Hjärnforskaren: Det händer i hjärnan när vi blir lämnade

En ofrivillig skilsmässa eller separation är en livsomvälvande händelse. En kris där känslor svallar, vi famlar och ramlar. Alla reagerar olika på grusade förväntningar och drömmar om framtiden men gemensamt är att en skilsmässa innebär stress och en ökad belastning på hjärnans känslomässiga system.

Känslor som vrede, förtvivlan, sorg och oro kan dra igång på högvarv och det stora känslopåslaget lämnar lite utrymme åt den mer rationella och förnuftiga delen av hjärnan – vilket i sin tur gör upplevelsen än mer känslosam.

Det är inte konstigt. Eftersom kärlek är avgörande för människans fortlevnad har vi utrustats med specifika strukturer i hjärnan som försäkrar att vi ska förälska oss och hålla samman tillräckligt länge för att uppfostra barn, som i sin tur kan föra generna vidare.

Hot mot överlevnad

Vi är med andra ord programmerade att stå i nära förbindelse med andra sedan urminnes tider. Utan en grupptillhörighet skulle vi inte överleva – skaffa mat och finna skydd – och därför reagerar vi starkt när vi blir bortvalda och utstötta.

När du förlorar en betydelsefull person ger det oss känslan att den förlusten är ett direkt hot mot din överlevnad. Osäkerhet inför det okända. Och, i samband med en separation kan man också förlora gemensamma vänner och partnerns familj.

Att bli avvisad har visat sig ha betydligt större effekter på oss fysiologiskt än vad vi tidigare har trott. Det är därför vanligt att känna stark stress snarare än sorg i det första skedet och när det biologiskt inprogrammerade systemet väl satts igång är det svårt att stänga av.

Men, vad är det då som händer i hjärnan vid en ofrivillig separation från någon vi älskar? Ämnet är minst sagt komplext. En som kan förklara det svåra på ett enkelt sätt är läkaren, hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic.

Du kanske känner igen henne från tv där hon på sitt unika vis berättar hur vår hjärna fungerar. Hon har även skrivit flera populärvetenskapliga böcker, bland annat storsäljaren Hjärnbalans.

Varför reagerar vi så starkt vid en ofrivillig separation?

– Det handlar generellt sett om samma reaktioner som när vi levde på savannen för 40 000 år sedan, där social exkludering var det värsta som kunde hända en människa eftersom det ökade risken att bli uppäten av ett rovdjur. Kroppen förbereder sig mot en potentiell attack genom att kicka igång hela immunsystemet vilket är otroligt stressande.

– Det psykiska smärtsystemet är likt det fysiska smärtsystemet, i stort överlappar de nästan helt, och det gör ont i hjärnan på samma sätt.

Känslor är primitiva

Vi har känslosystemet, där amygdala är en av de primitiva nyckelspelarna. Det bildades tidigt i människans utveckling och har hjälpt oss att överleva. Området har betydelse för stressreaktioner, aggressivitet och rädsla och triggas av okända, obehagliga och obekanta situationer och triggar oss att fly eller fäkta. Känslosystem kan svara på ett hot på 20 millisekunder.

Frontalloben är hjärnans smartaste del och fullt färdigutvecklad när vi 25 år gamla. Den här delen av hjärnan är unik för oss människor och hjälper oss att tänka efter, föra logiska resonemang, dra slutsatser samt kan kontrollera impulserna från amygdala.

– När du är i smärta, kris eller affekt tar känslosystemet mycket kraft när de primitivt impulsiva drar igång, och det enda du tänker på är obehaget.

– Du är med i krig och det finns mindre utrymme för förnuftet. Det fundamentala ruckas i grunden och du har lite hjärnkraft att tänka strategiskt.

Det råder en obalans mellan förnuft och känsla. Katarina Gospic förklarar med att måla upp en bild.

– Förnuft och känsla är som två tryckmätare, när den ena går upp, åker den andra ner.

Hon brukar göra liknelsen att om de primitiva impulserna (känslorna) är en skenande häst så är frontalloben (förnuftet) ryttaren som kan hoppa upp i sadeln och ta kontroll över hästen.

Är känslan starkare än tanken?

– Ja, absolut. Känslor är primitiva, mycket starka och kommer automatiskt. De har mer plats i hjärnan vilket har ökat vår chans till överlevnad genom att ta snabba beslut. Om du blir arg behöver du inte tänka om du är arg eller inte. Att tänka strategisk kommer inte automatisk.

Ta hjälp av vänner vid en kris

Det är under stress som förnuftet lätt lämnar fria tyglar åt våra känslor. Man kan säga att känslohjärnan kidnappar förnuftet vid en ofrivillig separation.

– Därför är det bra om man under en kris kan ta hjälp av vänner som inte har det känslopåslaget. De kan hjälpa dig att hålla dig tillbaka.

Det finns faktorer kopplat till hjärnan som gör att vissa personer kan vara bättre rustade att hantera en svår separation än andra.

– Hur du knyter an beror på hur ditt oxytocin-system ser ut, hur du har blivit omhändertagen som barn, din genetik för psykisk ohälsa, nivåer av olika signalsubstanser av serotonin och din sårbarhet spelar in.

– Grunden till vår lycka finns i vår miljö, kontexten omkring oss och i ett socialt nätverk. Om du har ”resten av byn” med dig så klarar du dig men om din partner är enda personen du har så faller du rakt ut i ensamheten.

Det finns inga kända skillnader mellan hur män och kvinnor hanterar en ofrivillig separation, och det finns inget hemligt recept mot hjärtesorg. Precis som det tar tid att läka en bruten arm så tar det tid att läka och hitta tillbaka till emotionell balans. Men det finns hopp genom ökad medvetenhet och träning.

