Pratkvarn eller god lyssnare - vilken roll har du?
Middagen är framdukad på köksbordet som är prytt med en fräsch blomsterbukett. Där står fat och skålar med ångande varm mat som luktar gott. Det är fredagskväll och en flaska vin är måltidsdryck. Två ljus sprider ett milt sken över bordet.
Ni lägger upp mat, häller upp vin. Det enda som hörs är besticken som skrapar lite mot tallrikarna när ni äter under tystnad.
Är det här en trevlig kväll? Det beror nog på hur omständigheterna är för övrigt denna kväll vid middags- bordet.
Rofyllt eller olustigt
Tystnad kan ju stå för så mycket. Den kan vara rofylld och avkopplande, ja riktigt skön. Men tystnad kan också upplevas som obehaglig, pressande och olustig. Den kan få oss att må dåligt, känna oss nervösa eller bortstötta och avvisade. Tystnaden kan göra oss frustrerade, ledsna eller arga.
– Vi människor är ju olika och en del har ett större behov av att prata. En del är introverta och en del är extroverta, säger relationsexperten Maria J Bratt och fortsätter:
– Om man ska generalisera kan man väl säga att kvinnor oftare har lättare för att prata, speciellt när det handlar om känslor. Men det behöver inte hänga ihop med könet utan med personligheten. Det kan också bero hur det har varit i familjen du har växt upp i.
När barnen flyttar
Tystnad och prat kan variera över tiden.
– I början av en relation när man håller på att lära känna varandra är det ofta så att man pratar mer. Man kan känna ett behov att berätta om sig själv och att få veta mer om den andra. Efter ett långt äktenskap känner man varandra väl och behöver inte alltid säga så mycket eftersom man vet vad den andra tycker och tänker.
Många kan nog känna igen att det blir tyst hemma när barnen flyttar hemifrån – småbarnsåren och tonårstiden med liv och rörelse och ständigt behov av både utbyte av praktisk information och även högljudda diskussioner är plötsligt över. Likaså kan pensioneringen innebära en förändring – tidigare har man mestadels haft kvällar och helger att prata på, nu har man hela dagarna tillsammans och kanske blir det tystare då.
Är tystnaden ett problem kan det vara läge att göra något åt den, vare sig bara en av er eller både känner att tystnaden är oönskad.
– Det kan vara påfrestande för relationen och lösningen är förstås att prata med varandra. Det känns kanske inte alltid så lätt, så det gäller att välja rätt tid och rätt plats, råder Maria.
Sådana här samtal bör hållas i lugn och ro, när inget annat stör. Det kan vara en god idé att säga till i förväg att man vill prata om något viktigt och bestämma tid och plats för detta.
– Det kan till exempel vara bra att ta en promenad och prata. Att man rör på sig när man pratar kan släppa spänningar och göra det lättare att prata. För en del människor är det enklare att ha sådana här samtal utan att ha ögonkontakt och då är det också bra att gå och prata, säger Maria.
Se också: 5 saker du aldrig ska göra mot din syster
Hjälp på traven
Om du upplever att du har svårt att få respons från din partner är det viktigt att inte vara kritisk och anklagande, menar hon. Att starta ett gräl är sällan konstruktivt.
– I stället för att klaga på din partner så förklara varför det är viktigt för dig att prata och få veta vad hen tycker om något.
Ibland kan det behövas lite knep eller hjälp på traven för att samtal ska komma i gång.
– Fråga om din partners intressen! Läs samma bok, se en film eller ta upp en artikel i tidningen så att ni får något att diskutera. Prata politik. Skaffa en gemensam hobby, gör en resa, tipsar Maria.
Olika roller
Många kan uppleva att det alltid är de som måste inleda ett samtal för att det ska bli av – och det kan förstås kännas jobbigt att jämt vara den som tar tag i allting.
– Man har ofta olika roller i ett förhållande där den ena kan vara mer drivande än den andra. I ett förhållande är det viktigt med acceptans och kanske får man acceptera att det är så, säger Maria.
Om man inte vill det eller tycker att man har kört fast kan det vara ett alternativ att söka professionell hjälp, antingen på egen hand eller tillsammans hos familjerådgivare eller parterapeut.
Maria menar också att det är viktigt att prata med andra människor än partnern. Samtal med vänner, släktingar och arbetskamrater är också viktiga och givande.
– Din partner kan inte alltid uppfylla hundra procent av dina behov.
Är det så att man har uppenbara problem att kommunicera eller helt enkelt upptäcker att man inte längre har så mycket gemensamt och därför heller inget att prata om kan det vara skäl att separera. Att leva i en tystnad som är tom, tråkig och otrivsam mår ingen bra av. Men man ska inte heller vara rädd för tystnaden.
