Läsarberättelse: Brud sökes till min brudklänning
Jag har precis lagt in en annons på nätet för att sälja min brudklänning. Den är vacker med spetsar, pärlbroderier och ett litet släp.
Jag minns fortfarande tydligt att jag kände mig som en prinsessa när tyget gled ner över min kropp och jag minns fjärilarna i magen när jag gick upp för altargången.
Mikael och jag var säkra på att vårt ja till varandra skulle vara hela livet ut.
Det gjorde det inte.
Vi fick fem år tillsammans innan grälen osämjan och ett kolikbarn slet ner äktenskapet.
För tre år sedan gick Mikael och jag ifrån varandra och vår härliga lilla Rosa blev ett skilsmässobarn.
Klänningen gör mig olycklig
Det var en en hemsk tid full av sorg och ilska, men allt eftersom skingrades de svarta molnen och jag lyckades skapa ett gott liv för mig och min dotter.
Vi flyttade några gånger innan jag hade sådan tur att jag hittade vår nuvarande lägenhet. Min bröllopsklänning flyttade med. Jag föreställde mig att jag skulle spara den till Rosa som ett minne av sina föräldrars bröllop. Jag hängde den längst in i garderoben, eftersom jag inte uthärdade tanken på att den skulle förvaras nere i ett fuktigt och kallt källarförråd, bli missfärgad och illaluktande. Hellre tryckte jag in den i min trånga garderob där den egentligen inte fick plats och varje dag påminde den mig om en dröm som gått i kras.
Avslutar ett kapitel
Men nu har jag alltså lagt ut den till försäljning, för jag har insett att det inte för något gott med sig att spara den. Jag blir bara ledsen av att se den och varför ska jag besvära min dotter med min gamla brudklänning? Om och när det blir dags för henne att gifta sig är klänningen säkert både ful och gammeldags.
Jag avslutar kapitlet om Mikael och mig och hoppas nu att det finns någon där ute som kan bli lyckligt gift i min brudklänning. Den är så fantastiskt vacker och jag hade en underbar dag i den, ett minne jag ska spara och vårda.
I stället för att vara bitter över skilsmässan vill jag glädja mig åt att Mikael och jag trots allt fick några bra år tillsammans – och en underbar dotter!
/Emma