Helena Hysén får hatbrev efter serien Hyséns
Om det är någon som ”alla” verkar ha en åsikt om så är det Helena Hysén, fotbollsikonen Glenn Hyséns exfru. Speciellt efter reality-serien Hyséns på kanal 5, vars andra säsong hade premiär nu i februari.
Det har blivit många rubriker och löpsedlar. Och även hatbrev. Men trots allt detta tackar Helena vänligt ja till en intervju hemma i Örgryte.
Det luktar gott av doftljus när hon öppnar sin dörr och hon ser precis likadan ut som på tv. Fyrarumslägenheten är som klippt ur ett inredningsreportage.
– Jag älskar att inreda, kommenterar hon själv saken.
Och den som följt serien Hyséns vet att hon gärna lägger sig i sonen Antons val av gardiner …
Glenn charmade alla
I 27 år var Helena gift med fotbollslegenden Glenn Hysén. Och nu ska hon berätta hela historien från början.
Året var 1986, fotbollslaget IFK Göteborg vann det mesta som gick att vinna. Glenn, mittbacken, charmar alla med sitt spel och sin utstrålning.
– Han var ju så läcker, och vältränad. Man dog ju varje gång man tittade på honom, minns Helena.
Många i laget bodde i Kallebäck i Göteborg. Det gjorde även Helena. Genom fönstret såg hon Glenn hämta och lämna sin bil efter matcher och träning.
– Jag visste ju att han hade en lägenhet längre ner på gatan.
En dag hade Helena varit hos tjejkompisen Karin som bodde några kilometer bort.
– Jag sa till henne: ”I dag ska jag stoppa honom. Jag kan inte ha det så här längre”.
Helena gav Glenn sitt visitkort
Helena hade räknat ut hur dags Glenn brukade dyka upp på parkeringsplatsen efter hemmamatcherna. Just den här dagen var det Norrköping som gällde. Det var den 4 maj. Helena minns det hela väl.
– Det är inte klokt egentligen. Jag hade högklackade gröna skor, samma färg som gurkan i tzatzikin, säger Helena och viftar mot uppläggningsfatet på bordet. Gröna ridbyxor som var modernt på den tiden, minns du? Och en grön tajt kavaj med dragkedja.
Helena gör en paus för att hälla upp kaffe. På bordet har hon dukat fram en nyttig buffé; melon, mozzarella, parmaskinka och tzatziki.
Hon bjuder varsågod innan hon fortsätter berätta:
Glenn dök upp i sin bil. Helena låtsades hjälplös. Han stannade och vevade ner rutan.
– ”Det är något fel på bilen”, sa jag.
På nära håll var han ännu snyggare.
– ”Jag vet inget om bilar”, sa Glenn, men stegade ändå ut i sina vita byxor och vita tröja som det stod New York på.
Han lyfte på motorhuven, drog i några kablar och bilen startade.
– På den tiden jobbade jag på ett dataföretag, berättar Helena. Jag tog upp ett visitkort och tackade för hjälpen. Efter fem minuter ringer han: ”Ska vi ta en middag?” ”Visst, i morgon, du kan väl komma till mig”, svarade jag.
Och han kom.
Utstött bland fotbollsfruarna
De inledde ett förhållande, men med alla journalister och fotbollsmänniskor runt omkring insåg de att de snart skulle bli avslöjade. Glenn var ju nämligen redan gift.
– Jag ville inte vara älskarinna, säger Helena. Så jag sa till Glenn att han måste ta ett beslut. ”Antingen väljer du mig eller så stannar du där du är”. Efter tre veckor ringde han och sade: ”Jag har gjort mitt val. Jag flyttar in till dig i morgon”.
Sedan följde ett liv i sus och dus. Fast inte på en gång.
– På den tiden var IFK som en enda stor familj och alla umgicks med alla, även fruarna så klart.
Helena fick sitta ensam på matcherna. De andra höll på Glenns ex-fru.