– I en god och trygg relation kan man dela tystnaden och tycka att den är skön. Att äta middag, titta på tv eller läsa varsin en bok under tystnad kan det finnas ett fint samförstånd i. En blick, ett leende eller att man håller varandra i handen gör att man inte alltid behöver säga något, förklarar Maria.
Att prata mycket är inte bara positivt:
– Ett ständigt babblande då någon bara pratar för att munnen ska gå utan att säga något vettigt kan vara väldigt tröttsamt. Då är det kanske inte konstigt om partnern bara lyssnar med ett halvt öra eller helt enkelt stänger av.
Pratar du för dig själv?
Om du trodde att det betyder att du börjar tappa förståndet när du plötsligt står och pratar med dig själv – tänk om. Det kan istället betyda att du tvärtom är ovanligt smart och bättre på att få saker gjorda, det visar flera forskningsstudier från de senaste åren.
Egna utrop
Och faktum är att de flesta av oss faktiskt pratar med oss själva, eller åtminstone rakt ut i luften flera gånger om dagen, kanske utan att vi tänker på det. Det kan vara korta utrop som en snabb svordom när du slår i tån i en stol, ett ljud som kanske inte behövs men som ändå kommer ut genom munnen. Eller så kommenterar du dig själv när du är på väg ut från hemmet, ”Nu kommer jag att missa bussen!”, eller några peppande ord till din egen spegelbild, ”Jag är snygg i den här klänningen!”.
Både att konstatera ett problem eller att boosta sig själv med peppande komplimanger är bra för vår mentala hälsa och gör oss mer effektiva.
Vad du säger till dig själv kommer att spegla hur dina dagar är. Om du har en gnällig inre eller yttre dialog med och om dig själv så blir det svårare att faktiskt klara av saker. Om du istället ställer dig framför spegeln och säger till dig själv att ”Det här klarar du!” så har du betydligt större chans att faktiskt göra det. Ännu större om du just säger det högt. Och framför allt om du säger ”du kan” istället för ”jag kan”. Att prata om sig själv i tredje person verkar vara extra effektivt, enligt amerikansk forskning.
Säg det högt
Om det känns knepigt till en början, börja med att skriva ner det du vill säga, till exempel varför du är stolt över dig själv, och läs det sedan högt.
Men det här handlar om mer än att stärka sitt eget självförtroende. Om du också uttalar uppgifter du ska göra högt, stort och smått, ”Nu ska jag ta tag i disken” eller ”Nu ska jag gå och prata med chefen om den där konflikten vi har” så kommer du markant att öka dina chanser att få det gjort mot om du bara tänker.
Det är som att upp- giften blir mer konkret och greppbar när den kommer ut ur munnen och du får därför lättare att lösa den, visar en amerikansk studie. Dessutom blir det du säger högt lättare att se utifrån på ett objektivt sätt, vilket också underlättar problemlösning.
Kom-ihåg-knep
Och om du påminner dig själv högt om saker du inte ska glömma kommer du att komma ihåg dem bättre än om du bara tänker på dem, det visar bland annat forskning från Bangor University.
Så kom ihåg, nästa gång du möter någon som går och pratar för sig själv, det är nog inte en galning, snarare ett geni.
Behöver du andras bekräftelse och yttre kickar för att må bra?
Då är du förmodligen extrovert, precis som ungefär 65 procent av befolkningen. Den extroverta älskar att prata högt och mycket och är ofta kul och underhållande.
Den andra stora personlighetstypen är i princip tvärtom. Om du är introvert har du ett stort behov av att reflektera och kan ibland upplevas som lite stel av omgivningen – eftersom du inte är lika stor i gesterna som de extroverta. Men den som verkligen lär känna en introvert person upptäcker ofta roliga sidor som andra inte får se.
Känna av läget
På senare år har amerikanska forskare även myntat begreppet ambivert, som ska beskriva hur man är när man är mittemellan introvert och extrovert.
I USA har det redan gjorts en del studier om ambiverta. Bland annat en som visade att ambiverta säljare var bättre på att känna av om det var läge att prata på eller inta en mer lyssnande roll i olika kundkontakter. Dessutom växlade de smidigt mellan båda lägena. Därför var de också mer framgångsrika som säljare än extroverta och introverta.
Men vad är det egentligen för mening med att prata om begrepp som extrovert, introvert och ambivert? Man är väl som man är, helt enkelt?
– Det är precis det som är meningen, att förstå mer vem man är. När vi får veta om vi är introverta eller extroverta så förstår vi också våra behov bättre, säger Björn Hillström som är legitimerad psykolog, ledarskapsutvecklare och expert på Jungs personlighetstyper.
Det var den tyska psykiatern Carl Gustav Jung som myntade begreppet arketyper, personlighetstyperna där introvert och extrovert ingår.
