag känner att jag har landat i den jag är. Jag vill leva fullt ut. Få skapa, måla och beröra.

Carolina grubblade över begreppet änka, men har kommit till insikten att sorgen och änkestatusen alltid kommer att vara en del av henne.

– Det är ju änkebiten som har gjort att jag är där jag är i dag. Det handlar inte om att jag inte gått vidare, utan om att det är okej att bära med sig erfarenheten, säger hon.

I dag är barnen Gustav 14 år och är Natalie 12 år. Carolina var inställd på att leva ensam med barnen. Hon trodde att det bara fanns en stor kärlek i livet, och den var Joakim.

Men för fem år sedan mötte hon Anders Johansson, och det klickade. De flyttade ihop snabbt och skaffade barn. Dottern Tilde är i dag 3 år.

– Vad har man för tid att förlora? Det finns inget som säger att det håller livet ut för att man dejtar i ett år innan man bildar familj. Det är också skönt att känna att man kan hitta den stora kärleken igen, säger Carolina.

Text: Anna Smedberg