Han ville ha bilder på mina bröst
Jag var 28 och träffade Tobias på tåget hem från en släktings begravning. Släktingen hade inte stått mig särskilt nära, men en begravning är ju alltid känslosam och det kändes befriande att få tillbringa de där timmarna med någon som var rolig och lätt att prata med.
När jag klev av tåget hade vi lagt till varandra som vänner på Facebook.
I början var det bara där vi hade kontakt. Främst i privat chatt. Vi pratade om allt möjligt och jag var attraherad. Det var tydligen ömsesidigt och efter några veckor var stämningen väldigt flörtig. Då föreslog han att vi skulle flytta över samtalen till telefon.
Efter det första telefonsamtalet växte mitt intresse. Vi pratade nästan varje dag och ofta via Skype.Efter ett tag kom frågan om bilder. Kunde jag tänka mig att skicka en bild på brösten?Jag sa nej, men snart tog han upp det igen. Han berättade om andra kvinnor som han träffat på nätet och hur de bytt bilder med varandra. Att det var väldigt vanligt och något helt naturligt nuförtiden – speciellt så här vid kontakt över distans.Min dotter har blivit sexuellt trakasseradLäs mer
Jag kände mig illa till mods, men tänkte samtidigt att det kanske var jag som var pryd. Jag försökte skjuta det där ifrån mig och i stället fokusera på när vi skulle träffas. Det var något vi båda ville, men det var lite klurigt att få till en helg som passade, speciellt som vi bodde i olika delar av landet.
Till slut bestämde vi att han skulle komma till mig några månader senare.
Nu verkade han se det där med bilder som en självklarhet. Han drog upp det i nästan vartenda samtal och blev frustrerad när han inte fick som han ville.
Till slut försökte han manipulera mig för att få sin vilja fram.
Det började med en antydan om att vi inte var ”exklusiva”, det brukade han bli först när tjejen visat sig ha en ”seriös” inställning. Med seriös menade han villig att dela med sig av intima bilder.
Jag trodde först inte att han menade allvar och frågade varför det var så viktigt med bilder när vi ändå snart skulle träffas. Men Tobias tillintetgjorde mina argument tills jag satt där och kände mig fånig.
– Men kom igen nu, sa han en kväll. Hur svårt kan det vara att ta en bild?
Då var det snubblande nära att jag gjorde honom till viljes, men i efterhand är jag glad att det inte blev så.
Han berättade om andra kvinnor han hade haft kontakt med och hur han prioriterat dem han fått bilder av.
– Det blir ju så, sa han. Det är ju dem som man kommer närmast.
Han antydde också att jag inte var den enda som han hade kontakt med, vilket alltså kunde innebära att jag inte heller var den enda som han funderade på att träffa.Tobias hade ett sätt som gjorde mig osäker och förvirrad. Han fick mig att tänka att det kanske trots allt var hans sätt som var det ”normala”. Men samtidigt väckte det han sa min svartsjuka. Jag tror att det var det han var ute efter.Han ville provocera fram en reaktion som fick mig att göra som han ville.Så lyckas du med nätdejtingLäs mer
Till slut berättade jag för en väninna om hur han höll på, och det var först när jag fick prata med någon annan om det här som jag själv hörde hur idiotiskt och orättvist det lät.
Jag avbokade vår träff och förklarade varför jag bröt kontakten.
Han försökte framställa mig som överkänslig och fånig, men vid det laget brydde jag mig inte längre om vad han sa.
Det där blev sista gången vi hördes av och jag är glad att han visade vem han var – innan vi träffades för att tillbringa en hel helg tillsammans.