Carina: Mannen jag dejtade hade en mörk hemlighet

Efter reklamen: Se också: Här är egenskaperna som svenska singlar ogillar mest

Det var i september förra året som jag lärde känna Mikael. En kollega hade lockat med mig på mogendans en fredag kväll. Strax efter att vi hade kommit dit la jag märke till en man som satt ensam i baren.

Han såg ut att vara i femtio plus, var snyggt klädd i slips och kavaj och hans hudton antydde att han tillbringat mycket tid utomhus.

Vid ett tillfälle fick vi ögonkontakt och han höjde sin drink och skålade med mig. En stund senare bjöd han upp mig. Han presenterade sig som Mikael och jag tyckte om att han dansade på det gammaldags viset där mannen verkligen för kvinnan.

Jag kände att han doftade gott av after shave och något annat odefinierbart, men när han lite senare berättade att han hade två hästar fick jag ihop mina doftintryck.

Vi tillbringade resten av kvällen tillsammans och det blev en kram och en liten puss innan jag och min kollega tog sällskap hemåt. Innan dess hade jag också givit Mikael mitt mobilnummer.

relationerUlrika: Jag blev kär i min kollega

Han ville aldrig att vi skulle träffas hemma hos honom

Tre dagar senare ringde han och jag tackade ja till att gå ut och äta med honom. Det blev en lyckad kväll. Han var trevlig att prata med och väldigt allmänbildad.

Han berättade att han hade jobbat som beridare i England och Skottland innan han hade valt att återvända till Sverige och köpa en liten gård. Nu hade han enligt egen utsago gått i tidig pension.

Han uppförde sig mycket gentlemannamässigt och efter ytterligare ett par träffar övernattade han hemma hos mig. Han var mycket passionerad och det verkade som om han hade längtat efter en kvinna.

Mina misstankar väcktes

Vårt förhållande fortsatte på samma sätt i några månader. Han bjöd ut mig eller så var vi tillsammans hemma hos mig, men han blev undanglidande så fort jag antydde att jag ville träffas hemma hos honom.

I november började jag fundera på om han kanske bodde ihop med en annan kvinna, men det var bara hans motvilja mot att bjuda hem mig som tydde på det.

Jag hade hittat hans adress på nätet och jag hade också som hastigast kört förbi den lilla gården. En privat väg med bom ledde fram till huset och jag kunde se ett par andra byggnader och en husvagn uppe från stora vägen.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Han var en hoarder

Till jul brukar jag alltid baka ett par rejäla omgångar saffransbullar. Både jag och mina vuxna barn är galna i dem och även min exman är mycket förtjust i dem.

En lördag i början av december bakade jag lussebullar och nu drog både julstämningen och nyfikenheten i väg med mig. Jag bestämde mig för att göra ett oanmält besök hos Mikael och ta med en påse nybakta saffransbullar.

Kanske skulle detta ta vår relation ett steg vidare och kanske kunde jag bjuda hem honom för att träffa barnen sen.

Det hade snöat, och jag parkerade bilen, kröp under bommen och traskade mot huset. När jag nådde fram till det första fönstret kikade jag in och fick en chock.

Huset var fullständigt obeboeligt, för det låg skräp och papper och allt möjligt ända upp till fönsterkarmen. Så hörde jag ett ljud. Det var Mikael som öppnade dörren till husvagnen som stod parkerad bredvid huset.

– Vem i helvete har bjudit hit dig, din nyfikna kärring? vrålade han rasande.

relationerMira: Hans exfru vägrade släppa taget

Alla bitar föll på plats – men förhållandet dog

Ett ögonblick stod jag som förlamad med min påse med bullar och sedan satte jag av mot bilen. Medan jag körde hemåt insåg jag att Mikael troligtvis var psykiskt sjuk även om han också kunde uppträda normalt.

Min syster, som är hemsjuksköterska, berättade för mig om begreppet ”hoarder” som innebär att en person har ett sjukligt samlarbeteende och därför undviker att bjuda hem folk.

Jag förstod att Mikael inte alls bodde i huset utan i husvagnen och att det var därför hans kläder ibland luktade lite surt.

Hela julen funderade jag på om jag skulle höra från honom igen, men det gjorde jag inte. Jag ryser fortfarande när jag tänker på honom och mig. Han hade verkligen en hemlighet men inte alls den jag trodde.