Miranda Ebrahimi blev bortgift: Berättar i ”Den ofrivilliga bruden”
En stor del av sitt liv har andra människor, (läs: män) bestämt hur Miranda Ebrahimi ska leva, vem hon ska umgås med och hur hon ska uppföra sig.
I självbiografin Den ofrivilliga bruden (Mormor förlag), skriven tillsammans med Elisabet Omsén, får vi följa Miranda på resan från uppväxten i Mashaad, Iran, till den självständiga kvinna hon är idag.Vi backar bandet till 1974 då Miranda, som var lite av en sladdis med fyra äldre bröder och en syster, föddes.
— Jag var ett väldigt älskat barn, berättar Miranda, 47, som egentligen heter något annat och idag bor på hemlig adress med skyddad identitet.
Mohammed brukade komma och hälsa på hemma hos familjen Ebrahimi när Miranda var liten.
Att jag passade upp på min blivande man var jag som liten tjej lyckligt ovetande om
— Som den väluppfostrade tjej jag var föll det på min lott att servera honom te och lägga fram böneduken. Att jag passade upp på min blivande man var jag som liten tjej lyckligt ovetande om, säger hon.
Giftermålet var bestämt sedan länge
Mohammed blev betagen av den skötsamma åttaåringen som verkade så omtänksam.
Länge levde Miranda i tron att hon skulle få gifta sig med en man hon var kär i.
Men verkligheten för en liten flicka i Iran visade sig vara långt brutalare. Hon skulle giftas bort som 13-åring med sin mammas kusins son. Det hade släkten bestämt för länge sedan.
Miranda fick gå i skolan till årskurs 5. Då beslutade den äldre brodern att hon skulle sluta.
— Han tyckte inte det var någon idé att jag fortsatte eftersom jag ändå skulle giftas bort, säger Miranda och gråten ligger nära.
”Där och då blev jag dömd till ett liv med att laga mat och städa hemmet”, skriver Miranda i boken.
Tvingas in i barnäktenskap
Trots att hennes släktingar allt som oftast tisslade och tasslade om att Miranda skulle giftas bort levde hon länge i förnekelse och i tron att äktenskap ingås av kärlek.
— När mina kusiner tjatade om att jag skulle gifta mig med Mohammed trodde jag att de ljög eller pratade om någon annan. Jag hade ju sagt till mamma att jag skulle gifta mig när jag fyllde 25. Fram till dess ville jag bo hemma. Jag litade hundra procent på mamma. Jag skulle inte bli bortgift som min äldre syster hade blivit, säger Miranda.
Men till slut gick den brutala verkligheten upp för Miranda. Hon skulle i likhet med andra unga brudar i Iran tvingas in i ett barnäktenskap.
— Jag kände mig så sviken av hela min familj. En dag kom Mohammeds familj på besök från Teheran. Med sig hade de ett kort av Mohammed som de visade upp för Miranda och sa ”det är han du ska gifta dig med”.
Det bestämdes att Miranda skulle åka till Teheran för att dela ringar med Mohammed.
— Helt plötsligt var jag, som bara var ett litet barn, bortgift med en tio år äldre man, säger Miranda och ryser vid minnet.
– Jag minns att jag skrev under en massa papper. Jag kände mig tvingad att säga ja.
I den stunden var Miranda djupt olycklig och kände det som att familjen, inte minst hennes mamma, svek henne.
— Jag var jätteledsen och sårad och det var först då jag blev äldre och förstod att kvinnor inte har någon makt i Iran, som jag förlät min mamma som själv hade blivit bortgift som ung. Det var den uråldriga kultur vi levde i, säger Miranda.
Flykten till Sverige
Efter giftermålet bestämdes att Miranda och hennes man skulle fly till Sverige.
— Pappa bodde redan i Sverige och jag såg verkligen fram emot att träffa honom, säger Miranda.
Barnäktenskap – lagar och regler i Sverige
Barnäktenskap innebär att barn under 18 år blir bortgift, oftast mot sin vilja, och till någon som är äldre. Det är oftast flickor som gifts bort.
Från den 1 januari 2019 kan ett äktenskap inte bli giltigt i Sverige om någon i paret var under 18 år när de gifte sig.
I vissa undantagsfall kan ett utländskt barnäktenskap fortfarande erkännas. Till att börja med måste båda vara över 18 år när de ansöker om att få äktenskapet registrerat i Sverige. Paret måste också antingen ha gift sig före den 1 januari 2019 eller så ska det finnas ”synnerliga skäl” att erkänna äktenskapet. Synnerliga skäl kan till exempel betyda att det skulle få allvarliga konsekvenser för paret om de inte längre var gifta. Det bedöms i varje enskilt fall.
Källa: Socialstyrelsen och Svenska FN-förbundet
Flykten gick via Turkiet där Miranda blev svårt sjuk i mässlingen. Detta hindrade dock inte Mohammed från att göra sexuella närmanden på den unga flickan.
När den 13-åriga Miranda vägrade ha sex med Mohammed beklagade han sig för Mirandas svägerska.
Jag bara låg där som en död människa medan han tafsade på mig
— Hon gjorde klart för mig att det är kvinnans skyldighet att ta hand om sin man och om han ville ha sex är det hans rättighet. Jag bara låg där som en död människa medan han tafsade på mig, berättar Miranda snyftande.
Det tog paret tre månader att med hjälp av smugglare ta sig till Sverige, och Uppsala.
Men återföreningen med pappan blev inte som Miranda hade förväntat sig.
