Paret Jenny och Jonas bor i samma trappuppgång – i varsin lägenhet
Det är en vanlig onsdagskväll och mörkret börjar lägga sig utanför fönstren i lägenheten på femte våningen i västra delen av Borås.
Jenny Stenlund och Jonas Eriksson, 48 respektive 49 år, har slagit sig ner i köket efter middagen. Jonas son Elis, 17, har gått in på sitt rum för att ägna sig åt skolarbetet.
– Det blir mycket spring med grytor och ugnsplåtar i trappan, säger Jenny med ett skratt. Vi äter inte tillsammans med alla våra barn varje dag, men det blir ändå ofta.
– Jo, grannarna ler när de ser Jenny springa med maten i trappan, säger Jonas. I början höjde de på ögonbrynen, men nu har de vant sig.
Jenny och Jonas är nämligen paret som på sätt och vis uppfunnit ett nytt begrepp - närbos. Sambos är ju etablerat liksom särbos och för all del mambos.
Men närbos är något relativt nytt. Det handlar om par som väljer att flytta in i varsin bostad nära varandra eftersom de tycker det är ett bra sätt att få livspusslet att gå ihop.
Ofta handlar det om ensamstående föräldrar som träffar varandra när deras barn är i tonåren och som tycker det är ett bra sätt att dela vardagen och ändå ta hänsyn till sina barn.
Båda har skilt sig
Precis så var det för Jenny och Jonas. De hade båda skilt sig från sina tidigare partners när de för snart tre år sedan träffades av en slump.
– Vi hade stött på varandra tidigare. Jonas var hemma hos mig och min tidigare man och gjorde en del renoveringsarbeten för 15 år sedan, men då hände ingenting mellan oss. Det var ingen gnista som tändes vid det tillfället, berättar Jenny.
Trots att de båda är i samma ålder och trots att de båda har bott i Boråstrakten hela tiden kände de inte varandra sedan ungdomsåren. De bodde i olika delar av kommunen och gick på olika skolor.
– Men jag visste att Jonas tidigare bodde i närheten av min syster med sin familj. Vi hejade på varandra, men mer var det inte.
– Jag tyckte Jenny var en trevlig tjej, men vi var absolut bara vänner på den tiden. Jag var lyckligt gift i över 20 år och hade inget intresse för någon annan än min hustru, säger han.
Jag blev glad när jag fick pussmunnen
Både Jenny och Jonas gifte sig tidigt och skaffade familj. Hon har döttrarna Isa, 26, Tea, 18, och Tyra, 14. Han har dottern Tova, 21, och sonen Elis, 17.
Men varken hans eller hennes äktenskap höll. Oberoende av varandra gick de båda skilda vägar från sina tidigare respektive partners. Jenny skilde sig först och flyttade in i en lägenhet i centrala Borås.
Gick ut på krogen
För några år sedan gick även Jonas igenom en skilsmässa. En helgkväll när barnen inte bodde hos honom gick han ut på krogen för att träffa folk.
– Jag lade upp ett inlägg på Instagram om att jag satt på krogen. Det fick Jenny syn på och svarade mig. Jag föreslog att hon kunde komma ner och göra mig sällskap över en öl.
– Men det kunde jag inte eftersom mina döttrar var hos mig den helgen. Men jag föreslog att vi skulle träffas kommande tisdag istället, säger hon.
Jonas skulle svara på det förslaget genom att skicka en emojl med tummen upp. Istället råkade det bli en pussmun - ett misstag som kanske på sätt och vis blev avgörande för fortsättningen.
– Jonas brukar skylla på att han har för stora fingrar för knapparna på sin mobiltelefon, säger Jenny med ett leende. Men jag blev båda överraskad och glad när jag fick pussmunnen.
En decembertisdag några kvällar senare träffades de på de på en middag på en trevlig resataurajg. Det blev en lång kväll. Ingen av dem ville sluta prata och det visade sig att de hade många gemensamma intressen.
– Vi gick skilda håll den kvällen, men sa att vi måste träffas snart igen. Vi bestämde dock inte när. Däremot pratade vi med varandra varje dag, berättar Jenny.
Skyndade långsamt
Både hon och han kände att de ville lära känna varandra närmare. Intresset och attraktionen fanns där och de började träffas regelbundet.
– Men det tog några veckor innan vi blev ett par, säger han. Vi var försiktiga i början och ville skynda långsamt. Men det var ingen tvekan om att vi var kära i varandra.
Vid den tiden bodde Jenny och Jonas i varsin lägenhet i Borås, men han var på väg att flytta till en annan nyproducerad lägenhet.
– Jag hade som snickare varit med när Peab byggt på Brigadgatan och bestämt mig för en trerumslägenhet i området. Jag hade betalat en förhandspeng för bostadsrätten och skulle flytta in i februari 2019.
När det anordnades en visning av lägenheterna föreslog Jonas för Jenny att hon skulle följa med.
– Jag trivdes inte i lägenheten i centrala Borås och tänkte att jag kan ju alltid kolla hur det såg ut där han skulle flytta in, säger hon.
Hon gillade omedelbart det hon såg. Hon tyckte lägenheterna var fina och hon uppskattade att det låg nära naturen med regementet I 15:s gamla övningsområde ett stenkast bort.
– Jag är en riktig naturmänniska. Jag älskar att vandra i naturen och Jonas har fått mig att börja paddla kajak, säger hon.