– Det handlar om hur vi tankar energi, hur vi återhämtar oss. Den extroverta får energi av att vara tillsammans med andra, mingla och planera, och gillar när det händer mycket runt omkring. Den introverta kan vara precis lika social i sällskap med andra, men den huvudsakliga energin fylls på när det är lugnt, när man kan reflektera, förlora sig själv i en intressant uppgift, läsa en bok.
Fart och fläkt
Båda behöver både umgänge och vila. Men medan den extroverta mår bäst av fart och fläkt, och kortare pauser däremellan, behöver den introverta längre perioder av stillhet mellan sociala aktiviteter. Den extroverta blir trött, rastlös och lite nere av att vara ensam en hel dag, medan den introverta inte har några som helst problem att fylla tiden, och sällan blir uttråkad av sitt eget sällskap.
Den ambiverta känner igen sig lika mycket i båda. Men Björn Hillström är något skeptisk till den nya personlighetstypen.
–Många som deltar i mina utbildningar är till en början övertygade om att de är just ambiverta. Men när vi går igenom vad arketyperna innebär har det hittills alltid slutat med att de känt igen sig mest i antingen introvert eller extrovert.
Ambivert:
■ Du säger gärna vad du tycker, i både små och stora sällskap. Och lyssnar lika gärna på de andras åsikter.
■ Du känner igen dig när du läser om introverta personligheter. Och lika mycket när du läser om extroverta.
■ Du har inga problem att prata om väder och vind, eller ha djupare samtal.
■ Du behöver hålla vissa helger rena från inbokade aktiviteter med andra. Samtidigt blir du rastlös av det, frampå lördagseftermiddagen.
■ Du tänker oftast innan du pratar, utan att missa snabba instick.
■ Du anpassar ditt sätt att vara efter den du är med. Är personen tystlåten blir du mer utåtriktad, pratar den andra på blir du mer tystlåten.
■ Du växlar mellan att inta en observerande roll och att ge dig hän i det som händer.
■ Du tycker om att stå i centrum ibland, och vara mer i bakgrunden ibland.
■ Du har några nära vänner och en relativt stor bekantskapskrets.
Källor: PsychologyToday, ByzzFeed, ScienceDaily
Extrovert:
■ Du får energi av att vara med andra, gärna i stora sällskap, på fest, kickoff och mingel. Att ta kontakt med nya människor är inget problem, utan bara kul.
■ Du känner dig sällan obekväm i sociala situationer. Du är dig själv helt enkelt.
■ Du är ofta kvar bland de sista på fester och middagar.
■ Du gillar när det händer mycket runtomkring dig, när du har ett fullspäckat schema och många planer.
■ Du blir lätt uttråkad, och har svårt att vara ensam längre stunder, som en hel helg.
■ Du blir trött, rastlös, och ibland nedstämd. Då kan det hjälpa att ringa till någon och prata en stund, eller sitta på ett fullsatt kafé.
■ Du visar öppet att du är jätteglad när något bra hänt. Är du missnöjd eller ledsen visar du det också.
■ Du reflekterar inte så mycket på djupet, utan får energi av att vara med andra. Du älskar socialiserandets konst, VAD man pratar om är inte lika viktigt.
■ Du behöver inga längre stunder för stillhet, det kan räcka att ta en dusch efter jobbet – så är du redo att ge dig iväg på nya aktiviteter.
■ Du semestrar gärna på ställen där det händer mycket och där det finns mycket folk. Du reser gärna tillsammans med andra familjer, eller ett flertal vänner.
■ Du pratar ofta fort, och ibland hinner du inte tänka riktigt klart innan du öppnar munnen. Du kan säga saker du inte riktigt menar.
■ Du har en stor bekantskapskrets.
Källa: Björn Hillström
Introvert:
■ Du kan känna dig obekväm i stora sällskap, särskilt om du inte känner så många. Du kan mingla, men det kräver ansträngning. Efter ett tag blir du trött och belamrad av allt kallprat. Du känner dig klar och är redo att gå hem.
■ Du föredrar mindre sällskap, till exempel en middag med några stycken, där man kan prata på en djupare nivå.
■ Du behöver mycket egentid efter en hektisk period socialt. Du känner dig sällan uttråkad.
■ Du är en god lyssnare.
■ Du tänker först och talar sedan. Ibland har andra redan gått vidare till nästa samtalsämne innan du tänkt färdigt. På det sättet kan du ibland känna dig ensam bland andra.
■ Du kan strunta i att svara i telefon, oväntade kontaktförsök stressar. När du laddat mentalt för samtalet ringer du upp. Oväntade besök är obehagligt.
■ Du har lätt för att fokusera på en uppgift, och vill ofta bli expert på något, snarare än generalist.Tystnad är viktigt för dig, för att du ska kunna fokusera.
■ Du semestrar gärna i fjällen eller lugna byar, där du kan tanka energi.
■ Du har en eller ett par nära vänner. Stor bekantskapskrets har du inga behov av.
Källa: Björn Hillström
