Läsarberättelse: ”Min nya kärlek accepterade inte min son”
Jag var ensamstående mamma till Markus och hade varit singel länge när jag träffade Jesper. Jag var 32 år och Markus var 8 år. Pojken träffade sin pappa varannan helg och det fungerade bra.
Jesper och jag träffades på en dejtingsajt. Han bjöd på middag ute och jag föll för hans charm redan första kvällen. Han var äldre än jag och hade stora barn och även om vi befann oss i olika skeden i livet hade vi mycket att prata om.
Jesper var lika förtjust i mig som jag i honom och i början gjorde vi nästan allt tillsammans. Han bjöd mig ofta på restaurang och vi åkte på weekendresor till mysiga pensionat och små hotell runt om i landet. Min son älskade att vara hos sin mormor som bodde nära oss så det var inga problem att få barnvakt.
Tyckte att pojken var i vägen
Jag tillät mig själv att vara förälskad och allt eftersom jag lärde känna Jesper blev jag mer och mer fäst vid honom. Han var omtänksam och uppmärksam. Det var bara en sak som jag inte gillade, men det var en mycket viktigt sak: Jesper brydde sig inte om Markus. Jag fick intrycket av att han tyckte pojken var i vägen.
Precis när vi träffats tänkte jag att det där nog skulle ändras med tiden, men det gjorde det inte. När vi hade varit tillsammans i ett halvår kom Jesper en dag hem och berättade att han fått en bonus på 15 000 kronor av sin chef. Han frågade om jag hade lust att resa till London och jag visste inte vilket ben jag skulle stå på.
Givetvis ville jag gärna följa med, men han nämnde inte Markus. Jesper räknade helt enkelt med att min mamma skulle passa pojken och det kunde hon säkert också, men var det inte meningen att vi skulle vara en familj? Jesper förstod att jag inte gillade upplägget och så hade vi vårt första gräl.
Äntligen fick jag sagt hur besviken jag var över att han inte intresserade sig alls för min son. Jesper reagerade med att kalla mig för hönsmamma. Vi blev vänner igen men kom aldrig iväg till London.
Blev arg och grälade
Jesper var fortfarande likgiltig inför Markus. Jag var förälskad, Jesper var ju på många sätt min drömman, men om han inte accepterade Markus accepterade han inte mig.
Jag försökte att kompromissa och när Markus en helg övernattade hos en kompis frågade jag Jesper om vi skulle äta ute. Han blev glad och vi hade en trevlig kväll tills Markus ringde mitt i middagen. Han kände sig sjuk och ville gärna komma hem och undrade om jag kunde hämta honom, vilket jag givetvis lovade.
Jesper blev irriterad och faktiskt arg när jag sa att jag behövde gå. Han menade att jag var tvungen att säga ifrån och han var trött på att ständigt komma i andra hand. Egentligen blev jag inte förvånad. Efter vårt gräl hade Jesper tydligt visat att han var trött på Markus. Jag hade svårt att förstå det, för han visste vad han gav sig in på. Han visste ju att jag hade en son på 8 år.
Kanske handlade det om att Jesper var i en annan fas i livet. Hans barn hade flyttat hemifrån och han ville inte börja om och behöva ta hänsyn till yngre barn. Men ändå, Markus var min son och den jag prioriterade.
Tvingades välja mellan min son och mannen
Jesper höjde rösten den kvällen på restaurangen. De andra gästerna tittade på oss och jag reste mig upp.
– Går du nu är det slut, sa han och på så sätt gjorde han det ganska lätt för mig.
Vårt förhållande slutade den kvällen när jag körde för att hämta min son. Det var tufft och jag var ledsen länge, men skulle aldrig välja en man framför Markus. Om nu Jesper hade varit rätt för mig så hade han ju aldrig satt mig i den där situationen.
Nina
Foto: Shutterstock/TT