Nedzad misshandlades svårt i sin taxi: ”Amanda räddade mitt liv”
När det ringer på dörren hemma hos småbarnspappan Nedzad Kuckovic, 43, i Göteborgsförorten står hans räddande ängel Amanda Sjölander, 25, utanför.
Det är tredje gången de träffas sedan natten när han nästan blev ihjälslagen av en taxikund. Förra gången var när han nominerade Amanda till Svenska Hjältar och nu är det för att han även vill dela ut Allers guldhjärta till henne.
– Amanda räddade mitt liv. Så enkelt är det, säger han. Om hon inte kommit hade jag blivit ihjälslagen. Jag fick ändå livshotande skador. Mitt ansikte var krossat. Jag fick fyra hjärnblödningar och hjärnvätska rann ut ur min näsa.
Se också: Gör så här om du tror att någon blir misshandlad
Med ett varmt leende tar Nedzad upp guldhjärtat och hänger det runt Amandas hals. Tillsammans sätter vi oss sedan i soffan runt ett bord där han dukat upp kaffe och chokladtårta.
– För mig är det bara så roligt att se att Nedzad mår bättre i dag. Inte minst för hans döttrars skull. När ambulansen körde iväg med honom visste jag inte om han skulle överleva, säger hon.
Nedzad körde från Gamlestaden till Bergsjön
Det var natten mellan den 18 och 19 december 2019 som Amanda av en lycklig slump var ute och rastade sin hund i området runt Bergsjön samtidigt som Nedzad utsattes för ett mycket brutalt rån.
Hon hörde skrik och bråk och skymtade några gestalter som rörde sig mellan träden.
Men istället för att gå åt andra hållet och låtsats som om de inte sett eller hört något, som många andra gjort i samma situation, närmade hon sig försiktigt platsen för att se om någon behövde hennes hjälp.
Det räddade Nedzads liv.
– Det civilkurage hon visade den natten gör att hon är värd all uppskattning hon kan få, säger han.
Kvällen började annars som en helt vanlig onsdagskväll i december för såväl Amanda som Nedzad. Hon satt hemma i lägenheten i Bergsjön och tittade på tv och han körde taxi.
– Jag hade kört taxi i tre år vid den tiden, men mest jobbat dagtid. Jag hade nyligen gått över till att jobba natt eftersom det gav mer betalt, berättar han.
Strax innan midnatt fick han en beställning på en körning från en pub i Gamlestaden via datorn. När han kom dit hoppade en man i 20-årsåldern in i hans bil.
– Jag reagerade på att han satte sig i passagerarsätet där framme bredvid mig så att vi satt axel mot axel. Jag brukar föredra att kunderna sitter i baksätet, men han verkade trevlig så jag tänkte inte mer på det.
Det blev en lång färd och den unge mannen ville att Nedzad skulle köra honom till flera olika ställen. Stämningen i bilen var till en början god och Nedzad var mån om att vara vänlig och ge bra service.
– Efter första körningen som gick till andra sidan av stan betalade han 500 kronor och gav 20 kronor i dricks så jag trodde inte det var några problem när han sedan ville att jag skulle köra till en annan adress.
När kunden skulle betala efter den körningen fattades det hundra kronor, men Nedzad trodde bara att han fått ont om kontanter och att han skulle betala allt med ett kort efter tredje körningen.
Nedzad började dock ana lite oråd när han såg adresserna de kom till.
– Men det var bra körningar och jag var i behov av pengarna som de gav, säger han.
Tredje körningen gick mot en adress i Bergsjön.
Under tiden hade kunden fått låna Nedzads mobiltelefon för att ringa till några vänner eftersom batteriet tagit slut i hans egen.
– Han ringde flera samtal och enligt vad jag hörde sa han att han skaffat grejor och ville partaja.
Plötsligt förändrades den goda stämningen i bilen. Kunden blev aggressiv och anklagade Nedzad för att ha tagit för mycket betalt för de tidigare körningarna.
– Jag försökte skämta bort det, men samtidigt blev jag orolig.
När de nästan var framme vid adressen i Bergsjön ringde passageraren en kompis och sa åt honom att komma ner på gatan och hjälpa honom kontrollräkna Nedzads taxikassa.
– Jag ifrågasatte vad han höll på med. Jag minns även att jag sa att om du tänker råna mig så var så god och gör det. Min telefon hade han ju redan och han kunde ta min plånbok också, men han hade inte behövt göra mig illa.
Misshandeln började med en kraftig smäll i ansiktet
Snabbt tittade Nedzad i omgivningarna runt bilen för att se om han kunde få hjälp av någon, men det var tyst, mörkt och öde i Bergsjön vid den tiden på natten.
– Jag hade dessutom stannat bilen på ett ställe där jag absolut inte skulle parkera mitt i natten om jag hade tänkt logiskt.
Nedzad minns inte exakt vad som hände, men han tror att han körde sakta framåt när han plötsligt fick en kraftig smäll i ansiktet.
– Han skallade mig rakt över näsan och gav mig sedan två knytnävsslag som träffade på vänster sida av ansiktet. Sedan blev allt ett enda töcken, men på något sätt måste jag ha fått stopp på bilen.
Se också: Mias pojkvän slog henne blodig
Nedzads minnesbilder av vad som sedan hände är mycket suddiga. Han minns att han tog sig ur taxin och har en diffus minnesbild av att han var vid bakluckan på bilen, men han vet inte om det stämmer.
