De har funnit varandra i ensamheten: ”Vi sitter i samma båt”
Då startade hon en grupp på Facebook; Alone Together, som snabbt blev populär och nu har över 130 deltagare.
Man äter lunch, har syjunta och speljunta, går på promenader och konserter.
– Jag är lite överraskad över att vi blev så många så snabbt, säger Karin.
Alla i gruppen är ensamstående. De allra flesta är kvinnor, och majoriteten är pensionärer. Flera är relativt nyinflyttade till Västervik, den charmiga lilla staden vid Östersjön och genom Alone Together har de fått nya vänner och större nätverk.
Gruppens grundare Karin Lingmar, 77, kommer ursprungligen från Sörmland, och hade bott i Kalmar i 40 år när hon för några år sedan träffade en man och flyttade till honom i Västervik. Men kärleken tog tyvärr slut, och Karin var ensam igen. Att flytta tillbaka till Kalmar var inget alternativ. Hon hade sålt sitt hus och hade inget kvar som band henne. Dessutom har hon fått 15 mil närmare dottern Sofia, som bor i Sörmland.
– Jag trivs jättebra i Västervik. Men det var tufft att flytta, och det var tufft när jag blev ensam igen, det har tagit mer än jag trott.
Karin: ”Det var synd att vi var ensamma på var sitt håll”
Hon kände sig ensam, och insåg att det inte är så lätt att skaffa en vänkrets när man är ny i stan.
– När jag var ute och gick såg jag ensamma människor, och tyckte att det var synd att vi var ensamma på var sitt håll.
Karin är en driftig person som arbetat som säljare och drivit eget företag. Hon beslutade sig för att göra något åt situationen, för att skaffa vänner och försöka vidga sitt nätverk.
Tydlig med att det inte handlade om dejting
Den 26 mars 2022 la hon ut det allra första inlägget på Facebook, ett kort meddelande om att gruppen hade bildats i Västervik. Programförklaringen var att ”Tillsammans blir det trevligare och roligare”, och att gruppen vill bidra med att många som är och känner sig ensamma ska finna gemenskap med andra, både män och kvinnor.
Fakta: Karin Lingmar
Ålder: 77 år.
Bor: Västervik.
Familj: Sonen Jonas som bor i Australien, dottern Sofia som bor i Sörmland.
Aktuell med: Grundare till vänskapsgruppen Alone Together.
”Vår idé är att träffa andra singlar och få ett större kontaktnät och även vänner att heja på på stan, mötas för att gå ut och promenera eller göra olika aktiviteter. Vi träffas varje fredag för att i trevlig samvaro äta lunch eller ta en kopp kaffe.”
Karin var tydlig med att det skulle framgå att Alone Together inte är någon dejtinggrupp. Och eftersom hon är bra på marknadsföring, så kontaktade hon lokaltidningen, Västerviks-Tidningen, som gjorde ett reportage om initiativet.
På bara några dagar hade gruppen fått 52 medlemmar.
”Det är långt över förväntan. Fler som vill ha större kontaktnät och fler vänner. Såå roligt, välkomna alla nytillkomna” skrev Karin på FB-gruppens sida den 29 mars 2022.
Till gruppens första lunch, den 1 april samma år, kom det sex medlemmar.
– Jag var noga med att tala om att det inte var något aprilskämt, säger Karin.
Den 7 maj, efter lite drygt en månad, räknades medlem nummer hundra in.
Tipsar om olika aktiviteter att göra tillsammans
I dag är det ofta mellan tio och femton medlemmar som träffas och äter lunch tillsammans.
– Det är en bra start på helgen, säger Anne-Marie Norman, 75.
Under året har gruppmedlemmar tillsammans bland annat åkt till Linköping och tittat på Jesus Christ Superstar med Peter Jöback och Ola Salo, gått på promenader och utställningar, varit på gospelkonsert och allsång.
Vi har det väldigt trevligt
I Facebookgruppen tipsar olika medlemmar om aktiviteter i staden, som konsert med Salongsorkestern i Stadsparken och utflykt med smalspåret. Någon lägger ut information om Seniorakademin på en folkhögskola, andra efterlyser några som vill följa med på en utflykt till Vimmerby eller plocka svamp.
