Psykologens tips: Så överlever du sommaren med släkten
Det finns drygt 600 000 registrerade fritidshus i Sverige, och runt hälften av befolkningen har tillgång till ett sådant – antingen genom eget ägande eller genom lån och uthyrning. För de som delar sommarstuga finns många fördelar, såsom delade kostnader, trevliga middagar tillsammans och en hjälpande hand när båten ska sjösättas.
Men att tränga ihop sig på liten yta under en längre period kan också innebära att den efterlängtade semestern inte alltid flyter på så friktionsfritt som man önskat. Under den solindränkta ytan finns både känslor, åsikter och olika behov.
Och vem man delar sommarnöjet med kan spela roll för hur stora eventuella konflikter blir. Inte helt ovanligt är det att fritidshus går i arv och delas inom familjen eller släkten. Enligt Anna Bennich, leg psykolog, bråkar vi oftare med dem som står oss närmast.
– ”Vi har hängt ihop och tjafsat med varandra genom åren, men det har ju gått rätt bra ändå”, kanske man tänker. Inför familj och släkt behöver man inte skärpa sig lika mycket, som man gör inför exempelvis sina kollegor. Sina närmaste kan man vara sitt fulaste jag med: ”Även om jag är en bortskämd lillebror så kommer mina föräldrar älska mig efter denna sommar också, även om de blir irriterade över att jag aldrig hjälper till”, säger hon som ett exempel.
Vem man delar sommarstuga med spelar roll
I boken Sommarstugan – konsten att överleva sommaren med släkten har Anna Bennich tillsammans med författaren Björn Öberg skrivit om ett vanligt problem på ett lättsamt sätt. Med hjälp av den fiktiva familjen Hallmar belyser de olika situationer som kan uppstå när en stor familj ska samsas om samma yta.
– Vi lära oss mycket genom livet, men att hantera konflikter inom familjen – det ska man bara kunna! Och med just relationer blir det så tydligt när det är något som skaver. Med den här boken hoppas vi att läsaren ska kunna ta till sig av både kunskap, metoder och tekniker som gör det lite mindre svårt för en familj att tillbringa tid tillsammans i en sommarstuga.
Psykologen svarar:
1. Hur hade situationen kunnat undvikas?
”Vi gör mest, men får minst ut av det”
Britta, 61, och Hasse, 65, åker ut tidigt varje vår och öppnar upp lantstället utanför Sveg. Att fixa och dona hör till när man har en stuga och arbetet fortlöper hela sommaren.
Men stugan är ett arv och delas med Brittas syster Agnes och hennes man Lasse, som oftast kommer ut först till midsommar och inte gör många knop när de väl är där resten av sommaren. Stugan finns ju till för att de ska koppla av! Det finns inget akut som måste fixas, så varför arbeta i onödan?
I takt med att Hasse och Britta bättrar på fasadfärgen, stagar upp staketet och rensar rabatterna växer deras irritation gentemot Agnes och Lasse som för det mesta ligger på bryggan och dricker kaffe. Varför ska Britta och Hasse jobba mest och få minst ledig tid?
Anna Bennichs lösning:
– Här gäller det att paren pratar med varandra inför varje sommar. Vad betyder det för dem att vara på landet? Vad behöver göras? Det är inte säkert att Britta och Hasse sitter på facit. Alla tycker ju inte det är så viktigt att ha fina staket och rabatter. Det finns inga tydliga rätt eller fel gällande vad som är det korrekta underhållet.
– Man måste också kunna kompromissa och kunna gå varandra till mötes. Det är ju inte heller rimligt att någon målar huset medan en annan läser böcker hela sommaren. Men man kanske kan mötas någonstans i mitten? Vi kanske inte behöver både måla om huset och fixa staketet, det kanske räcker med en större grej per sommar?
– Och om Britta och Hasse sedan tycker att det borde vara ännu mer ordning i rabatten, så får de kanske göra lite mer av det.
Som bekant väljer man ju sällan sina familjemedlemmar och man kan vara hur olika som helst. Att dela sommarhus med vänner däremot är något man själv väljer, vilket kan underlätta.
– Dels kan vänner kan vara ganska lika en själv, dels är man noggrannare med att göra upp saker i förväg – som att dela upp sommarveckorna mellan sig, och bestämma vem som tar hand om vad.
Olika syn på olika saker
Det finns inga studier som visar hur vanligt det är med konflikter relaterade till sommarstugan, berättar Anna. Däremot har hon många gånger stött på fenomenet, bland annat som expert i frågespalter i olika tidningar och i konsumentfrågeprogrammet Plånboken i Sveriges Radios P1. Och det finns gott om anekdoter.
– När jag och Björn berättat för folk om boken lyser det till i ögonen på nästan varenda en som har egna erfarenheter: ”Har ni ett kapitel om en svägerska som ska bestämma allt? För jag har nämligen…” och så kommer det historier, säger Anna Bennich och skrattar.
