Nätcasinon gjorde Sara Passi till spelmissbrukare
Att hamna i spelmissbruk är både lätt och vanligt.
– Du matas dagligen med reklam om nätkasinon och när man börjat spela tänker man hela tiden att snart kommer storvinsten, säger Sara Passi och sätter sig ner vid hamnen i Sundsvall.
– Det var här jag höll till under mina tuffa år, när spelmissbruket upptog upp hela mitt liv. Jag blir lugn och kan tänka klart vid vatten.
Sara tystnar och sluter ögonen, känner vinden i sitt ansikte och drar upp tröjärmen för att visa ett budskap:
– Jag tatuerade in att man ska inte döma någon förrän man gått i deras skor. Alla har en ryggsäck att bära på. Min är mitt spelmissbruk, säger 36-åriga Sara och börjar berätta om de senaste sex åren. År fyllda av ångest, skuld, lögner och skam.
Varför hon hamnade i spelmissbruk kan hon inte riktigt förklara. Men det började redan vid 20 års ålder då hon spelade på krogarnas automater.
– Då var det små summor och korta stunder.
Missbruket tog fart under mammaledigheten
Spelandet tog fart under hösten 2013, då Sara var mammaledig med sitt andra barn. Hon kände att hon inte hade så mycket att göra på dagarna och ville dryga ut kassan med lite extrapengar. Hon började spela på nätkasino.
– I början var det ett par gånger per dag, men när jag insåg att jag faktiskt kunde vinna, då blev det mer och mer. Tillslut höll jag på för att få igen de pengar jag hade förlorat.
Så kom storvinsten. Men i stället för att glädjas och nöja sig accelererade spelberoendet som nu upptog större delen av Saras tid. Hon började försaka barnen. När de ville leka med henne bad hon dem göra något annat. Bara ett par minuter till – sedan skulle hon ha tid…
Jag började säga nej till att umgås med min familj och vänner, jag ville bara spela
– Det pågick flera timmar varje dag. Jag var fast, spelandet var det enda jag tänkte på.
Saras sambo märkte ingenting eftersom det var hon som skötte familjens ekonomi. Till en början lyckades hon dölja sitt spelande, och när pengarna tog slut började hon ta sms-lån.
Hösten 2014 spårade det ut fullkomligt.
– Jag började säga nej till att umgås med min familj och vänner, jag ville bara spela, annars kunde jag ju missa min chans till storvinsten.
Gömde inkassobreven
När inkassokraven kom gömde Sara dem för sin sambo. Det blev en ond cirkel av spel och nya lån för att ha råd att betala räkningar och göra saker med familjen.
– Det gick så långt att jag till slut inte fick ta nya sms-lån, jag hade höga skulder.
Till slut kom sambon på henne. Sara som erkände att hon spelat bort en stor del av deras pengar.
Sambon ringde Saras mamma som lovade att hjälpa Sara med skulderna på det villkor att hon sluta spela.
– Det var skönt när de kom på mig, det hade varit så tungt att bära.
Sara bestämde sig för att sluta men efter några dagar var hon ändå tillbaka i sitt missbruk. Denna gång var det mamman som kom på henne.
Familjen pratade om vad de kunde göra för att hjälpa Sara.
– Min syster tog kontakt med Sundsvalls behandlingscentrum och jag fick jag träffa en behandlare en gång i veckan.
Förnekade sitt missbruk
Sara minns att hon kände sig ledsen, arg och besviken på sig själv och hon var rädd för att sambon skulle lämna henne. Det blev ofta bråk hemma när barnen hade somnat och Sara lämnade hemmet för att slippa ta tag i sina problem.
Det var skönt när de kom på mig, det hade varit så tungt att bära
– Jag kom tillbaka först när min sambo somnat. Det värsta var att jag då inte insåg att jag hade ett spelmissbruk. Jag förnekade det, även om min behandlare tyckte att jag skulle kontakta spelberoendegruppen.
Sara lyckades hålla sig ifrån spelandet under ett antal månader, men sommaren 2015 föll hon dit igen. Familjen hade haft det knapert och Sara kände att hon måste försöka ordna pengar.
– Lösningen, som jag såg det, var att börja spela igen. Omgivningen märkte ingenting, jag var duktig på att dölja det.