Gruppen har ingen styrelse och det är upp till var och en hur aktiv man vill vara. Av de drygt 130 medlemmarna är det en mindre grupp, tio–femton stycken, som är mest aktiva även om det är många fler som läser och gillar på Facebook. I december 2022 uppmanade Karin alla som är med i gruppen att komma på en lunch, eller gå en promenad eller komma med förslag om göromål och aktiviteter.
I september samma år bildades en spelklubb och en promenadgrupp, och i oktober en syjunta. Ett gäng sågs och åt gemensamt julbord på Stadshotellet.
Inger: ”Den här gemenskapen är värdefull”
Syjuntan, eller snarare stick- eller handarbetsgruppen eftersom de inte är någon som syr, träffas varannan måndag, och speljuntan varannan tisdag.
– Vi har det väldigt trevligt, säger Karin.
Fakta: Risker med ensamhet
Att vara ofrivilligt ensam är lika farligt för hälsan som rökning, enligt forskaren Peter Strand vid Karolinska Institutet. För några år sedan kom hans bok Att höra till där han menar att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsfördel att människor för hundratusentals år sedan utvecklade mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet.
Han menar att långvarig, ofrivillig ensamhet innebär en kronisk lågintensiv stress, vilket kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen som ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och demens. Ensamhet innebär också en högre risk för depression.
Den främsta riskfaktorn för ofrivillig ensamhet är att nyligen ha förlorat sin livskamrat.
Kvinnorna i syjuntan håller med när de plockar fram garn, stickor och virknålar och sätter igång.
– Alone Together är gemenskap, vänskap och glädje och någon att prata med, säger Margareta Kårelind, 68, som stickar sockor till sig själv.
– Det är helt underbart. Den här gemenskapen är värdefull, och vi tipsar varandra om grejer man kan göra, säger Inger Görfelt, 71, som virkar en sjal som kanske ska bli en present.
Inger flyttade till Västervik när hon blev ensam. Hon har en son i staden, men när hon först kom dit hon hade inga egna vänner eller bekanta. Nu har Margareta och Inger gått en seniorkurs tillsammans på Gamleby folkhögskola.
De är båda med i SPF, Sveriges Pensionärsförening, som har möten en gång i månaden. Inger är också med i Munskänkarna som ordnar vinprovning och middagar.
– Då kan du kanske tipsa om goda viner, säger Bettan Stenlund.
Inger och Margareta försöker gå på ”allt” som ordnas i Västervik, som föreläsningar på museet och konserter.
Måste man vara modig och våga träffa nya vänner
Bettan Stenlund, 70, har till skillnad från flera av de andra i gruppen bott i Västervik sedan hon var barn. Hon stickar vantar med lettiska flätor.
– Vid den första handarbetsträffen var vi bara två. De andra var upptagna, det var vård av barnbarn och sjukdomar, men vi pratade i timmar.
Man måste själv ta initiativ, det är ingen som knackar på dörren
Bettan försöker alltid gå på luncherna och på handarbetsträffarna.
– När man blir ensam blir det inte samma sak, även om man har barn och barnbarn. Man behöver ett eget nätverk. Det här känns lite lagom. Det är ett trevligt och kravlöst sätt att umgås. Man behöver inte vara uppbokad varje dag, lite fri måste man få vara.
Marit Frank, 71, flyttade till Västervik för ett och ett halvt år sedan, även hon utan att känna någon.
– Jag bodde på landet utanför Valdemarsvik och ville komma till en liten stad. Jag hade varit här och tyckte att det var en trevlig stad. Men det är inte lätt att hitta nya vänner.
– Nej, de flesta här har ju redan sina vänner och bekanta, säger Inger.
– Det är svårt att komma in i en gemenskap i vår ålder, när man inte har några arbetskamrater, säger Marit. Inger håller med:
– Jag har märkt att det är många som blir ensamma på äldre dagar. Ibland känner man bara saknad och tomhet.
– Vi sitter i samma båt. Ingen har någon man eller sambo, säger Bettan.
Fakta: Finns även i Valdermarsvik
Alone Together finns numera även i Valdermarsvik. Om du vill komma i kontakt med Alone Together kan du mejla Karin Lingmar: [email protected].
Men det kan också finnas fördelar också med det, påpekar Marit.
– Livet går in i ett annat skede, och nu är det jag som bestämmer. Men man måste själv ta initiativ. Det är ingen som knackar på dörren.
Ska man få nya vänner måste man vara lite modig, enas kvinnorna om.
– Man får inte vara rädd, säger Margareta.