Märtha, 92, tatuerade sig med barnbarnen – alla har en fyrklöver
Det var TV4:s eftermiddagsprogram "Efter fem" som ringde upp Märtha Månsson, 92 år, för att höra om hennes första tatuering.
I slutet av mars lade hon sig på britsen hos en tatuerare som gaddade en fyrklöver på hennes högra arm.
– Jag visste först inte var jag skulle sätta den. Men armen är enda stället som inte är rynkigt. Där är hud så det räcker till en människa till, säger hon när Allas får tag på henne.
Hon är pigg och alert samt har svar på tal. Förutom att hörseln trilskas lite så är hon vid god vigör. Att skaffa en tatuering var inga konstigheter, säger hon.
– Det kändes lite, men man ska inte gnälla. Det finns mycket annat i världen som är värre än det här.
Idén att skaffa tatueringen var ett förslag från ena barnbarnet, Jenny Gustafsson. Tidigare i våras hade hon åkt hem till sin mormor för en fika.
– Då hade mormor tittat på min ena arm som är rätt tatuerad. Hon sa: "Gud vad jag tycker den är fin".
Jenny var snabb i tanken och kom på att Märtha skulle ju fylla år inom kort. Ett förslag presenterades.
– Jag sa till mormor att jag kunde bjuda på en tatuering, om hon ville.
Märtha svarade att hon skulle fundera på saken. På kvällen skickade Jenny ett sms som visade att erbjudandet var seriöst. Responsen kom omedelbart: "En tatuering tackar man ju inte nej till."
Gjorde slag i saken
Jenny bokade en tid hos sin tatuerare i Saxdalen, en liten ort väster om Ludvika. Vid den tiden hade projektet också vuxit.
– Min syster Mikaela ville också vara med och även vår mamma, Birgitta. Så det hela slutade med att vi gick dit tillsammans.
Den 31 mars åkte alltså tre generationer kvinnor till tatueraren. Mormor, mor och två barnbarn. Motivet blev en fyrklöver.
– Vi kände den symboliserade oss. Och sen betyder den även lycka, säger Jenny.
Hur kändes detta att göra tillsammans?
– Superkul. Jag började så att de andra fick se lite grann hur det går till. När jag la mig på britsen sa tatueraren att mormor inte skulle behöva lägga sig ner, men då sa hon: "Nej, jag ska göra det på samma sätt som alla andra".
Så blev det också?
– Javisst. Hon slängde sig på magen på tatuerar-bordet.
Allting gick enligt plan. Nu har alla kvinnorna samma symbol som förenar dem över generationsgränserna.
Märtha berättar att hon gärna hade gjort en betydligt större tatuering.
– Jag hade tatuerat hela armen om den hade varit slät.
Men hon är givetvis glad för sin fyrklöver. Även tatueraren blev eld och lågor över sin seniora kund. Märtha fick lov att skriva sitt namn på en dörr. Hon lade också till en mening: "Det är aldrig för sent".
– Ingen ska få ta bort det, sa han.
Stolt över mormor
Jenny är stolt över sin mormor, men inte förvånad över att hon till slut tackade ja till tatueringen. Hon beskriver Märtha som en fräck person som är "rapp i käften". En person som vet var skåpet ska stå.
– Jag vill också bli som henne när jag är 92 år, säger Jenny.
