Läsarberättelse: Mina syskon utnyttjade mig
Mina föräldrar skilde sig när jag var 15 år. Då hade de hade haft problem sedan länge, vilket tyvärr skapat en stark känsla av otrygghet hemma hos oss.
När de skilde sig hade pappa redan träffat en annan kvinna. Mamma hade svårt att hantera detta, och behandlade mig som en väninna varje gång hon ville prata av sig. Det gjorde mig väldigt obekväm.
Inte var det bättre hemma hos pappa. Där gjorde han och hans nya sambo ingenting för att dölja sin förälskelse inför mig. Det var tufft att vara 15 år i den situationen och ännu värre blev det av att jag hade två yngre syskon som jag kände ansvar för. Robin var då 13 år och Josefin var 12. Under gymnasiet hade Robin ständiga problem. Han skolkade, åkte fast för snatteri och cykelstölder. Josefin var i stället bortskämd och fick alltid pengar till kläder och smink eller bio.
Även när vi blev vuxna tycktes vi alla ha fastnat i de beteenden vi haft i tonåren. Jag studerade vidare, fick ett välbetalt arbete och förblev den pålitliga som alltid ställde upp när någon behövde hjälp. Robin var den som strulade till vardagen och inte tog något ansvar för sina handlingar, och Josefin var fixerad vid det ytliga. Hon blev alltid ihop med äldre killar som bara var ute efter en tjej att visa upp vid sin sida och det urholkade till slut hennes självkänsla.
Mamma hade några olika förhållanden och ville fortfarande prata om sina relationsproblem med mig. Pappa blev lämnad efter tio år och då sjönk han ner i självömkan och ringde mig titt som tätt. Jag fanns alltid där och lyssnade, tröstade och gav råd.
När Robin var 27 år hamnade han i knipa. Då bad han mig givetvis om hjälp och jag lånade ut pengar till honom. Men avbetalningsplanen havererade direkt och han spenderade hellre pengar på krogen än på att betala tillbaka till mig. Det här gjorde mig såklart besviken och frustrerad, men jag vågade inte säga något av rädsla för att orsaka bråk.
Josefin skaffade sitt första barn strax därefter och bara ett år senare blev hon gravid igen. Både hon och pojkvännen ville ständigt ha hjälp med allt möjligt. De beklagade sig över hur dyrt det var med kläder och andra saker till barnen, och jag försökte hjälpa till så mycket jag kunde.
Jag lånade ut pengar till honom
Självklart ville jag ställa upp för mina syskonbarn med pengar, men det fanns även stunder då jag kände mig uttnyttjad. Jag tyckte att Josefin borde ha väntat med att bli mamma tills hennes ekonomi var stabil, men samtidigt älskade jag mina syskonbarn. De blev mina ögonstenar och det var nog mycket för deras skull som jag fortsatte på samma sätt. Med tiden blev jag alltmer medveten om hur mycket min familj kostade mig, och det bidrog till att jag hamnade i en livskris. När skulle jag ha tid och energi att skaffa mig en egen familj om det fortsatte så här?
Jag började med att försöka dra gränser, men ingen ville respektera dem. Stressen bara växte och jag visste inte hur jag skulle kunna vända situationen. Till slut blev det för mycket och jag tvingades sjukskriva mig. Jag var helt slutkörd. Vägen tillbaka blev lång eftersom jag slitit hårt på mig själv så länge. Den innebar dock en stor förändring. Det var först när jag kraschat och inte längre kunde finnas där för alla andra som mönstret kunde brytas.
När jag var på benen igen hade jag lärt mig att säga nej och min familj var inte längre lika bortskämd med min hjälp. Två år senare träffade jag Tomas och vi flyttade ihop. I dag är vi trebarnsföräldrar och mitt fokus ligger helt på min egen familj. Jag träffar mina föräldrar, syskon och syskonbarn emellanåt, men vi har egentligen inte särskilt mycket gemensamt.
Det var främst mina ansträngningar genom åren som skapade en illusion av närhet mellan oss. Men det var mer ett utnyttjande som alla andra tjänade på, medan jag blev förlorare. Den relation vi har i dag är betydligt sundare och jag mår mycket bättre av detta. Jag tror att alla vinner på att ta eget ansvar.
Åtminstone känner jag mig mycket lyckligare och friare av att få sätta mig själv och min egen familj främst. Det är för dem jag gör mina uppoffringar i dag, inte för alla andra.
/ Helena
Foto: Shutterstock/TT