Helen Sjöholm och Anna Stadling har varit vänner i 40 år – firar med ny skiva och julturné

Värme, vänskap, humor, skratt, ödmjukhet, tillit och kärlek till livet och musiken – det är några ord som kännetecknar vännerna Anna Stadling och Helen Sjöholm. Två sångerskor som med sina röster berör, och sjunger i en samklang där det stundvis är svårt att skilja på vem som är vem.

Deras vänskapsresa började i grundskolan i Sundsvall. Eller som Anna berättar, att de faktiskt möttes för första gången på BB i Sundsvall 1970. Helen och Anna föddes nämligen med bara en dags mellanrum, då ovetandes om att de i framtiden skulle stå på scen tillsammans.

Det här är Helen Sjöholm och Anna Stadling

Namn: Anna Stadling och Helen Sjöholm

Ålder: Båda är 52 år.

Bor: Stockholm.

Familj: Anna är gift med Pecka och har ett barn, Helen är gift med David och har tre barn.

Instagram: @annastadling och @helensjoholmofficial

Hemsidor: annastadling.com och helensjoholm.nu

Aktuella med: Julskivan Snö & Marschaller som släpps 28 oktober samt en Sverigeturné med samma namn mellan 19/11–20/12. Se datum längre ner.

Båda beskriver vänskapen som inspirerande, berikande och värdefull, där de alltid kunnat och vågat vara sig själva.

– Med dig, Helen, har jag alltid kunnat vara den jag är, oavsett i vilken situation jag befunnit mig i livet, säger Anna.

– Detsamma för mig, jag känner likadant, kontrar Helen.

Efter reklamen: Se ockå: Så är du en bra vän – de viktigaste egenskaperna

Aldrig känt konkurrens eller avundsjuka

Vi träffas på ett fik i Stockholm. Anna är först på plats, och några minuter senare kommer Helen. Anna beställer en cappuccino och Helen en kanna te. Det första som slår en när man träffar de båda tillsammans är deras varma, djupa och öppna personligheter.

Jag har alltid beundrat hur du skriver egna låtar och texter utifrån ditt liv. Det har jag ofta önskat att jag kunnat

Helen Sjöholm

Och det går inte att ta miste på att de känner varandra väl. De fyller i varandras meningar när något ord, årtal eller en viktig händelse i deras historia saknas. När någon av dem fäller en humoristisk kommentar, brister den andra ut i skratt.

– Det är så värdefullt att ha en vän som Anna, säger Helen.

Trots att de båda befunnit sig i musikbranschen de senaste trettio åren har det sällan funnits konkurrens eller avundsjuka. De har i stället stöttat och lärt av varandra. Helen tar en klunk te och tittar mot sin vän.

– Jag har alltid beundrat dig Anna, hur du skriver egna låtar och texter utifrån ditt liv, och hur du levererar dem. Det har jag ofta önskat att jag kunnat.

Anna möter Helens blick och svarar:

– Jag har alltid fascinerats av din röst, din enorma musikaliska bredd och inte minst av din leverans av texter. Jag minns alltid att min pappa sa: ”Åh, Helen kan sjunga ut orden som ingen annan kan.”

Anna Stadling och Helen Sjöholm showade ihop

De har båda en stark kärlek till sin hemstad, där allt började för 40 år sedan.

Anna, då 12 år gammal, flyttade med sin familj från Klockarberget i Njurunda in till Skönsmon i centrum och började i samma skola som Helen. De gick i parallellklasser och lärde känna varandra mer när de började i samma kör på Kulturskolan.

– När vi var 14 år började vi göra shower tillsammans. Vi gick hem till mig efter kören, satt i mitt rum och pratade musik, berättar Helen.

Anna fyller i:

– Vi fann varandra genom musiken, kan man säga. Helen inspirerade mig mycket redan då. Med tiden växte en stark vänskap fram mellan oss.

Din unika ton och röst var någonting utöver det vanliga

Anna Stadling

Båda har vuxit upp i familjer där musiken betytt mycket. Annas pappa var en känd sångare i Sundsvall och i Helens familj har det handlat om livemusik och teater.

– Våra familjer har varit engagerade och stöttande under hela vår resa, fast på olika sätt skulle jag säga, säger Helen.

Umgicks dygnet runt och pratade om livet

Deras vägar skildes åt när Anna bestämde sig för att studera på musiklinjen i Härnösand. Då var hon 16 år gammal.

– Du har varit tydlig hela tiden med vad du längtat efter, du har vetat att det här ska jag satsa på, det har jag avundats dig, säger Helen.

– Men samtidigt har jag trevat mig fram och försökt förstå vilken genre jag hör hemma i, säger Anna, tystnar och funderar ett slag.

– Jag minns så väl när jag hörde din röst. Din unika ton och röst var någonting utöver det vanliga, säger hon till Helen.

När de var 17 år blev de utvalda att uppträda och representera Sundsvalls kommun i Björneborg, i Finland.

– Vi umgicks dygnet runt och pratade om livet på nätterna. Vi talade om vilka vi ville vara och vad vi ville med musiken. Tänk Anna, att då drömde vi om att kunna leva på musiken, och det kan vi båda göra i dag, det är fantastiskt, säger Helen.

De började göra musikuppträdanden ihop. De hyrde kyrkor runt om i Sundsvall och satte ihop julkonserter, en tid som båda minns tillbaka på med värme.

– Julen har alltid varit speciell och en gemensam nämnare för oss, säger Anna.

