Jenny ser sin skyddade identitet som ett straff: ”Det är som att vara levande död”

För våldsutsatta kvinnor som lever under hot är skyddad identitet ofta den enda möjligheten till ett liv i trygghet. Efter att ha levt med en kontrollerande och hotfull man tvingades Jenny Moadeli, 47, fly från sitt hem och sedermera få hemligstämplade personuppgifter. Men med det raderades i princip hela hennes bakgrund – varken uppgifter om tidigare inkomster, anställningar eller hennes kreditvärdighet var nu offentliga.

– Att leva med skyddad identitet är som att vara levande död. Man finns, men man existerar inte som person. Ingen vet vem man är och man kan inte visa upp vad man har gjort, vad man har tjänat eller hur man har levt, berättar Jenny, som fick skyddad identitet på grund av hotbilden från hennes exmake.

Vi träffas utanför Jennys salong i centrala Kungälv norr om Göteborg. Hon byter några ord med andra företagare i fastigheten, samtidigt som hon håller upp entrédörren och hälsar på alla vid namn. Jenny har lätt för att ta kontakt med folk och verkar ha en nyfikenhet på andra människor, vilket hon förklarar med att hon är utbildad psykolog. Även om hon aldrig fann sig till rätta i den yrkesrollen är det definitivt i arbetet med människor hon hör hemma.

En stund senare sitter vi i ett konferensrum inne hos grannföretaget. I de egna lokalerna är det för trångt och lyhört, säger hon.

Hölls inlåst av sin man

Jenny var 18 år när hon träffade en man som hon snart flyttade ihop med. Egentligen var det ett sätt för henne att bli mer självständig och komma hemifrån.

– Jag ville bli tandtekniker och hade kommit in på en utbildning i Holland. Men min pappa sa nej. Han var polis och rädd för droger och livsstilen i Holland. ”Den dagen du flyttar hemifrån kan du göra vad du vill”, sa han. Det var en kulturkrock. Och så träffade jag den här mannen och tänkte att det skulle bli möjligt för mig att leva ett annat liv om vi blev ihop, berättar Jenny.

Jenny trodde att förhål­landet skulle ge henne ett friare liv. Men det blev precis tvärtom.

När Jenny, som har rötterna i Iran och är uppvuxen i Karlstad, flyttade ihop med mannen dröjde det inte länge förrän hon insåg hon att hon hade gått på en nit. Inget blev som hon hade tänkt sig. Utåt sett var det inget som verkade konstigt, men hade man skrapat lite på ytan hade man hittat en helt annan historia.

– Vi flyttade till Klippan i Skåne. Där hölls jag inlåst. Jag fick bara gå ut när jag skulle handla, och då tillsammans med honom. Jag hade inte ens en egen telefon eller nycklar till lägenheten. Det var ett fängelse. Jag spolade ner mat i toaletten för att få komma ut och handla. Bara när jag var gravid fick jag gå ut själv.

Flydde från psykiskt och fysiskt våld

Enligt Jenny var mannen beräknande, opålitlig och våldsam. Han spelade bort alla deras gemensamma tillgångar, även bilen som de fått i present av Jennys pappa. Han var ofta borta på nätterna och när han var hemma kom hoten och kaoset.

Det var en period med både fysiskt och psykiskt våld. I ett och ett halvt år stod Jenny ut. Under den tiden blev hon med barn och födde en dotter. Det var den lilla flickan som indirekt fick henne att bryta upp och fly.

– Min dotter gick inte upp i vikt och hade även epilepsianfall. Det fanns ingen tydlig förklaring till att hon inte gick upp i vikt. På barnavårdscentralen förstod man att något var fel, så de sa till mig: ”Berätta, annars kontaktar vi socialen.”

Jenny berättade om sin situation och fick snabbt hjälp med att fly med sin dotter till ett skyddat boende.

– Sedan flyttade jag tillbaka till Karlstad där jag hade mina föräldrar. Jag flyttade runt mellan olika boenden och var alltid beredd på att han kunde dyka upp. Jag var mest rädd för att han skulle kidnappa min dotter – inte så mycket för min egen skull. Han dök upp vid några tillfällen i Karlstad fick jag höra från gemensamma vänner. Till slut gick det inte längre. Jag orkade inte vara rädd mer.

Ständig rädsla för sin exmake

Året var 1996 när Jenny fick skyddad identitet, och den kommande tiden blev tuff både för henne och dottern.

– Jag var utmärglad och kolsvart under ögonen. Min dotter var rädd och känslig och det var ingenting som stämde. Jag fick jobb på en bar och hade med mig min dotter som sov i vagnen i köket. Och så flyttade vi in i en egen lägenhet och jag köpte min första tv. Det var starten på mitt nya liv.

Jenny läste upp sina betyg på komvux och kom därefter in på psykologprogrammet. På komvux träffade hon sin nuvarande sambo, som hon i dag tre barn tillsammans med.

– Jag levde med en ständig rädsla för att bli hittad, så vi flyttade till Stockholm där jag avslutade mina studier.

Är rädd att helvetet kommer att fortsätta – tills någon av dem dör.

samhälleSara lämnade våldsamma maken – ändå fortsatte terrorn: ”Han kommer inte att tystna”

Jenny säger att de första åren i Stockholm var riktigt jobbiga.

– Jag hade ju ingen identitet och kunde inte få kontrakt på en lägenhet. Det blir så när man inte finns i några register och ingen vet vem man är. I Karlstad där alla känner alla hade det kanske varit lättare, på banken kände de mig sedan jag var liten.