– Det går att träna sig, du kan träna hjärnmusklerna som kroppens andra muskler.

Vem är Katarina Gospic?

• Ålder: 35 år.
• Bor: Stockholm.
• Karriär: Läkare, hjärnforskare, director of neuro-science på Spinview och driver det egna konsultföretaget Brainbow Labs – författare, konsult och föreläsare.
• Familj: Pojkvän och hunden Nikki.
• Böcker i urval: Hjärnbalans, Den sociala hjärnan och Välj rätt.
• Aktuell: Boken Orädd – med rädslan som drivkraft.

Hjärnan och beteendet – så funkar det

• Amygdala är vår primitiva känslostruktur som triggas av okända, obehagliga eller obekanta situationer och som ställer oss inför att fly eller fäkta.
• Striatum är vårt belöningscentrum som ger oss belöningar av sådant vi tycker är roligt och som uppmuntrar oss att fortsätta med det beteendet.
• Prefrontala cortex, frontalloben, är den smartaste delen av hjärnan och kan reglera impulserna och ta kontrollen över den mer primitiva och känslomässiga hjärnan, amygdala och striatum. Där finns logik, beteendehantering, resonemang och färdigheter.

Tips för att gå vidare efter en kris

1. Skriv ner dina tankar och känslor i en dagbok.
2. Prata med vänner som kan ge stöd och råd när känslorna tar överhand. När vi speglar oss i varandra gör det ofta att vi känna oss mindre ensamma i vår upplevelse.
3. Våga vara öppen mot din omgivning och berätta vad som har hänt.
4. Isolerar du dig för länge kan det leda till ökad nedstämdhet. Försök att ta dig ut och träffa personer du tycker om för att hämta kraft och få stöd.

Så tar du kontroll över dina reaktioner

1. Självmedvetenhet

När du är i en situation och får ett påslag av en stark känsla, till exempel en person som gör dig arg. Tänk: Nu triggade den här personen mig jättemycket. På så sätt har du ett val på hur du ska reagera.

2. Ställ om ditt fokus

I stridens hetta, ta ett mentalt steg tillbaka. Tänk: Låt oss fokusera hur vi ska separera på bästa sätt.

3. Känsloreglering

Hjärnan kan hämma impulser, till exempel framför en godishylla kan du hämma impulsen att köpa en chokladkaka. Du kan hämma en impuls i vilken situation som helst. Du kan välja att inte reagera på en impuls. För att styra impulser kan du träna den här typen av tankar i olika vardagssituationer.

4. Träna, god sömn och bra kost

Det är mycket lättare att bli känslomässig när kroppen är i obalans. Skapa bra förutsättningar genom fysisk aktivitet, god sömn och bra kost då blir det mycket lättare att hantera jobbiga känslor och agera rationellt. Känslor av vrede, sorg och oro tar ofta över när man blir lämnad av den man älskar.

Det finns kemiska processer bakom glädjen i en förälskelse.

Kemin styr känslorna

Vad är det egentligen som händer i hjärnan när du blir förälskad? Till stor del handlar det om kemiska signalämnen.

Insikten om den kemiska processen som äger rum i hjärnan när man är förälskad kan göra det enklare att förstå varför man kan känna sig beroende av sin före detta vid en ofrivillig separation.

Under förälskelsefasen är det de kemiska signalämnena, vilka överför information mellan cellerna, som frigörs i känslohjärnan och som ger upphov till kraftiga känslor av njutning. Det som händer rent kemiskt när du blir kär är att hjärnan får sig en dusch av belöningsämnet dopamin, som även frisätts till exempel när vi äter choklad.

Men, att bli förälskad ger ett betydligt större dopaminpåslag än att äta en chokladkaka, därför blir den euforiska känslan så stark.

Överföringen sker helt automatiskt, och är densamma både när man blir rädd och när man blir förälskad. Den förälskade kan bli irrationell och göra helt oväntade saker när hjärnans förstånds- och kontrollområde (frontalloberna) loggar ut och lyckokänslorna tar över.

Samtidigt som dopaminet ökar så minskar nivån av serotonin, den signalsubstans som ansvarar för känslor av frid, tillfredsställelse och välmående. Bristen på serotonin gör att du känner dig orolig, rastlös och besatt av tanken på den du älskar, och gör dig mer impulsiv.

Förenklat: Dopamin fungerar som en gas i hjärnans nervceller, medan serotonin bromsar. Vid förälskelse får dopaminet trampa gasen i botten, utan inblandning av bromsen serotonin.

Statistik: Så många skiljer sig

År 2018 var det totalt närmare en miljon personer (991 658) som var skilda och inte hade gift sig igen. Samtidigt var närmare 3,4 miljoner personer i befolkningen gifta. Om man tittar på alla äktenskap som upplöstes under 2018 så hade de varat i genomsnitt i 30,7 år. De som upplöstes genom skilsmässa hade varat i 11,3 år och de som tog slut genom dödsfall hade varat i 47,1 år. Skilsmässorna är vanligast bland personer som är mellan 35 och 49 år gamla.

Under 2018 ägde 24 958 skilsmässor rum i Sverige, det är nästan 1 000 fler skilsmässor än året innan. Antalet skilsmässor har varierat under 2000-talet, men trenden har varit stigande.

Lägst antal var det 2005 då cirka 21 000 gifta par gick skilda vägar. Högst antal var det 2013 med cirka 27 000 skilsmässor. En ny undersökning visar att riskerna för skilsmässa ökar i grupper där paren var under 25 år, där det var stor åldersskillnad eller stor skillnad i utbildningsnivå och livsstil. Det är vanligare med skilsmässor bland par med låg utbildning.

Källa: Statistiska centralbyrån, SCB 

Av Annika Nilsson

Foto: Jenny Hammar, TT/Shutterstock