Helen Sjöholm gick på Kulturama

När Anna hade gått klart musiklinjen flyttade hon till USA ett år, och mellanlandade en period i Sundsvall innan hon som 20-åring flyttade till Stockholm för att plugga på Musikhögskolan och helhjärtat satsa på musiken. Hon skrev låtar, sjöng och uppträdde.

Helen gick gymnasiet i Sundsvall, hon hade fått höra av sina föräldrar att hon skulle satsa på en utbildning för att sedan kunna ta upp musiken igen.

– Och jag förstår vad de menade, de ville att jag skulle ha en grund att stå på, och en utbildning att luta mig mot.

När Helen var 18 år blev hon kontaktad av den före detta teaterchefen i Västernorrlands län.

– Han skrev texter och låtar och ville att jag, han och en till musiker skulle testa på ett samarbete.

Nu hade vi kontakt via sms och brev, på den tiden fanns inte mejl

Anna Stadling

Under nästkommande 18 månader förstod Helen att det var musik hon ville jobba med.

– Vi turnerade intensivt och jag lärde mig så mycket. Mina kollegor uppmuntrade mig att våga ta steget, att inte tappa musiken i mitt liv. De fick mig att tro på mig själv. Där och då bestämde jag mig för att söka in på en tre månader lång kurs på Kulturama i Stockholm, och flyttlasset gick till huvudstaden, berättar Helen och fortsätter:

– Jag studerade tre timmar per dag och jobbade med att städa toaletter och klassrum andra halvan av tiden. Jag behövde tjäna pengar, jag minns att mitt boende var superdyrt, säger hon med ett skratt.

Viktiga för varandra både i vänskap och karriärerna

Efter den korta utbildningen blev det tio år i Malmö. Helen började jobba med musikaler, film och musik.

– Här gled vi isär – inte som vänner, men våra möten blev inte lika frekventa. Nu hade vi kontakt via sms och brev, på den tiden fanns inte mejl på samma sätt, säger Anna.

Helen återkommer till styrkan i deras vänskap. Hur de har kunnat prata obehindrat med varandra om allt, varit öppna med alla tvivel och funderingar.

– Vi har helt enkelt varit viktiga för varandra både i vänskap och för våra karriärer. För att inte tala om stödet vi haft när kärleken utmanat, säger Helen.

Anna lägger till:

– Ja, det är underbart att jag alltid har haft dig Helen, du har funnits där, i både små och stora händelser i livet.

Anna Stadling fick cancer samtidigt som sin make

Anna tystnar och berättar om den tuffa tid hon gick igenom när hon och hennes man Pecka fick cancer samtidigt mitt i livet, och ingen visste hur det skulle bli. Då fanns Helen där.

Det var hösten 2015 som Anna efter en mammografi fick veta att hon hade kalkfyllda områden i sitt vänstra bröst – vilket krävde operation och strålbehandling – bara ett par veckor efter att hennes man diagnosticerats med prostatacancer. Hela bröstet måste tas bort, och prover togs för att undersöka om cancern hade spridit sig till lymfsystemet.

Medan familj och vänner tog hand om Annas och Peckas då femårige son opererades de i januari respektive februari 2016. Tack vare att Peckas cancer upptäckts i tid gick operationen bra, och när Anna vaknade upp från sin narkos fick hon veta att cancern varken hade spridit sig eller att man hade hittat någon utvecklad tumör.

– I dag är både jag och min man friskförklarade och vi är ödmjukt tacksamma för det. Det är en konst att våga vara i det och njuta av livet, säger Anna.

Gör julturné med skivan Snö & Marschaller

År 2018 gjorde Helen och Anna julturnén Sånger i vintertid tillsammans, och 2021 släppte de singeln Julen kan hjälpa. I samband med den gjorde de tre exklusiva spelningar i Visby och Vara.

I år släpper de julskivan Snö & Marschaller och ger sig åter ut på en julturné genom Sverige i november och december. Helen och Anna berättar att de tolkar låtar och gör om dem till sina egna, och för dem båda är det en process där de får skapa och använda sina kreativa sidor.

– Det är underbart och berikande att arbeta ihop med Helen, det är så enkelt. Vi behöver aldrig fundera över hur den andra tänker, här är vi så lika, berättar Anna.

– Ja, ibland när vi gör en spellista, då behöver vi inte diskutera. Om jag flyttar på en låt så instämmer du direkt, det är som att vi läser varandras tankar, säger Helen.

Deras likheter är många och lätta för båda att beskriva, där bland annat ledorden är kreativitet, livsglädje och nyfikenhet på livet. Men när jag frågar om deras olikheter tar det stopp.

– Vi måste fundera på vad är vi olika på, något måste vi kunna hitta, säger Helen.

– Jo, jag kommer på en sak. Du är strukturerad, det är inte jag, säger Anna. Du har total kontroll hemma. Själv behöver jag börja skapa mer ordning i hemmet.

Helen skrattar och fyller i:

– Kaos kan yttra sig på olika sätt, min tidsoptimism till exempel?

Vänskap handlar om att stötta varandra

Hur gör man då för att hålla en vänskap vid liv så här länge?

– Det handlar om att stötta varandra, men att ge varandra luft och inte sitta fast med någon. Det skulle inte gå om jag kände att någon höll fast mig, säger Anna och Helen instämmer.

Något som kännetecknar både Anna och Helen är deras sprudlande livsglädje, som skiner igenom både i musiken och deras inställning till livet.

– Livet har så mycket att ge. Jag har nog förlikat mig med att det går upp och ner. Det är både enkelt och svårt att finnas och leva här, men varje dag är unik, säger Anna.

– Ja, verkligen, livet är här och nu. Det känns som om vi blir mer och mer påminda om att inte ta något för givet, säger Helen.