Lova: Min farmor var inte som andra
Min farmor var speciell.
Ibland avundades jag andra barns mormödrar och farmödrar när jag var liten. De vars farmödrar och mormödrar som ställde upp som barnvakter, hämtade från skolan, bakade kakor och gav goa kramar.
Min farmor kunde visserligen inte hämta mig från skolan då hon bodde 18 mil bort, men mamma och pappa hade aldrig låtit henne heller. Inte bakade hon särskilt goda kakor heller när hon väl bakade. Hennes kakor stank alltid rök då hon konsumerade flera paket cigaretter om dagen och alltid rökte inomhus med fönstren stängda.
Insåg tidigt att min farmor var speciell
Ganska tidigt förstod jag att min farmor inte var som de andra. Hon kunde ringa mig ibland när jag kommit hem från skolan och prata i timmar. Det vill säga hon pratade. Själv fick jag sällan en syl i vädret utan farmor malde på om alltifrån björnar som hon sett i sin trädgård till små djur som hon matade i sin lägenhet.
Det fanns ju såklart inga björnar i trädgården på riktigt, och även djuren i lägenheten var bara vanföreställningar i hennes huvud. Ändå var det lite gulligt att se de varsamt placerade matskålarna fyllda med kattmat i garderoberna när man kom och hälsade på.
Nej, min farmor var unik på många sätt, men väldigt älskad.
Pappas berättelser om farmors galna upptåg
Pappas godnattsagor när jag var liten handlade ofta om farmor och galna saker som hon har gjort under hans uppväxt.
En gång hade hon, som ensamstående flerbarnsmamma, inte råd att betala elen i stugan de bodde i i Finland. Det var vinter och 1950-tal, och på den tiden kom gubbar från elbolaget dit och klippte ledningarna uppe i stolparna.
Farmor blev galen när hon såg elgubbarna högt där uppe och uppmanade alla barnen att krama snöbollar som de sedan kastade mot de stackars männen att de till sist var tvungna att fly.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
En annan gång blev min pappa påkörd av en polisbil när han åkte spark nedför en backe. Poliserna tyckte att det var högst olämpligt att ett barn körde så nära vägen att de tog pappa i örat och gick hem till min farmor för att hon skulle ge honom en utskällning.
Nu blev det inte så. I stället skällde farmor ut poliserna och tvingade dem att köpa en ny spark till min pappa.
Alla historier om farmor var inte lika charmiga
Visst finns det en del gulliga anekdoter om min farmor så här i efterhand, men det finns många tråkiga historier också.
Som den gången hon hotade en grannfru med kniv och polisen kom dit och slog en batong över armen på henne så att armen bröts. Eller den gången hon slog sönder postkontoret i staden hon bodde i med en tegelsten.
Hon vårdades på psyket flera gånger under min pappas och hans syskons uppväxt. Framför allt hans yngre syskon hade det nog ganska svårt när hon drabbades av sina psykoser.
I dag minns vi farmor med värme
Min pappa gifte sig senare med min mamma, som faktiskt är mentalskötare. Tack vare henne har min farmors beteende på något sätt normaliserats. Vi barn förstod tidigt att farmor kanske inte var som alla andra, men hon var ändå vår farmor.
Det kanske inte var farmodern som bakade tio sorters kakor, vyssade en till sängs eller gick med en till Skansen, men runt henne hände det alltid en massa, på gott och ont.
Nu är farmor död sedan länge, men de knasiga historierna kring henne består – och vi minns henne med värme.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]