Sanne blev misshandlad: ”Kärleken försvinner inte”

Sanne Gottlieb, 51, tar ett djupt andetag och säger:

– Precis som andra kvinnor som blir slagna så har jag skämts. Det är först de åtta sista åren som jag har kunnat säga: ”Jag har också haft en pojkvän som slog mig.”

Sanne, som är en känd sångerska, radiovärd och författare hemma i Danmark, valde att berätta vad som hände henne för att hjälpa andra i samma situation. Hon är ambassadör för danska rörelsen Danner, en organisation som arbetar mot kvinnovåld. Likt #metoo-kampanjen har man i danska sociala medier haft hashtaggen ”säg det till någon” för att få fler att berätta vad de varit med om. Sanne har varit en av frontfigurerna för kampanjen.

Efter reklamen: Experten: Därför slår män kvinnor

Mannen var sjukligt svartsjuk

Sanne var i 20-årsåldern när hon blev ihop med en jämnårig kille. Det första halvåret var det inga problem, visst var det dramatik och bråk men inget våld. Förrän en fredag när de hade varit på krogen.

– Jag stod på gatan och pratade med en gammal bekant, när han hade gått gav min pojkvän mig en örfil av ren svartsjuka. Jag sa: ”Det är slut, jag vill inte vara tillsammans med dig!” Han grät och sa förlåt. Han hade aldrig gjort något sånt tidigare. Så jag tänkte: Okej, vi är berusade … och förlät honom.

Efter några månader började det igen, och det eskalerade. Han kunde skrika på Sanne mitt på gatan.

– Ingen la sig i, säger hon och fortsätter:

– Han slog sönder saker när han blev arg. Han var kontrollerande och sjukligt svartsjuk och lyckades lustigt nog vända det till att det var jag som var galen, paranoid och kontrollerande.

I början slog Sanne tillbaka.

– Våldsamt. Jag var absolut inte en svag tjej. Jag tänkte inte finna mig i att bli slagen.

– Han hade slagit mig och jag ville ge honom en örfil tillbaka, men eftersom jag var så arg bankade jag med knytnäven rätt på näsan så han började blöda näsblod. Det såg ut som på film – blodet sprutade på köksluckan. Där och då gick det upp för mig vad fan vi höll på med. Jag skrek: ”STOPP, STOPP, STOPP, vi ska inte göra det här.”

Sanne slutade att slå. Men det gjorde inte han.

Hjärntvättade henne

Sanne förklarar att mannen kom från en välutbildad hippiefamilj, och det fanns inga tecken på en våldsam bakgrund.

– Jag kommer inte heller från ett våldsamt hem och sökte mig inte till personer som behandlade mig som skit. Pojkvännen jag hade innan var världens finaste människa. Det var helt enkelt en kombination av att möta fel person vid fel tidpunkt. Jag var så ung och dålig på att genomskåda hans spel. Hon beskriver pojkvännen som dominerande och sadistisk, han kränkte henne även verbalt. Och han intalade henne att hon förtjänade att bli slagen.

– Om han inte höll med om något jag sa – så slog han. Det låter helt sjukt. Det är det också att sitta här och höra sig själv säga det.

Hon menar att han hjärntvättade henne.

– Han fick mig att tro att jag egentligen förtjänade att bli behandlad på det viset. Jag var ingen ängel. Jag kunde vara extremt provocerande. Men våld kan aldrig någonsin rättfärdigas.

Fick hjärnskakning av misshandeln

Misshandeln pågick i nästan två år, men det var ingen i omgivningen som anade det.

– Jag hade inga blåmärken. Jag fick inte knytnävar i ansiktet, det var mer en handflata på sidan av huvudet eller slag i bakhuvudet. Eller att jag blev sparkad eller knuffad ner på golvet.

Jag kunde gå runt med en bula i bakhuvudet, en hjärnskakning eller ett rivsår på örat.

Sanne var modell på den tiden och mån om att inte få sitt utseende förstört.

– Jag minns när han slog mig i ansiktet och jag sa ”Nej, nej, inte mitt ansikte.” Det var groteskt. Till och med i situationen var jag rationell.

En kväll hade Sanne varit ute på krogen. När hon kom hem gick hon till köket och drack vatten.

– Han kom och frågade var jag hade varit. När jag svarade att jag varit med en väninna så gav han mig en örfil så att koppen slogs i bitar upp i mitt ansikte. Jag blev tvungen att sys på sjukhuset. De frågade om jag ville anmäla honom. Det vågade jag inte.