Satte familjen i skuld
När det inte fanns pengar hemma började hon ta sms-lån igen, men nu i sin sambos namn. Sara var hela tiden rädd att han skulle få redan på det och hon visste att hon gjorde fel, men nu hade hon lån att betala tillbaka och missbruket tog ny fart.
– Jag väntade på storvinsten som aldrig kom.
Hon minns tiden där det viktigaste var att vara den som tog in posten. Hon hade säckar med inkassobrev som hon gömde hemma. En delgivningsman kom för att prata med sambon, men Sara öppnade och svarade gång på gång att han inte var hemma.
En dag ringde sambon hem till Sara och berättade att han hade haft besök av en delgivningsman.
Då bröt Sara ihop. Än en gång fick hon hjälp av sin syster och mamma och nu förstod Sara äntligen att hon var sjuk, drabbad av spelberoende.
– Denna gång hade jag inte bara satt mig själv i skuld, utan även min mamma, min sambo och mina barn.
Jag väntade på storvinsten som aldrig kom
Sambon var besviken, arg och ledsen, men efter en vecka kom han till Sara och sa att de skulle klara av detta tillsammans. Han ville hjälpa henne.
– Min syster följde med mig till Spelberoendegruppen i Sundsvall och efter den kvällen gick jag på möten varje tisdag. Det var det som räddade mig.
Kände stor skam och ångest
Sara insåg att hon var långt ifrån ensam om att fastna i ett spelmissbruk. Det fanns fler i samma situation. Men fortfarande var skammen, ångesten och skulden stor. Hon skämdes och ville inte att fler skulle få veta om det.
Efter drygt 18 månader vågade hon berätta för sina vänner, och efter tre av fick hennes arbetskamrater veta.
– Man skäms, det är en process man måste gå igenom. Det tog tid innan jag vågade prata om det, men efter att jag berättade sa mina arbetskamrater att de upplevde mig som gladare, piggare och lugnare. Det var inget jag märkt själv men att leva i en lögn är påfrestande.
Det har nu gått tre och ett halvt år sedan Sara slutade och hon beskriver sitt liv som lyckligt. Hon blickar framåt.
– Jag kan inte gå och älta det som varit. Men självklart kommer det över mig ibland. Då funderar jag över hur jag kunde tillåta att det gick så långt.
Det som är tyngst att bära är det faktum att hon har satt sin sambo i en ekonomisk skuld på grund av sitt spelmissbruk.
– Vi lever inte längre ihop, men är goda vänner och jag vill ha en bra relation till honom. Han är pappa till mina barn och jag tycker om honom.
Fokus på barnen
På samma sätt har Sara en fin relation till sin mamma och syster och hon återkommer ofta till hur tacksam hon är över att hon fått hjälp av familjen.
Jag funderar över hur jag kunde tillåta att det gick så långt
Hon arbetar som barnskötare och är också mötesledare för Spelberoendegruppen i Sundsvall och sitter med i styrelsen för riksorganisationen i Sverige.
– Jag vill hjälpa andra som är fast i spelmissbruk. Det är en sjukdom och det finns hjälp att få.
För Sara ligger fokus nu på att vara med barnen. Hon vill ta igen alla år hon försummade, då barnen kom i andra hand och hon vill kompensera för att de i dag lever på existensminimum.
– Vi har satt upp ett mål tillsammans, att åka till Kreta om några år. Det är det jag har i sikte och jag hoppas att jag är skuldfri om fem år, säger Sara.
Saras råd till dig som är spelmissbrukare
- Våga prata om det
- Våga be om hjälp
- Sök hjälp via spelberoendegruppen
- Klipp helt med spelande
Saras råd till anhöriga som misstänker spelmissbruk
Var uppmärksam på:
- Om någon i din närhet vill låna pengar ofta, och speciellt om de samtidigt har pengar att handla för.
- Om de börjar skärma av sig och inte vill umgås med andra människor.
- Om de börjar bli stressade och frånvarande.
Här kan du få hjälp mot spelmissbruk
Spelberoendegruppen – Riksorganisation för spelberoende och anhöriga har självhjälpsgrupper på flera orter i landet. Tystnadsplikt. 072 – 366 76 76 (Ej sms), [email protected], spelberoendegruppen.com
Av Anna Olofsson
Foto: Emma Johansson