Hantera härskartekniker – så här gör du

Att bli utsatt för härskartekniker på ett eller annat sätt är inte ovanligt – och kanske tänker du ibland efteråt: ”Jag skulle ju sagt så här…”.

Enligt Camilla Ländin, organisationskonsult och författare till boken Härskartekniker – identifiera, hantera och förebygga, använder vi oss alla av härskartekniker då och då. Några gör det medvetet, andra gör det omedvetet.

– Det är väldigt vanligt, och jag brukar säga att i princip använder sig alla vuxna människor av de här teknikerna. Vissa av dem är grova, men det finns också de som är lite ”lättare”. I grunden handlar det om att manipulera andra, få sin vilja igenom, etablera makt och slippa undan, säger hon.

I somliga fall är härskartekniker en del av en jargong på en arbetsplats. Kanske har man en sexistisk jargong, eller en homofobisk jargong. På andra ställen är man mer angelägen om att undvika härskartekniker.

– Många använder härskartekniker utan att tänka på det, men det finns också en del som gör det medvetet, även om jag tror att det är mindre vanligt.

Män och kvinnor använder härskartekniker

Camilla påpekar att både män och kvinnor använder sig av härskartekniker, och att båda könen är utsatta för dem. Men vi använder dem ofta lite olika.

– Kvinnor brukar i högre grad så kallade ”Jante-tekniker” – att du inte ska tro att du är någon och inte tro att du är bättre än någon annan och så vidare. Men även kvinnor kan använda sig av sexistiska tekniker, säger hon.

Våld i relationer: Här är varningstecknen – och hjälpen

Läs mer

Särskilt unga män i kvinnodominerade yrken kan, enligt Ländin, uppleva att de utsätts för härskartekniker som baseras på stereotyper, som till exempel att män har svårt att göra flera saker samtidigt eller ha två tankar i huvudet på samma gång.

Härskande män ofta förminskande

Män å andra sidan använder sig ofta av härskartekniker mot kvinnor som får dem att känna sig ”mindre”.

– ”Lilla vän” är en slags verbal klapp på huvudet – ”det kanske är svårt för dig att förstå…”, exemplifierar Ländin.

Utöver det upplever vissa kvinnor objektifiering, vilket innebär att deras utseende får mer fokus än vad de säger och vad de bidrar med på jobbet.

– Men det kan också handla om saker som att män vänder sig mot andra män när de pratar och att kvinnor inte blir hörda – till exempel att flickor som räcker upp handen i skolan blir ignorerade.

Även Helene Tronstad Moe, vid Institutet för ledning och organisation på Högskolan Kristiania i Norge, påpekar att det inte är bara är kvinnor som upplever härskartekniker.

Kan användas på många olika sätt

– Traditionellt har nog många uppfattat att detta är något som särskilt drabbar kvinnor, men det är nog många män som också upplevt det här. Kanske speciellt om man är ny på en plats, ung, ses som lite kaxig eller liknande, säger hon.

Ann Söderlund: Mina vänner var oroliga för mitt liv

Läs mer

– Teknikerna används för att skapa tvivel om en annan persons värde, lämplighet eller kompetens. Till exempel kan en vuxen person som använder härskartekniker anspela på en kollegas ”kvinnlighet” mot en kvinnlig kollega, men istället komma med nedsättande kommentarer som handlar om ålder eller brist på erfarenhet om personen ska hota en yngre, manlig kollega, säger Helena.

Av Trine Solberg

Svensk bearbetning: Charlotte Silfverberg

Foto: Eva Kronfält Thorvinger och Unsplash.com

Detta är härskartekniker

Läsarberättelse: Jag blev utfrusen på jobbet

Läs mer

Psykologen Berit Ås, som gjorde de fem olika typerna av härskartekniker kända på 1980-talet, delade in dem i följande kategorier: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam. Camilla Ländin lägger till sju till:

• Projicering: Att överföra obehagliga tankar och händelser på andra personer.
• Komplimanger: ”Du som är så duktig.”
• Hierarkier: ”Det är jag som bestämmer” eller ”Jag är så obetydlig”.
• Tid: Att något är nytt är det enda argumentet för att byta ut något gammalt.
• Stereotyper: Reducerar en person till att vara en representant för sitt kön, sin ålder eller något annat.
• Spela offer: Att frånsäga sig ansvar.
• Relativisering: Att förminska värdet av andras arbete.

7 råd om hur du bemöter härskartekniker

1. Håll huvudet kallt: När du bemöter härskarteknik på ett sakligt och kontrollerat sätt kommer den som använder tekniken att inse att den har liten effekt på dig.
2. Analysera: Försök att analysera vilka tekniker som används mot dig – det kan vara himlande blickar, ohövligt språk, hånskratt, oönskad kroppskontakt eller oförskämt kroppsspråk. I det här läget kan det vara aktuellt att försöka hitta andra i samma situation. Finns det fler som uppfattar samma saker som du gör?
3. Undvik personangrepp: Försök att inte gå in på det personliga. Det kommer bara att föra med sig att personen som utöver härskarteknik uppnår det han eller hon vill. Syftet bakom är att skapa osäkerhet och få dig ur balans.
4. Fråga utövaren om kroppsspråk och/eller ordval: Ställ gärna en direkt fråga till den som utövar härskarteknik vad han eller hon menar till exempel blicken som personen ger dig. Den här typen av konfrontation bör du hantera på ett så lugnt och sansat sätt som möjligt. Den som använder teknikerna är inte alltid helt medveten om hur de upplevs av mottagaren. Att anklaga andra för att använda härskarteknik kan upplevas som en härskarteknik i sig. Var konkret när du frågar om vad som var meningen med beteendet du la märke till.
5. Prata med någon: Ta gärna upp problemet med din närmaste chef eller skyddsombud. Trakasserier är ett brott mot diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.
6. Låt dig inte bli nedtryckt: Kom ihåg att det inte är dig det är något fel på – försök stå emot att låta den som utövar härskartekniker påverka dig negativt mentalt.
7. Få det skriftligt: Om du upplever att du blir utsatt för härskartekniker kan det bidra till osäkerhet runt vad dina arbetsuppgifter och ansvarsområden faktiskt är. I sådana situationer kan det vara bra att få viktiga beslut skriftligt. Skriv gärna korta referat från möten och be om respons om det är något den andra parten inte håller med om. Spara också mejl – då säkrar du dokumentation om det skulle uppstå tvister framöver.

Källa: Helene Tronstad Moes, Institutet för ledning och organisation vid Högskolan Kristiania