I dag ångrar hon att hon inte anmälde.

– På något konstigt sätt ville jag beskydda honom – och mig själv genom att inte anmäla.

”Kärleken finns kvar”

Sanne säger att om hon anmält honom så hade hon kanske kunnat förhindra att han fortsatte. Två av mannens senare flickvänner har blivit utsatta för samma sak och kontaktat Sanne.

Vad händer egentligen med kärleken i ett våldsamt förhållande?

– Saken är att kärleken som funnits inte försvinner i det ögonblicket man blir slagen. Man får sitt hjärta krossat och värdigheten krossas också, men kärleken försvinner inte.

Sanne förklarar att det är först när alla känslorna är körda i botten som man kan lämna personen.

– Det är därför det är så svårt att gå. Man måste nå ända till insikten: det här kommer döda mig.

Nådde du dit?

– Ja. Jag satt vid köksbordet. Vi diskuterade något. När jag sa att jag inte höll med fick jag en örfil. Då tänkte jag: Om man kan få en örfil för att man inte håller med, hur ska det sluta? Det slutar med att han dödar mig om jag inte tar mig ur det här. Det var vändpunkten.

”Han sa förlåt”

Då hade Sanne redan slängt ut mannen från lägenheten, efter att de hade varit sambor i åtta månader.

– Vi var i hans lägenhet den dagen jag äntligen lämnade honom. Jag stod i dörröppningen efter att jag hade sagt att det var sista gången jag var där. Då sa han ”NU går du, annars …” och så gjorde han en mycket talande rörelse med handen.

Efteråt fortsatte mannen att trakassera Sanne och lämnade meddelanden på telefonen där han kallade henne både det ena och det andra. När båda fick nya partner lugnade det sig.

– Jag träffade honom flera år senare. Han sa faktiskt förlåt, att han visste att det var fel. Då trodde jag att det var fred mellan oss. Men sen träffade jag honom igen, och då gav han mig en ond blick och ville inte ens hälsa. Den kvällen gick jag hem och skrev en sång om det, som kom med på ett album.

”Vi måste lägga oss i”

Sanne hoppas att vi alla kan bli bättre på att uppmärksamma våld i relationer.

– Jag tror att få av männen som slår är psykopater eller sadister. Jag tror att det är helt vanliga män som inte lärt sig att hantera sina känslor. Vi måste också komma ihåg att det finns män som blir slagna av kvinnor. Jag önskar att vi blir bättre på att reagera om vi misstänker att det förekommer våld i ett förhållande. Vi borde vara mindre rädda för att lägga oss i andras förhållanden.

Sanne berättar att hon inte tänker skämmas.

– Om jag inte pratar öppet om det så är jag en kvinna som har blivit slagen och lever i skam. Det vill jag inte vara. Det är inte mitt fel att jag blev slagen.

Hon säger sig ha fått frid, men ångrar att hon inte tänkte annorlunda där och då.

– Om det kan hända mig så kan det hända alla. Det gör mig så ledsen att tänka på. Jag önskar att jag gått efter första örfilen. Jag har tack och lov inte haft någon partner som slagit mig sen dess.

Var tredje kvinna utsatt för våld

• Så mycket som en tredjedel av världens alla kvinnor uppges ha utsatts för våld av män under sin levnad. Övergreppen sker oftast i hemmet. De flesta kommer aldrig att anmäla brotten.
• Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Föröva- ren är i majoriteten av fallen en man. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, lever cirka 150 000 barn i Sverige tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern.

Källa: Socialstyrelsen, Amnesty

Lever du eller någon i din närhet med våld i en nära relation? Hit kan du vända dig:

• I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
• Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld. De ska erbjuda samtalsstöd och rådgivning samt ekonomiskt och praktiskt stöd. De ska också kunna ge dig olika typer av skyddsinsatser samt se till att barnen får stöd och hjälp.
• Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour.
• Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
• RFSL erbjuder samtalsstöd via telefon till HBTQ-personer som utsatts för våld, hot och kränkningar. Du når deras stödmottagning på 020 34 13 16.
• Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.
  Källa: 1177 Vårdguiden

Av Tine Bendixen

Foto: Claus Boesen, Marie Hald

Översättning och bearbetning av text: Malin Aunsbjerg