Jessika: Jag kunde inte göra mig av med julpyntet – sorgen tog över

Efter reklamen: Se också: 9 klassiska juldekorationer

För några år sedan förlorade jag tyvärr min mor, och så småningom ansåg min far att deras gård blev för mycket för honom att underhålla. Därför flyttade han till ett äldreboende som låg i närheten och mitt barndomshem blev till salu.

Jag hade firat nästan alla mina julaftnar där. Varje år på första advent åkte min lilla familj och jag hem till gården för att dekorera inför jul. Så tillbringade vi hela dagen med att sätta upp tomtar och änglar – och julkänslan infann sig alltid. När vi dekorerade inför julen förra året visste vi att det förmodligen var sista gången, så vi pyntade extra mycket.

”Han förstör min jul”

relationerEva: Jag ville skilja mig på grund av min mans udda julbeteende

Julpyntet hörde hemma där

Sent på sommaren skrevs ett köpeavtal och sedan skulle huset tömmas. Min moster hjälpte mig att rensa ut, men i ett hörn på vinden stod många lådor med juldekorationer. Min mormor hade samlat på tomtar, och när hon gick bort ärvde min mor cirka 4 000 tomtar i alla storlekar.

Det sista jag tog bort från huset var de många lådorna med juldekorationer. Jag hade mer eller mindre undvikit att konfrontera att just lådorna med tomtar och juldekorationer skulle lämna huset. Det kändes som om de hörde hemma där och bara där. Men nu var det dags att låta dem flytta. När jag släpade ut den sista lådan med de många tomtarna till bilen kände jag att något oåterkalleligt var över. En ny era skulle börja.

Min familj och jag bor i ett ­lägenhetshus på femte våningen och har begränsat med plats, så till en början placerade vi lådorna med juldekorationer i vår kolonistuga. När våren kom i år och vi som vanligt flyttade ut till kolonistugan, flyttade vi juldekorationerna till lekstugan. De skulle naturligtvis sorteras, men det visade sig vara nästan omöjligt för mig att göra det. Flera gånger tog jag tag i en av lådorna, men det slutade alltid med att jag lät allt ligga kvar.

Normalt sett är jag bra på att sortera och kasta bort. Om något inte längre används skänker jag bort eller säljer det. Varför var det då så svårt för mig att göra samma sak med juldekorationerna? Jag övervägde att slänga allt utom en slumpmässig låda, men då blev jag rädd att några av de urgamla sakerna från mina farfäders tid skulle gå förlorade i processen. Det ville jag inte riskera, så lådorna fick stå kvar i lekstugan.

relationerFelicia: Så slöt jag fred med min svärmor

Fylld av julkänslor

När hösten kom och vintern närmade sig skulle vi flytta tillbaka till vår lägenhet. Det gnagde i mig att jag inte hade kommit längre med att sortera juldekorationerna, och det kändes fel att allt bara skulle övervintra i en lekstuga utan att glädja någon. Därför tog jag mig samman en eftermiddag när min familj var borta. Jag ville inte riskera att mina barn skulle få kriser över alla de härliga julprylar som jag ville ge vidare till återvinning.

Jag ställde upp tre lådor bredvid varandra. Den första var till min far, den andra innehöll gammal men absolut minnesvärd juldekoration, och den tredje var pynt som kunde ges vidare. Dessutom gjorde jag en överenskommelse med mig själv att jag bara fick ta med en enda låda hem till oss själva, eftersom vi redan hade mycket julpynt.

Det blev en eftermiddag fylld med starka julkänslor. Jag har alltid älskat julen och all dess glädje, men ju längre timmarna gick, desto bättre blev jag på att sortera och välja ut. Nu är processen avslutad, och jag hamnade med fyra stora lådor med julprylar som jag har avtalat med ett kriscenter att donera till dem.

Själv höll jag mig till den enda lådan som jag hade lovat mig själv att behålla. Jag är säker på att jag kommer att uppskatta dess innehåll mer än om jag hade behållit alla lådorna.

Min far är egentligen inte så förtjust i smycken och juldekorationer, men för barnens skull kommer vi ändå att besöka hans nya bostad och dekorera lite. Det är ju bara jul en gång om året.