Lästips:NYTT! Korsord Relationsproblem Vänner för livet Vår familj Föräldraskap Att leva med missbruk

Göran: Nervositeten slog till på första skoldagen

03 nov, 2024
author Anonym läsarberättelse
Anonym läsarberättelse
En medelålders man sitter vid ett skrivbord med en dator och böcker.
Foto: Shutterstock/TT
När jag inte fick något jobb bestämde jag mig för att börja plugga igen, även om jag hade blivit till åren.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Erika kör lastbil i mansdominerad bransch: ”Ha vassa armbågar”Brand logo
Se också: Erika kör lastbil i mansdominerad bransch: ”Ha vassa armbågar”

För nästan 20 år sedan blev jag, mitt i livet, inlagd på sjukhus på grund av högt blodtryck. Jag fick medicinsk behandling, men var ändå sjukskriven så länge att jag blev avskedad från mitt fabriksjobb som jag hade haft under en längre tid.

När jag blev friskförklarad sökte jag flera jobb, men tyvärr var det inte riktigt någon som var intresserad av en man i min ålder utan datorkunskap. Till sist fick jag ett jobb på en stor byggarbetsplats, men blev avskedad igen när byggprojektet var avslutat.

– Varför pluggar du inte ett år på Komvux? undrade min syster.

Jag hade inte riktigt tänkt mig att återvända till skolbänken, men det var kanske inte var så dumt att byta spår.

Det blev tydligt att jag tillhörde den äldre åldersgruppen

Jag kontaktade en studievägledare som informerade mig om en så kallad paketutbildning – en bred utbildning som inte skulle ta allt för lång tid att göra klart. Jag skulle ha samhällskunskap och psykologi, och utöver det valde jag matematik, engelska, svenska, fysik, kemi och datorkunskap.

För att förbereda mig lite gick jag till biblioteket och lånade en hög böcker. Jag köpte också ett gammaldags räknehäfte och gick igenom metersystemet och multiplikationstabellerna på baksidan. Dessutom försökte jag lösa några svåra korsord med tanke på svensk-undervisningen. Till sist köpte jag en dator på rea. Jag kunde se vad som var fram- och baksida på den, men det var också allt jag visste.

Gjorde bort mig i fysiken

Dagen för min första skoldag närmade sig och jag var så nervös att jag inte sov något om nätterna. Jag försökte trösta mig själv med tanken att det nog inte var värre för mig än för alla andra, men när jag kom till skolan blev det tydligt att jag tillhörde den äldre åldersgruppen.

Annons

Vi fick böcker utdelade och jag la dem i min medtagna påse från Ica, som jag dock några dagar senare bytte ut mot en skolväska som tillhört min äldsta dotter.

I engelska var jag först glad över att jag förstod något av vad läraren sa, men när han plötsligt riktade blicken mot mig och ställde mig samma fråga tre gånger blev jag lite förvirrad. Till sist insåg jag att frågan handlade om en ubåt och med bara några få engelska ord förklarade jag att en ubåt är en båt under vattnen. Det roade läraren mycket.

I svenskan kastade vi oss ohämmat över Jan Guillous bok Ondskan, som vi analyserade in i minsta detalj. I matematiken gick det snabbt, tavlan var snart var fylld med X och Y, och grafer, funktioner och ekvationer.

I fysiken gjorde jag bort mig när läraren bad mig nämna ett grundämne, för jag svarade betong, eftersom jag trodde att det var något mycket solitt. Men nej, nu blev jag informerad om att betong bestod av många olika slags grundämnen.

Dubbel mening

Jag var mycket spänd inför datorkunskapen och den trevliga läraren hjälpte mig faktiskt att starta min nya maskin. Vid ett tillfälle bad han mig att gå in under skrivbordet och för en stund trodde jag att det var dagens version av skamvrån. Sedan insåg jag att startskärmen tydligen hette skrivbordet.

De första dagarna blev jag väldigt trött i huvudet och hemma behövde jag plugga till mina lektioner och prov. Lyckligtvis började jag slappna av lite mer efter ett par veckor, och tänk bara, jag klarade examen. Efteråt fick jag ett nytt jobb som jag hade i många år.

I dag är jag pensionerad, men jag ångrade aldrig att jag använde ytterligare ett år på skolbänken. Man ska lära sig så länge man lever, och jag lärde mig verkligen mycket.

Berätta din historia!

Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.

Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]

Annons