Martina: Tonåringen sitter bara framför datorn
Min sambo Per hade en tonårsson med sig när vi flyttade ihop. Själv hade jag två flickor som då var tio och tolv år.
Deras pappa och jag har alltid haft fungerande regler för vad som gäller för flickorna. Per däremot verkade inte alls förstå vad sådana regler skulle vara bra för.
Thea och Tindra bor med sin pappa i veckorna för att kunna gå kvar i sin skola och hos mig tre helger i månaden. Då brukar jag alltid se till att vi aktiverar oss och umgås så mycket som möjligt.
Värre är det med Kalle som hela tiden bor hos oss. För mig är det helt oacceptabelt att en sextonåring sitter framför datorn all ledig tid.
Känsligt med bonusbarn
Det gör Kalle och för Per är det helt okej. Han tycker rent av att det är ganska bekvämt eftersom Kalle då knappt märks.
Under terminen la jag mig inte så mycket i om han tillbringade all ledig tid i sitt rum framför datorn eller satt och blippade på sin mobil.
Den som själv har bonusbarn vet hur känsligt det kan vara att lägga sig i. Därför försökte jag ligga lågt i stället för att konfrontera Per.
Men mitt tålamod tog slut i julas när vi alla skulle umgås och göra roliga saker tillsammans. Kalle sa nej till att följa med, oavsett vad vi kom med för förslag.
Han kunde inte vara ifrån sin dator hela dagen, sa han. Och någon bärbar dator vägrade jag att släpa med på en familjeutflykt.
Kalle ville inte heller följa med ut och äta på kvällarna och ett tag trodde jag faktiskt att det var något annat som var hans problem.
Trivdes han inte med mig och mina döttrar? tänkte jag.
När jag försökte diskutera det såg han bara förvånad ut. Han tyckte att mina döttrar var jättesnälla och bra kompisar till honom, sa han.
Då förstod jag att för Kalle fanns det inget roligt som inte hade med datorn att göra. Det hela hade enligt min åsikt gått alldeles för långt.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Införde datorförbud
Ändå förstod inte Per att det var dags att hjälpa pojken. Jag bestämde mig för att ta tag i situationen på egen hand och införde totalt datorförbud under fyra dagar.
Jag ville bara se vad som skulle hända med Kalle om han fick lov att ägna sig åt något annat. Det finns ju så mycket en kille i hans ålder kan göra utomhus, spela fotboll till exempel.
Men jag hann aldrig se vad hans reaktion blev för Per blev jättearg. Han förstod verkligen inte att det var något problem.
Mitt datorförbud upphörde lika snabbt som det kommit till.
Kalle sitter fortfarande framför datorn tills han går och lägger sig framåt tretiden på morgonen. För mig är det uppenbart att det måste vara ett vuxen- och föräldraansvar att säga ifrån när ungdomar inte själva förstår vad som är skadligt för dem.
Vuxna måste sätta gränser, det är min fulla övertygelse.
Den här konflikten ligger som en ständig irritation mellan Per och mig. Det har tyvärr blivit ett så stort problem att vi riskerar att glida ifrån varandra.
Om Per inte vill förstå måste vi nog gå skilda vägar. Jag hoppas verkligen att han snart kommer på bättre tankar.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]