– Men vi har också hört många fina berättelser, det är ju inte alltid katastrof. I så fall skulle det inte vara så många som har sommarhus ihop.
Psykologen svarar:
2. Hur hade situationen kunnat undvikas?
”Vi vill göra helt olika saker”
Charlotta, 53, och Anders, 56, uppskattar livet som särbos. Den nyinköpta sommarstugan på östgötaslätten är deras gemensamma projekt. Men när sommaren kommer blir Charlotta som en helt annan person mot den driftiga och pigga kvinna hon är hemma. Äntligen slipper hon vardagens krav och ligger mest och läser, låter ogräset växa och strosar runt i trädgården.
Anders däremot skulle gärna anlägga en köksträdgård och göra fler utflykter för att spana in omgivningen. Det där lantkafét hade varit trevligt att testa! Men Charlotta tycker det är onödigt när de har allt de behöver. De kan väl bara grilla och dricka ett glas vin hemmavid i stället?
Irritationen växer och paret börjar tjafsa. Stugan skulle ju stärka deras relation, inte tära på den?
Anna Bennichs lösning:
– Dels behöver Charlotta och Anders hitta kompromisser för att närma sig varandra, dels få till en generell problemlösning. De måste ju inte göra precis allt tillsammans om en är mer aktiv medan den andra vill ta det lugnt! Kan Anders åka och göra grejer med en kompis i stället?
– I parrelationer har man ofta svårt att se att man kan göra saker isär om man råkar vara olika. Vi är väldigt låsta vid tvåsamheten och tror att det är något fel på relationen om man inte tillbringar hela semestern ihop. Men så behöver det ju inte vara. Det gäller att vara lite praktisk utifrån olika personligheter och tempon.
Förmodligen finns det lika många sorters sommarstugekonflikter som det finns stjärnor i universum. Ett vanligt exempel är synen på underhåll av stugan i fråga. Betyder till exempel ”löpande underhåll” samma sak för alla?
– För en person kan det betyda att man håller igång och fixar hela sommaren. För en annan kanske det betyder att man lägger om taket var tionde år, men att man resten av tiden tar det lugnt. ”Det är väl bara charmigt med lite flagnande fasad?” Det blir lätt en konflikt när man har olika syn på saker och ting. Föreställningen att andra tänker ungefär som jag själv gör i olika frågor är dock en grundläggande mänsklig egenskap, säger Anna Bennich.
Bra med ett möte för att undvika konflikter
Även ekonomi och pengar, exempelvis hur mycket man är beredd att spendera på det gemensamma boendet, brukar vara en het potatis. Samma sak med synen på ens egna respektive andras barn.
Psykologen svarar:
3. Hur hade situationen kunnat undvikas?
”Jag får aldrig vara ifred!”
Louise, 46, har alltid stått sina föräldrar nära och vill gärna umgås med dem så mycket som möjligt nu när de börjar bli till åren. Det lilla torpet i Blekinges skärgård är lika mycket hennes som deras – som ensambarn kommer hon en dag att ärva det.
Problemet är just att torpet är så litet. Louise som till vardags bor ensam i en rymlig trea är inte van vid att ständigt ha sällskap, vilket rum hon än befinner sig i. Särskilt hennes pappa verkar kunna befinna sig överallt, hela tiden! Och denna ständigt pockande uppmärksamhet från hans sida… ”Där är du ju! Ska vi spela kort?” ”Du, den här boken jag läser om Ungerns historia är så spännande, här ska du få höra…” ”Vet du, jag blir så trött på din mamma ibland, hon ska alltid kommentera min matlagning”.
Louise älskar sin pappa och vill inte säga åt honom att lämna henne ifred. Men efter en vecka på ön känns det som om hon håller på att bli tokig!
Anna Bennichs lösning:
– Om Louise vill ha en förändring måste hon ändå prata med sin pappa. Och man kan säga saker på så många olika sätt! Hon kan till exempel börja med att berätta hur mycket hon uppskattar deras pratstunder, men att hon också behöver egentid. Det är aldrig bra med icke-verbala konversationer som sker mellan raderna, det kan tolkas på så många olika sätt.
– Det bästa är om man kan vara vänlig och samtidigt tydlig: ”Jag vill gärna spela kort, men kan vi göra det klockan fyra? Jag ska lyssna på musik nu för mig själv en stund och sedan bada.”
I boken skriver Björn Öberg och Anna Bennich:
”Vi lägger gärna mycket tid och pengar på det yttre underhållet av våra älskade sommarhus. Vi målar, skrapar, bygger, oljar, slipar, förstärker, renoverar, tätar, isolerar och putsar i största allmänhet för att huset ska bestå och finnas kvar som hela familjens samlingsplats i generation efter generation. Men, och ett STORT men, vi lägger betydligt mindre tid och energi på att underhålla relationerna i familjen, vilket på lång sikt troligen är det som avgör om vi fortsätter att åka dit. Men varför är det då så svårt att bygga på sina relationer, men relativt lätt att bygga en ny altan?”