– De gick inte på Glenn och sa: ”tänk dig för” eller vad som helst. På ett sätt kan jag förstå dem. De kände sig hotade – kunde någon ta Glenn ifrån hans fru så kunde det hända vem som helst.
– Men jag var singel när vi träffades. Glenn var ju gift. Han om någon borde ju veta att han var gift. Det var ingen som tvingade honom att ringa mig efter fem minuter …
De andra fruarna hälsade inte ens på henne, minns hon.
– De träffades utan att jag var medbjuden. Men jag tog mig igenom det, minns Helena.
En spännande tid
Så kom proffstiden. Helena och Glenn fick barn, sonen Alexander, och flyttade till Florens när Glenn blev värvad till Fiorentina. Kurre Hamrin, fotbollsikon och nästan gud i Italien, och hans fru Marianne tog sig an Glenn och Helena som om de var en del av familjen.
Och det fanns fler svenskar där. Som Sven-Göran ”Svennis” Eriksson och hans fru Anki.
– Fast Svennis var ju tränaren. Skulle man träffa dem så fick man nästan klä ut sig. Ibland kom Anki med peruk och glasögon. Annars kunde det lätt bli ”han får spela bara för att de känner tränaren …”
Varje dag tog Helena med sig sonen Alexander ut och promenerade och gick till lekplatsen. Men på måndagar var det nästan omöjligt att gå ut. Då diskuterades nämligen vad som hade hänt under söndagens fotbollsmatch.
– Man möttes av hat eller glädje. De gapade och skrek ”Señora, din man är värdelös” om det gått dåligt. Hade de vunnit så ville de bjuda på något: ”Señora, kom hit”. Tisdagar var något lugnare. Men på onsdag eftermiddag började de diskutera den kommande matchen.
– Pisa var grannlaget, vann Fiorentina mot Pisa var det fest. Men vann de över Juventus, Napoli eller Milan slickade de marken efter en …
Men att vara fotbollsfru innebar också skyldigheter.
– En gång i månaden skulle man delta på fanmöten på klubbarna runt om i byarna. Då var det uppklätt, smycken, örhängen och högklackat som gällde, i 50 graders värme ibland. Inte konstigt att man blev smal som en tråd.
Helena och Glenn gifte sig 1987. Bröllopet stod i Lundby gamla kyrka.
– Glenn var ledig i två dagar i samband med julafton så vi gifte oss då.
Helenas brudklänning var en vit dröm med kristaller, tio meter slöja med fyra underkjolar. En sömmerska i Florens sydde den.
Bröllopsmiddagen hölls på Restaurang Gripsholm.
– Vilken fest! 120 gäster, minns Helena.
Stylist och butler
Sedan kom Liverpool-tiden, när Glenn var proffs i England.
– Vi bodde i Southport. Det var som i Beverly Hills, berättar Helena. Bara rika familjer. Barnen skjutsades till skolan i Rolls Royce. Det var aftonklänningar, flotta kläder, egen butler, egen stylist.
Spelarfruarna träffades en gång i veckan.
– Jag sprang mycket på den tiden, även när jag skulle till spelarfruarnas träffar. En gång hade jag på mig en kycklinggul träningsoverall när jag kom dit. De fick nästan chocken där de satt i sina Chanel-klänningar. Men mycket blev förlåtet: ”Hon är ju från Sverige”.
1990 föddes sonen Anton i Liverpool.
– Jag beslöt mig för att ta med en barnflicka från Sverige, som bodde hos oss i två år. Hon var helt fantastisk. Min lille Anton sov knappt en hel natt. Han var öronbarn. Opererades 30 gånger och var dessutom hyperaktiv.
Liverpool-tiden var nog den roligaste, tycker Helena.
– Vi fick många vänner, inte bara inom fotbollen. Man kände alla. Men Glenn längtade hem. När Annie föddes 1994 bodde vi i Sverige.
Men säg den lycka som varar för evigt. 2011 kraschade allt. Helena var 49 år och Glenn 51 år.