Jenny var intresserad av att själv flytta till en lägenhet i området, men det fanns inte tid att undersöka möjligheterna att köpa en bostadsrätt. Bara ett par dagar senare skulle hon resa till Jamaica med sina döttrar och sin pappa - en semesterresa som var planerad sedan länge.
Barnen trivs ihop
Men trots sol, värme, underbara bad och massor av nya intryck kunde hon inte släppa tanken på lägenheten på Brigadgatan.
– Pappa undrade vad jag höll på med när jag hela tiden sprang ner till receptionen för att skicka mejl till Sverige, säger Jenny med ett skratt.
Via mejl och telefonsamtal från Västindien kunde Jenny hålla kontakt med såväl Peab som sin bank och till slut fick hon ett lånelöfte och kunde skriva upp sig för en lägenhet i samma trappuppgång som Jonas skulle bo i.
Det var aldrig aktuellt för dem att skaffa en större gemensam lägenhet.
– De hade blivit konstigt om våra nästan vuxna barn skulle tvingas flytta ihop med några nya människor. Det ville vi bespara dem, säger Jonas som våren 2019 hade båda barnen boende hos sig varannan vecka.
– Det är inte så att vi inte trivs med varandras barn. Det gör vi verkligen. Och de trivs med varandra. Men de är stora nog att få välja själva om de vill bo med någon annan. Våra barn ska inte behöva dela badrum bara för att jag och Jonas träffat varandra, säger Jenny.
Det löste sig till och med så bra att det nyförälskade paret lyckades få varsin lägenhet nära varandra. Jennys trerumslägenhet ligger på fjärde våningen och snett ovanför henne bor Jonas.
– Jonas och Elis bor inte direkt ovanför mig och mina döttrar, men när han går in i sitt förråd på morgnarna för att hämta sina arbetskläder hör jag honom om jag sitter i köket.
– Vi kan inte heller se varandra från våra balkonger. Jonas har morgonsol på sin balkong och där äter vi frukost ibland och jag har kvällssol på min så där tar vi ett glas vin vackra helgkvällar.
Jonas flyttade in i sin lägenhet i augusti förra året tillsammans med Elis. Hans dotter Tova flyttade samtidigt till en egen lägenhet
Några dagar senare fick han hjälpa till när även hans blivande granne och närbo Jenny flyttade in på Brigadgatan tillsammans med döttrarna Tea och Tyra.
– De har varsitt rum så jag brukar sova på soffan, säger Jenny. Det funkar bra. Jag sover ofta hos Jonas och de veckor vi inte har barnen bor vi antingen i hans eller min lägenhet.
Lever som ett normalt par
Enligt Jenny går det också att se en tydlig skillnad mellan närboparets båda lägenheter. Hennes lägenhet har en mer kvinnlig touch av naturliga skäl medan Jonas har en speciell stil.
– Jonas lägenhet är fantastisk. Den är en blandning av loppisfynd, designmöbler och smarta lösningar som han själv har konstruerat, säger hon med ett leende mot sin närbo.
Det finns också andra praktiska fördelar med deras lösning.
– Om mina tjejer till exempel vill ha en kväll för sig själva och ta hem kompisar flyttar jag bara upp till Jonas, berättar hon.
Frånsett att de bor i varsin lägenhet tycker Jenny och Jonas att de lever som ett helt normalt par och gör samma saker som äkta makar eller sambos brukar göra tillsammans.
Vi hade tur
– Det är som ett helt normalt parförhållande, säger hon. Vi åker och handlar tillsammans och ofta äter vi även tillsammans också. Därav springet med grytor och kastruller i trappan.
– Jenny är en riktig matmamma. Hon älskar att laga god mat och hon lagar mycket mat så att jag alltid kan ha med mig matlådor med rester på jobbet.
Mycket ute i naturen
På helgerna, framför allt under sommarhalvåret, åker närboparet gärna ut i naturen för att vandra eller paddla kajak.
– Vi har en rolig bil, en transportbil, som vi kan övernatta i och så brukar vi ibland sova i tält när vi är ute och vandrar, berättar hon. Vi gick härförleden Kinnekulle runt, en sträcka på fem mil. Det tog tre dygn och då övernattade vi två gånger i tält.
Ofta lastar de sina kajaker på transportbilen och kör till någon lämplig sjö eller ett vattendrag i närheten.
– Det är Jonas som fått mig intresserad av att paddla kajak. Vi har bland annat paddlat en hel del i Vänern.
Både Jenny och Jonas tycker att deras närboförhållande är en perfekt lösning för dem för att få deras livspussel med barn, jobb och fritid att gå ihop.
– Det här fungerar jättebra för oss. Men vi hade också tur som fick lägenheter så nära varandra, säger han. Det är inte alla som kan få det.
Men även om de tycker att det är en lösning som fungerar just nu och några år framåt drömmer de om att kunna flytta ihop i ett gemensamt hem om några år.
– Det är det vi planerar för. Men just nu passar det här oss bättre, säger Jenny medan hon samlar ihop grytorna för att bära tillbaka dem till sitt kök.
Det här är Jenny och Jonas!
Namn: Jenny Stenlund och Jonas Eriksson
Ålder: Båda 48 och 49 år.
Yrken. Förskollärare respektive snickare.
Familj: Närbos. Hon har döttrarna Isa, 26, Tea, 18 och Tyra, 14. Han har dottern Tova, 21, och sonen Elis, 17.
Bor: I lägenheterna intill varandra i Borås.
