Min otrohetsaffär gjorde mig sjuk

Louise och jag hade varit gifta i över tjugo år och hade ett harmoniskt och ordnat liv tillsammans. Båda barnen hade flyttat hemifrån, så vi kunde ägna mer tid åt oss själva och varandra än på många år. Men då hände något totalt oväntat.

På en sommarfest hos bekanta träffade jag Marie. Hon hade blont, lockigt hår och jag tyckte att hon var så vacker. Hon var tio år yngre och flirtig. Jag vet inte hur det gick till, men plötsligt kunde jag knappt slita blicken från henne.

Under kvällen hamnade vi runt knuten. Det var förbjudet och frestande. Vi kysstes. Det som hänt var inte alls likt mig. På vägen hem var jag omtumlad. Tänk att jag just kysst en annan kvinna – och hade hennes telefonnummer i mobilen.

Ett bra äktenskap

Det kändes overkligt. Jag hade aldrig varit otrogen, men nu fantiserade jag plötsligt om att ha en affär. Det blev dock inte riktigt som jag tänkt mig. Det blev en affär, men den var nära att ta livet av mig…

Min fru Louise och jag har känt varandra sedan barnsben. Vi växte upp i samma område och gick i samma skolor, men blev inte kära förrän vi närmade oss 30. Vi gifte oss och fick två döttrar. Vi hade ett väldigt bra äktenskap. Louise var lätt att leva med. Vi hade samma värderingar och gav varandra utrymme. Jag älskar tennis och segling. Hon har alltid föredragit böcker och promenader.

Ingen vet bättre än jag att Louise förtjänade något mycket bättre än att bli bedragen, men min attraktion för Marie överskuggade till en början min lojalitet till Louise.

Ljög för första gången

Marie ringde mig. Det var en dag på jobbet, sista veckan innan semestern. Att höra hennes röst fick hjärtat att bulta hårt. Det kändes som om vi redan hade något förbjudet ihop. Hon bjöd hem mig. Kvällen därpå åt vi middag hemma i hennes lägenhet. Louise trodde att jag spelade tennis. Det var första gången jag ljugit för henne på det viset.

Marie var skild och hade inga barn. Enligt henne själv ville hon träffa kärleken. Med det i åtanke, var det väl inte speciellt klokt att bjuda in en gift man i sitt liv. Men kanske var det ett bevis på de starka känslor hon fått för mig? Det var en trevlig känsla; att tro att jag var oemotståndlig…

När affären väl börjat kunde jag inte få nog att våra träffar. Jag kände mig uppslukad av det nya, av passionen.

Louise och jag var bortresta två veckor av semestern. Det var bestämt sedan länge, men jag hade helst stannat hemma. De andra två veckorna levde jag dubbelliv.

Klippte gräsmattan och drack kaffe på verandan med Louise, och tillbringade förbjudna timmar med Marie. Jag hade nog inte kunnat försvara mitt beteende ens då, men jag var så mitt uppe i det och ville inte tänka på konsekvenserna. Efteråt skämdes jag något gräsligt. Det kändes som om jag smutsat ner det bästa i mitt liv.

Började må dåligt

Den sista semesterveckan började jag må dåligt. Jag kände av hjärtat. Jag hade inte haft några sådana problem förut, och jag har svårt att skaka av mig känslan att det handlade om mer än något fysiskt. Jag tror att det dåliga samvetet hade kommit ikapp mig.

Nu blev det väldigt kännbart att Marie var yngre och dessutom tränade regelbundet. Hon var i bättre form än jag. Jag stod inte ut med att visa mig svag inför henne, så jag försökte vara lika viril som tidigare. Det var svårt.

När vi hade sex var jag spänd och oron påverkade både lusten och prestationsförmågan. Hemma undvek jag samliv med Louise. Jag sa att jag kände mig under isen och nog hade dragit på mig något.

En kväll när jag körde hem från Marie fick jag en hjärtattack. Jag hann köra åt sidan innan jag förlorade medvetandet och det räddade förmodligen mitt liv. När jag vaknade till ringde jag 112 och blev hämtad med ambulans. När Louise kom till akuten ville jag bara gråta. Jag var plötsligt livrädd för att förlora henne. Då gick det upp för mig vad jag hade riskerat.

Fick inte veta

Veckan efter att jag fått komma hem från sjukhuset bröt jag med Marie. Hon tog det inte särskilt hårt. Senare fick jag veta att hon hade ett flertal affärer med gifta män bakom sig. Det fick det vi haft att kännas ännu sjaskigare.

Louise har inte fått veta. Vi har det väldigt bra tillsammans och älskar varandra. Jag uppskattar henne mer än någonsin, och försöker vara den man hon förtjänar. Hon är lycklig, och kanske är jag bara feg, men det känns som om sanningen skulle förstöra för mycket.

Jag älskar min fru, och hoppas få tillbringa resten av mitt liv med henne. Jag kommer aldrig att vara otrogen igen.
Lennart