Anna förklarar:
– Det är så mycket mer känslor och komplexa relationsvariabler involverade i hur vi ska vara med varandra än om man ska bygga en altan, som ju är ett förhållandevis neutralt projekt med ett slut. Men om man inte går ihop med ett syskon, eller blir arg så fort man ser någon gammal svärfar rynka på ögonbrynen, ja det är kopplat till såväl minnen, djupt rotade känslor och tidigare erfarenheter – och blir därför så mycket mer komplicerat, säger hon och fortsätter:
– Och negativa känslor tär väldigt mycket på oss. Det kan påverka upplevelsen av en hel semester och till exempel göra att vi sover sämre, och så blir vi med tiden ännu sämre versioner av oss själva. För de flesta är det extremt viktigt att relationer fungerar bra, och gör de inte det blir vi såklart frustrerade.
Se också: Så varvar du ner under semestern
Många har nog bilden av att man som vuxen människa ska kunna sköta oenigheter allt eftersom sommaren går. Men enligt Anna Bennich är det bästa att ta upp framtida störningsmoment innan man är mitt uppe i en jobbig konfliktsituation.
– Vill man ta udden av konflikter är det bra att vara tydlig med hur man vill att sommaren ska se ut. Man kanske ska ha ett uppstartsmöte och gå igenom olika punkter. Vilka vill vara i huset hela sommaren och vilka vill vara där bara vissa veckor? Vad behöver göras och vem ansvarar för vad? Det gäller att tydliggöra sina förväntningar och räkna med att alla inte har samma bild av vad en härlig semester på landet betyder.
En utvärdering efter sommarens slut
Anna tipsar också om att sätta upp regler och uppgifter som är lätta att förhålla sig till.
– Trots att man tycker det är botten att rensa rabatterna så är det något man ändå gör om man har fått det tilldelat sig, på samma sätt som man måste utföra vissa arbetsuppgifter på jobbet, även om de är tråkiga.
Psykologen svarar:
4. Hur hade situationen kunnat undvikas?
”Måste de vara så stökiga?"
Margareta, 70, och Stig, 73, har aldrig haft råd med varken eget fritidshus eller semesterresor. Därför är de väldigt glada över somrarna på den fina gården i Västerås som Stig och hans två syskon ärvt av sina föräldrar. Margareta trivs bra i storfamiljen, särskilt när Stigs syskonbarn och deras familjer kommer på besök eftersom hon själv aldrig skaffat några barn. Men måste de vara så stökiga?
Varken hennes svågrar, svägerskor eller deras vuxna barn verkar tycka att det är något problem med smulor på bordet, sandiga hallgolv eller blöta badkläder som ligger slängda på verandan. Och Stig bryr sig inte heller värst mycket. Ständigt får hon gå och plocka medan hon muttrar surt för sig själv och slänger ett ont öga åt resten av familjen som dricker kaffe i syrénbersån.
Tankarna maler varje kväll när hon ska sova. Varför kan inte alla bara vara som hon!?
Anna Bennichs lösning:
– Det svåra med att vara tillsammans med andra är att alla tyvärr inte är likadana som en själv. Och det är ju jättesvårt om någon är pedantiskt lagd när resten inte är det. Men vad är en rimlig nivå? Kan man ha smulor på köksbordet? Margareta behöver sätta en egen gräns för vad hon kan förvänta sig av andra och därefter försöka hitta en acceptans för det. Och det hon inte kan stå ut med måste hon i så fall be om hjälp med.
– Hon måste berätta för resten av familjen vad hon tycker är jobbigt och kanske börja be folk att plocka undan efter sig. Men det är klart att det är svårt att ge sig in i familj som gjort likadant i 40 år, och dessutom inte har något problem med det. Men om man inte kan förändra något kan man träna sig i att ta några djupa andetag över smulorna, och sedan gå ut och sätta sig med en bok!
När sommaren är slut kan det också vara bra att prata ihop sig och göra en utvärdering. Vad funkade bra? Vad kan vi göra annorlunda?
– Kanske testade man att samla ihop kvitton och dela upp kostnaderna i slutet av sommaren, och märker att det minskade risken för bråk om pengar. Sådant är lätt att glömma när det gått ett år.
Om man ändå ryker ihop och skapar en konflikt som hänger kvar långt in på hösten – hur gör man då för att hitta tillbaka till varandra?
– Till att börja med måste någon sträcka ut en hand och vilja prata om det. Men återigen, det bästa är att prata om konflikter när man inte är i affekt. Det är bra att låta det gå lite tid och prata om saken i efterhand när man lugnat ner sig. Det kan också vara bra att inte vara hungrig, kissnödig, trött eller stressad, säger Anna Bennich och ler.