— Jag skämdes. Eftersom jag var gift var jag inte längre hans lilla flicka vilket verkligen krossade mitt hjärta.Tretton år gammal och gift. Så såg den bistra verkligheten ut för Miranda.
— Det var bara att acceptera och gå vidare, säger hon.
Samtidigt var hon nyfiken på det nya landet som hennes mamma hade talat om.
— Jag hade hört så mycket om friheten i Sverige. Jag fascinerades av alla dessa vackra flickor som gick i klackskor och hade målade naglar. Så ville jag också se ut, säger Miranda och ler åt minnet.
Sattes i skola
Men den friheten skulle det dröja länge innan Miranda fick smaka på. Som nyanländ från Iran var hennes lott att skyla sitt hår. Eftersom vi i Sverige har obligatorisk skolplikt sattes den nyblivna 14-åringen i skola.
— Det var 1987 och det var inte alls så vanligt att kvinnor bar sjal som det är idag och jag kände att alla tittade på mig.
I boken skriver hon:
”Slöjan blev efter kulturrevolutionen, och är än i dag, ett religiöst och politiskt påbud som flickor vid sju års ålder tvingas bära för att ideologin säger att deras hår är syndigt. I det samhälle jag växte upp i ansågs håret vara det vackraste som fanns på en flicka och kvinna. Därför skulle det också döljas så att det inte väckte männens åtrå och skapade den form av njutning som Gud sa var fel. Som flicka tog jag genom slöjan tidigt på mig den sexuella skammen”
Var och varannan dag kom Mohammed och knackade på i klassrummet för att få prata med sin fru.
Jag var hans minderåriga fru men aldrig att någon lärare frågade mig hur jag mådde
— Det var bara för att kontrollera mig. Det konstiga var att ingen myndighet ifrågasatte att jag som liten tjej var gift. Jag var hans minderåriga fru men aldrig att någon lärare frågade mig hur jag mådde, säger Miranda bittert.
Barnäktenskap ökar under pandemin
En konsekvens av pandemin är att antalet barnäktenskap ökar i världen när skolor hålls stängda, fattigdomen blir ännu värre och satsningar för att motverka barnäktenskap tvingas bromsa in. Enligt en rapport från Unicef beräknas det ske cirka 13 miljoner fler barnäktenskap i världen 2020–2030 på grund av covid-19.
Mohammad hade tidigt förklarat för rektorn att Miranda inte fick delta i gymnastiklektionerna. Skolledningen ifrågasatte inte kravet, utan gick villigt med på att låta hennes make utestänga henne från undervisningen.
— Läraren, som inte kände mig eller visste något om mina hemförhållanden, köpte argumentet rakt av och satte mig i en grupp med enbart tjejer. Ingen från skolan pratade med Mohammad eller krävde att vi följde läroplanen. Ännu en gång fick min make styra och ställa med den svenska skolan. Om jag varit övervakad innan flykten, var det inget mot vad jag blev i mitt nya hemland.
I boken skriver hon:
”Att många gånger bemötas med skeptiska och ifrågasättande blickar, men sällan bli tilltalad som den tänkande individ jag faktiskt var sårade”.
Instängd i en lägenhet
Nyss fyllda 14 år var hon instängd i en trång lägenhet om två rum och kök med två män som var besatta av sex, erotik, lusta och porr.
Det enda positiva med åren tillsammans med Mohammed var att jag fick mina älskade flickor
”De var båda exakt likadana som män. Mohammad var bara en yngre version av pappa. Jag som trott att pappa skulle bli min räddning, kände nu ingen trygghet”, skriver Miranda i boken.
Under de 18 år av terror som skulle följa innan Miranda lyckades slå sig fri, hann hon föda två döttrar. Den första flickan fick hon redan som 17-åring och den andra dottern fem år senare.
— Det enda positiva med åren tillsammans med Mohammed var att jag fick mina älskade flickor, säger hon.
Fast även om Miranda älskade sina döttrar över allt mådde hon genuint dåligt, och när äldsta dottern var två år försökte Miranda ta sitt liv.
— Att leva med Mohammed var som att bo i ett fängelse. Allt var mörkt för mig och jag tänkte att min dotter skulle få det bättre utan mig. Jag kände att han bestulit mig på mitt liv, säger Miranda och snyftar.
Skaffade lägenhet i hemlighet
Efter att ha stått ut med sin mans tyranni i många år brast allt för Miranda en dag efter att Mohammed hade kastat ut en av sina döttrar ur bilen och sedan utsatt henne för grov misshandel.
— Att han betedde sig illa mot mig kunde jag leva med, men när hans hat började gå ut över mina barn stod jag inte ut längre.
I hemlighet skaffade hon en lägenhet i en annan stad.
Med två veckor kvar till flytten berättade hon för Mohammed att hon tänkte lämna honom.
— Då blev han som ett litet barn och grät och kunde inte förstå varför jag ville lämna honom.
Men hans tårar bet inte på Miranda.
— Jag lämnade honom för mina barns skull. De skulle slippa bli behandlade som jag. Jag ville att de skulle få uppleva friheten, berättar Miranda.
Hon minns första tiden i den egna lägenheten. I sin bok skriver hon:
”Den näst intill omöblerade lägenheten ekade. Våra röster slog mot de tomma väggarna. Det ekade FRIHET. Det här var mitt och barnens hem. Jag hade just gjort det ingen av oss skulle göra. Det ingen kvinna i min familj tidigare gjort, jag hade lämnat min make.”