Inget nytt bankkonto på grund av skyddad identitet

Jenny arbetade en kort period som psykolog inom äldrevården, men när kontraktstiden löpte ut stod hon utan jobb.

– Jag var nog inte mogen för att arbeta som psykolog, mitt psyke klarade inte det, konstaterar hon.

Jenny hade även ett intresse för hudvård och satsade på en utbildning innan hon försökte sig på att starta en egen firma i hälsobranschen. Men hon hade fortfarande skyddad identitet och kunde varken öppna bankkonto eller hyra en lokal.

Jenny och hennes sambo bestämde sig för att starta ett nytt liv på västkusten. Det var några år in på 2000-talet, och trots skyddade personuppgifter lyckades hon hyra en lokal på fyra kvadratmeter på en attraktiv adress i Kungälv.

– Jag skrev kvitton för hand och reste runt till leverantörer tillsammans med min sambo som intygade vem jag var. Jag betalade allt kontant, vilket jag gör fortfarande. Jag får inte kredit. Under den tiden födde jag mitt andra barn och satt på BB och bokade in kunder. Dessutom hade jag otur med pengar. Kunderna blev sjuka och svimmade i lokalen på grund av svartmögel som jag inte kände till. Det blev rättegång som jag förlorade … allt är så otroligt svårt när man har skyddad identitet.

Efter reklamen: Se också: Stoppa kvinnovåldet - låt det bli #sistaslaget

Sekretessen upphörde 2013, men det blev inte lättare för det. Hyresvärdar vågade inte hyra ut till Jenny, eftersom de inte kunde se hennes tidigare inkomster eller avgöra hennes kreditvärdighet. Så småningom lyckades hon byta lokal till sin nuvarande. Det har varit, och är fortfarande tufft, även om det med tiden har blivit bättre och mer stabilt.

Obetalda räkningar som fastnat hos Skatteverket

Jenny önskar att det såg annorlunda ut för personer som lever med skyddad identitet. Att det fanns system som trots skyddad identitet kan visa vem man är, vad man har gjort och hur man har försörjt sig – något som visar att man faktiskt har existerat.

Hon ser det som ett straff och tycker att människor i hennes situation hindras från att kunna försörja sig och starta ett nytt liv.

– Värst känns det att inte alltid ha kunnat göra rätt för sig, säger Jenny, och syftar på räkningar som förblivit obetalda när de fastnat i brevlådan på Skatteverket och inte nått fram till henne.

Att gå ut i media och berätta, och därmed röja sin identitet, skrämmer henne inte. Mannen som förstörde hennes liv är bosatt på annan ort långt bort. Nu ser hon med tillförsikt på framtiden. Pandemin har satt käppar i hjulen för många branscher, inte minst i hennes, och hon beskriver det ”som ett helvete”. Senaste bokslutet var en smärre katastrof, men nu börjar det hända saker och branschen återhämtar sig.

– Jag har överlevt svårare saker än det här. Jag har ett stort stöd i min sambo och mina kunder. Min dröm är att öppna ett spa i framtiden. Jag mår bra i dag och är inte orolig. Det kommer gå bra.

Tre av fyra med skyddade ­personuppgifter röjs

Antalet personer som lever med skyddade personuppgifter (sekretessmarkering och skyddad folkbokföring) har fördubblats under de senaste tio åren och omfattade cirka 24 000 personer år 2021.

I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats att flytta på grundav våld och hot från en närstående man eller pappa.

En ny rapport – där bland annat 86 kvinnor och 15 barn som i dag lever gömda på grund av män som utövat våld har intervjuats – visar att tre av fyra kvinnor någon gång har fått sina skyddade personuppgifter röjda, och flera av dem har fått sina uppgifter röjda flera gånger.

Svårt få bostad

Hälften av de intervjuade kvinnorna har flyttat minst en gång på grund av röjda uppgifter. Flera kvinnor berättar att de röjts på grund av att information om deras personuppgifter har röjts från till exempel socialtjänsten, domstolar, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, skolor och universitet, Försäkringskassan, skyddade boenden och ­hälso-sjukvården.

Ofta handlar det om att brev och e-post skickas fel och att uppgifter inte maskats (anonymiserats, red. anm.) som de skulle. Över hälften av kvinnorna har hittats av våldsutövaren ­efter det att de beviljats skyddade personuppgifter.

I intervjuerna berättar kvinnorna att det är svårt att få bostad. Detta kan bero på att bostadsköerna är långa och med skyddade personuppgifter är personen mindre attraktiv som hyresgäst.

I intervjustudien framkom att kvinnorna inte får tillgång till hälso- och sjukvård på samma sätt som innan de beviljades skyddade personuppgifter. De berättar om uteblivna kallelser till mammografi och cellprovs tagning. Under pandemin har de haft svårt att boka vaccination mot Covid-19 och flera har haft problem att få vaccinationsintyg.

Missade läkarbesök

Personer som lever med skyddade personuppgifter får sin post förmedlad via Skatteverket. De intervjuade kvinnorna berättar om problem med posthanteringen vilket får stora konsekvenser för dem.

Det händer att posten är försenad eller inte kommer fram alls, vilket kan få till följd att kvinnorna får upprepade betalningsanmärkningar och till exempel missade läkarbesök då kallelser inte når fram i tid.

Kvinnorna berättar vidare att de fått post som skulle gått till andra kvinnor med skyddade personuppgifter och att deras post ibland är öppnad utan att det vet varför. Sju av de intervjuade kvinnorna har fått sina skyddade personuppgifter röjda på grund av posthanteringen.

Källa: Jämställdhetsmyndighetens delrapport Skyddade personuppgifter – oskyddade personer, mars 2022.