– Misshandeln fortsatte tydligen utanför bilen där kunden satt ovanpå mig och slog mig i ansiktet. Jag hade ett stort gult blåmärke på överkroppen där han satt med sina knän.
Vid samma tid, runt klockan 01.20, reste sig Amanda ur soffan och stängde av tv:n. Hon sa till sin pojkvän Erik, som hon numera är gift med, att hon bara skulle ut en sväng och rasta sin hund Hatchie, en siberian huskykorsning, innan läggdags.
– Det var tyst och lugnt när jag kom ut, berättar hon. Men jag hann bara gå fem minuter innan jag såg den vita taxibilen första gången.
– Den körde långsamt som om den letade efter en adress. Som ensam kvinna och ute mitt i natten noterar man allt och bedömer om det kan utgöra något hot.
Amanda fortsatte en stund i samma riktning som taxibilen försvann, men sedan vek hon av in på en gångstig. Plötsligt hörde hon en bil tuta.
– Jag hörde någon skrika ”ut härifrån” eller ”ut därifrån”. Det lät som ett bråk och bilen tutade flera gånger.
Amanda funderade en stund på vad hon skulle göra. Hon hade inte bott i området så länge men hört alla historier om uppgörelser med vapen inblandade i Bergsjön.
– Jag övervägde en stund vad jag skulle göra, och kom fram till att jag inte skulle kunna förlåta mig själv om det låg någon där och blödde som verkligen behövde min hjälp.
När hon försiktigt närmade sig platsen där rösterna kom från såg hon mellan träden siluetter röra sig fram och tillbaka i skenet av en gatlykta.
– Det såg ut att vara fler än två personer, men jag är så här i efterhand osäker på om det verkligen var det. Men då hörde jag inga ljud så jag tänkte att det kanske inte hade varit något bråk.
Misshandlaren försvann med Nedzads värdesaker
Amanda tog det säkra före det osäkra och gick en omväg runt en förskola tillsammans med sin hund så att hon närmade sig platsen från ett annat håll.
– Då fick jag syn på den vita taxibilen igen. Den stod slarvigt parkerad så att den blockerade en infart.
Men det hon framför allt såg var att en man låg på ryggen bredvid bilen och att en yngre man stod lutad över honom och höll honom i kragen.
– Jag hörde hur han flera gånger skrek ”du ska inte dö här”. När jag gick fram och frågade vad som hänt sa den yngre killen att de hade krockat. Sedan sa han att det var ett epilepsianfall.
När Amanda band sin hund vid en lyktstolpe och tog upp sin mobiltelefon för att larma ambulans upptäckte hon att det var blod på hela förarsidan av taxibilen och hon såg att Nedzads ansikte var sönderslaget och blodigt.
– Under tiden jag pratade med larmoperatören sprang den unge killen fram och tillbaka och upprepade att det var ett epilepsianfall.
Plötsligt såg hon att den skadade mannen försökte resa sig. Han föll omkull tre gånger, men lyckades till slut ta sig upp och sätta sig i taxins baksäte.
– Då sprang den yngre killen fram och slet i dörren samtidigt som han skrek att han inte fick köra därifrån.
Själv minns Nedzad ingenting av det.
– Allt är helt svart fram till att jag vaknar på sjukhuset tre dygn senare.
När en annan bil kom till platsen och tutade irriterat för att taxibilen blockerade infarten sprang den yngre mannen i full fart därifrån. Med sig hade han Nedzads plånbok, klocka och mobiltelefon.
Strax därefter anlände den första polisbilen och en liten stund senare kom ambulansen.
– Jag visste inte hur det gick för Nedzad efter att ambulansen åkt iväg med honom. Jag läste tidningarna och eftersom det inte stod något om ett mord antog jag att han levde.
Dömdes till fängelse för misshandeln i Bergsjön
Det var först när polisen kontaktade henne en månad senare för att höra hennes vittnesmål som hon fick veta att han hade överlevt. Men hans skador var mycket svåra och de första dygnen hölls han nedsövd medan läkarna kämpade för hans liv.
– Jag har gått igenom ett stort antal operationer. Mitt ansikte hålls ihop av 37 skruvar och tolv plattor som jag måste behålla resten av mitt liv. Jag har efter drygt ett och ett halvt år fortfarande smärtor och jag blir lätt hjärntrött och har svårt att fokusera, berättar Nedzad.
Den i dag 21-årige gärningsmannen dömdes i februari i år till ett och ett halvt års fängelse för grov misshandel. Domen blev lindrig eftersom han bara var 19 år vid tiden för brottet, men han har ändå överklagat till hovrätten eftersom han förnekar brott.
– Han är på fri fot igen och det känns inte bra, säger Nedzad.
Nedzad hoppas att han snart kan börja jobba igen. Men han tänker inte återgå till att köra taxi. Det har han lovat sina döttrar Sara, 12, och Melissa, 7, som bor hos honom varannan vecka.
– Framför allt Melissa har haft mycket mardrömmar sedan det hände och båda flickorna började gråta vid tanken på att jag skulle köra taxi igen. De har träffat Amanda en gång och de är lika tacksamma som jag för att hon hade modet att gå fram för att se om någon behövde hennes hjälp.