– Det var på julafton. Glenn och jag satt och pratade vid köksbordet. I vanliga fall hade han alltid sin mobil i jackan, men nu hade han lagt den på bordet. Plötsligt kom det ett sms.
Helena öppnade telefonen och fick se ett foto på en tjej. I meddelandet stod: ”Har du sagt det till henne ännu? Vi träffas i kväll då”. Helena ställde Glenn mot väggen och han erkände till slut.
– Jag slängde ut honom samma dag, sedan dess har vi inte varit i samma rum.
Hon pratar om chocken när otroheten avslöjades.
– Jag såg inga tendenser på att Glenn skulle göra en sådan grej mot mig. Aldrig att han skulle varit otrogen. Både han och jag har haft tusentals chanser. Men vi var så lyckliga. Även om folk flirtade och höll på. Vi brydde oss inte. Vi var så stolta över att vara med varandra. Därför tog det mig ännu hårdare.
En ny kille
Men hon minns gärna den gamle Glenn.
– Vi kompletterade varandra så grymt bra. Han var världens snällaste. Nu känner jag inte honom inte på det sättet längre. Vi har vuxit ifrån varandra.
Egentligen är de fortfarande som gjorda för varandra, säger Jessika, Helenas kompis som kommit över på besök. Hon har känt både Glenn och Helena sedan 1990-talet.
Men Helena slår ifrån sig. Aldrig. Den tiden är över.
Förresten har Helena en annan kille på gång. Hon visar en bild i mobilen.
– Fast det är svårt att ta steget. Man vill ju inte bli sårad en gång till, säger hon.
När äktenskapet med Glenn tog slut efter 27 år var det många som sa att de bara väntat på den dagen, berättar Helena. Att dålig karma går igen: ”Du skulle aldrig tagit Glenn den där gången …”
Och hon väcker fortfarande mycket reaktioner, speciellt efter medverkan i tv-serien. Helena berättar om hatbreven som i dag kommer i en stadig ström. Förr handlade de ofta om att hon var en ”blond bimbo”, och att hon inte borde ha gått emellan Glenn och hans förra fru.
Nu handlar de mest om att hon måste byta efternamn – ta bort Hysén, eftersom Camilla ska heta det nu. Det kommer även hatmeddelande i mejl och sms, från dolda nummer och kontantkort.
– Anton säger att jag inte ska bry mig om dem. Men det är helt sjukt! Och vad har man att sätta emot en ikon?
Men hon poängterar att hon inte är bitter.
– Jag har haft ett fantastiskt liv med Glenn och barnen. Felet var att jag inte tänkte på mig själv. Utan bara stöttade och stöttade. Jag skulle ha tänkt på att vidareutbilda mig, läsa på distans under åren utomlands. Skaffa ATP-poäng och pensionsspara. Men tiden går så fort när man har roligt … Vem tänkte på att äktenskapet kanske skulle spricka efter 27 år och planera för det?
En snackis
Hon vill inte säga något om Glenns nya partner Camilla, som han varit sambo med i tre år, och som även medverkar i tv-serien.
Helena träffade varken Glenn eller Camilla under någon av inspelningsdagarna för den första säsongen. Serien om Hyséns hade länge varit på tal. Till och med innan Wahlgrens värld, enligt Helena. Till slut nappade Glenn och Anton på erbjudandet.
Men det fanns ett problem för Anton, och hans yngre syster Annie som också deltar i serien. Hur skulle de kunna göra en tv-serie utan sin mamma, som de umgås så mycket med?
Så Helena blev också tillfrågad om att medverka.
– Meningen var att jag bara skulle vara med i ett avsnitt men så ville de ha mer och så blev det.
En sak är klar – Hyséns blev en snackis och tittarsuccé. Men i säsong två är Helena inte med så mycket.
– Det har inte spelats in något nytt med mig, säger Helena.
Men hon är inte helt försvunnen.
– Det finns förinspelat material så jag dyker upp i små klipp.
Av Marie Corneliusson