Sju tips: Så hittar du äkta vänskap
Brené Brown har doktorerat i sociologi och är professor vid University of Houston. Hon har skrivit boken Trotsa vildmarken – om att finna tillhörighet och mod i en polariserad värld (Libris förlag). Hon har dessutom precis släppt en Netflix-special där hon berättar mer om sin bok och sina tips för äkta relationer. Här nedan hittar du hennes sju bästa tips till genuina relationer.
Lär känna dig själv
1. Det kan låta motsägelsefullt, men innan du kan ingå i äkta samhörighet med någon annan måste du våga stå för dina egna beslut och hålla fast vid dig själv.
Man förstärker nämligen sin ensamhet och svårigheterna med att knyta an om man inte vågar stå för vem man är och i stället försöker ty sig till andra genom att behaga eller försöka passa in. För att beskriva detta fenomen använder professorn Brené Brown metaforen ”vildmarken” – den som brer ut sig över oförutsägbar terräng, där du behöver lära dig att stå ensam.
Lägg dina invanda mönster åt sidan och uppbringa mod!
Du måste bege dig ut i vildmarken och lägga dina invanda mönster åt sidan och uppbringa mod – för att lära känna dig själv på riktigt. Först när du känner dig själv kan du dela ditt rätta jag med världen och på så sätt uppnå samhörighet med andra.
Ha tillit till dig själv och andra
2. Samhörighet är förknippat med tillit både till dig själv och till andra. För om du inte litar på dig själv eller andra så är det svårt att nå äkta samhörighet.
När du visar tillit till någon annan innebär det att du respekterar motpartens gränser, du är pålitlig, förtrolig, du har integritet, du dömer inte och du är generös – det vill säga du tolkar den andres intentioner så generöst du kan. Tillit till dig själv är också på sin plats, och här ska du ställa samma krav som på andra: Du måste respektera dina egna gränser, vara generös mot dig själv (genom att ha uppriktiga intentioner), och handla utifrån din integritet.
Kom närmare varandra
3. Det är svårt att hata folk som finns nära. Så kom närmare varandra! Enligt Brené Browns forskning är de personer som förmår att fokusera på det och dem som finns nära också de som uppnår störst samhörighet med andra.
Hennes studier visar bland annat att dessa människor bildar sin uppfattning om andra utifrån sina egna personliga erfarenheter, inte utifrån exempelvis mediers och politikers bilder. Där det skapas grogrund för hat är där vi omänskliggör varandra, där vissa grupper exkluderas.
Konfliktens fallgropar
4. När vi försöker komma närmare varandra, kommer det oundvikligen att uppstå konflikter mellan varven. Ett sätt att undgå konflikt på är att du viker undan från den för att bevara en god stämning. Men då gör du dig själv en björntjänst. När du inte når in till konfliktens kärna kommer du ofta att hålla fast vid den och du kommer att anta saker om den andre (alltså din motståndare i konflikten) eftersom saker förblir osagda. Det kan göra konflikten ännu djupare och ge näring till agg och bitterhet. Ta i stället striden – även om ni inte kan bli eniga. Under konflikten finns en rad icke-konstruktiva fallgropar, bland annat när man börjar att förhöra varandra eller när man går in i pajkastningsspelet: ”du sa”, ”jag sa”. Fokus bör i stället ligga här och nu – ”var står vi och vad är det vi önskar framöver?”
Då öppnar du upp för att lyssna på och vilja förstå den andre…
Något av det modigaste du kan säga i en diskussion är: ”Berätta mer” och faktiskt mena det. Då öppnar du upp för att lyssna på och vilja förstå den andre, och det skapar samhörighet.
Vi har alla vår bullshit…
5. Vi släpper alla ut bullshit. Det vill säga snackar rakt ut, utan att sanningen har någon betydelse. Det inträffar när vi inte intresserar oss för om det vi säger är sant, eftersom vi är mer intresserade av att få rätt. När vi hellre vill ha rätt och vinna diskussionen än att uppleva samhörighet. Bullshit sätter på det sättet krokben för samhörigheten.
Ett sätt att undvika din egen bullshit är att hålla dig till sanningen och vara ärlig med hur mycket du vet och inte vet.
Diskuterar du till exempel ett ämne som du inte kan så mycket om, så säg det i stället för att få det att låta som att du vet massor om detta. Se det som en chans att bli klokare och uppnå samhörighet, i stället för att tänka vinnare och förlorare.
Om den andre snackar bullshit så möt det på ett öppet och överseende sätt…
Om den andre snackar bullshit så möt det på ett öppet och överseende sätt, och uppför dig civiliserat.
Håll fast vid dina utsagor utan att nedvärdera den andre, och möt dennes bullshit med fakta.
Den falska samhörigheten
6. ”Tycker du inte att hon lät lite korkad…?” Det kan kännas relationsbyggande att sladdra om en gemensam bekant just i ögonblicket. Men det kommer ofta surt efter. För även om vi känner oss tajta när vi tillsammans baktalar någon, så är det en falsk gemenskap.
Den intimitet vi upplever på detta sätt ger enbart en tillfällig tillfredställelse och efterlämnar en moralisk baksmälla.
Tänk i stället på hur vi människor ständigt möter nya personer, personer som du kanske inte gillar, oavsett om det är på sociala medier eller i den riktiga världen, men hur vi ändå kan samlas kring ämnen som sprider glädje, hopp eller smärta. Kanske under konserter, demonstrationer, idrottsevenemang eller begravningar. Det sortens kollektiva upplevelser ger ju faktiskt en känsla av mening och social samvaro och minskar vår ensamhet, trots att det inte är en nära, äkta samhörighet.
Visa din sårbarhet
7. För att uppnå samhörighet med andra människor, måste du våga visa din sårbarhet. Du ska inte förändra dig själv, men du ska ha modet att vara dig själv.
Du måste med andra ord våga vara öppen, i stället för att bepansra dig. När det känns svårt att visa din svaga sida kan det bero på att du inte är trygg nog i dina känslor, och sätter likhetstecken mellan sårbarhet och svaghet. Men även om du blottar dig genom att visa din sårbara sida och därmed tar en risk, kan det göra att du blir sedd av andra som den du är.
Av Thora Bruun Makita
Foto: Unsplash.com
Svensk bearbetning: Ann-Sofie Lindell